Undersökningens syfte är att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjälp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv på vad som sker när de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men även pedagogers perspektiv undersöks.Empirin är insamlad på en förskola, där urvalet av informanter gällt två barn i 3-årsåldern och två barn i 5-årsåldern samt två förskollärare.Arbetet har som utgångspunkt Reggio Emilias syn på barns delaktighet i estetisk lärprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn på hur barn kan lära av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet är en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat är uppdelad i tre steg. Steg 1, där barnen får dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjälp av en iPad. Steg 2, där barnen väljer ut fem till sex fotografier var av de fotografier det tog i steg 1. Slutligen ett steg 3, där två förskollärare blir intervjuade tillsammans.Resultatet i steg 1 visar att arbetet med pedagogisk dokumentation genom att använda iPad-fotografering skilde sig mellan 3-åringarna och 5-åringarna. Analysen visar att 5-åringarna var mer vana att använda iPad och den åldersgruppen tog ett varierat urval av fotografier. 3-åringarna var till en början försiktiga när det gällde användningen av iPad och urvalet blev många fotografier men inte varierat. Resultatet i steg 2 visar på att barnen valde ut sina fem fotografier med stor variation och på hela bildskapandeprocessen. Barnen valde fotografier på sin egen bildskapandeprocess. Resultatet i steg 3 visar att förskollärarna kan använda barnens fotografier i förskolans verksamhet som ett led i deras kommunicerande. Förskollärarna menar även att fotografierna kan användas i det pedagogiska dokumentationsarbetet. Barnen tog fotografier som förskolan eftersträvar.

Digital medieanvändning ökar hos både barn och vuxna mer och mer i vår vardag, både i hemmet och utanför. Forskning tyder på att barnets språkliga utveckling påverkas av både den digitala miljön i hemmet men också av hur mycket och på vilket sätt föräldrar läser för och interagerar med barnet, det vill säga kognitiv, språklig och läsfrämjande stimulans i hemmiljön (KSL i hemmiljön). Denna studie ämnade, via en föräldraenkät, undersöka hur barnens digitala medieanvändning samt kognitiv, språklig och läsfrämjande stimulans i hemmiljön samvarierar med barnens språkutveckling. I studien deltog 166 föräldrar med barn i åldrarna 3-5 år (91 pojkar och 75 flickor). Föräldrarna fick svara på en skattningsenkät som undersökte digital medieanvändning (MAQ), kognitiv, språklig och läsfrämjande stimulans i hemmiljön (STIMQ-2) samt barnets språkliga utveckling (SECDI-III). Studiens resultat visar på flera intressanta samband hos barn i 3-5 årsåldern, bland annat mellan barns språkutveckling och deras medieanvändning. Barnets språk visar på signifikanta skillnader men också barnets användande av digitala media, som ökar signifikant från cirka 1 timme per dag vid 3 års ålder till nära 2 timmar per dag vid 5 års ålder. Genom hierarkiska regressionsanalyser med ålder, kön och föräldrars inkomst som kontrollvariabler kunde en del av den språkliga utvecklingen (5.2-11.6%) förklaras av en negativ påverkan av barnets medieanvändning och en positiv påverkan av föräldrars kognitiva, språkliga och läsfrämjande stimulans i hemmiljön. Resultaten indikerar att det är värdefullt att undersöka detta ämne ytterligare i en population med föräldrar som har en varierad utbildningsbakgrund.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolebarn i en ålder av tre till fem år utforskar hur enkel teknik fungerar och hur pedagogerna kan hjälpa barnen med detta. En ökad kunskap om barns lärande inom ämnet teknik kan vara till nytta för den vardagliga verksamheten. För att få insikt i barnens utforskande användes ostrukturerade kvalitativa observationer som metod. Även användes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer för att få kännedom om hur pedagogerna ser på teknik och hur de anser att barn upptäcker teknik. Resultatet visar att barnens utforskande påverkas hur pedagogerna ställer frågor. Dessutom visar observationerna att barn lär sig genom  att göra och att de utforskar med hela sin kropp. Det kan även konkluderas att pedagogerna känner sig okunniga inom ämnet. / The purpose of this study is to examine how preschool children at the age of three to five years explore how simple technology works and how teachers can help them with this. A better understanding of children's learning in the subject can be beneficial for daily activities. To gain insight into children's exploratorations, unstructured qualitative observation method was used. Qualitative semi-structured interviews were also used to ascertain how teachers look at technology and how they think children discover technology. The results show that children's exploration is influenced by the way the teachers ask their questions. Moreover, the observations show that children learn by doing, and that they explore with their entire body. It can even be concluded that the teachers feel ignorant on this subject.