AbstraktBakgrundInnan 90-talet betraktades spädbarn inte kunna känna smärta. Idag finns annan förståelse för att spädbarn känner smärta och att spädbarn uppfattar större smärta än vuxna vid samma smärtstimuli. Föräldrar och spädbarn bildar ett system där föräldra är spädbarns trygga bas. Föräldrars delaktighet ger trygghet vilket gör att spädbarn kan hantera sjukdom och smärta. Förebygga och minska smärtupplevelsen hos spädbarn främjar deras välbefinnande och utveckling.SyfteBeskriva hur spädbarns smärtupplevelse lindras av föräldradelaktighet.MetodEn systematiskt litteraturstudie med sökning i Cinahl och Pubmed där 6 kvantitativa artiklar inkluderades i studien. Analysen är inspirerad av kvalitativ innehållsanalys.ResultatSpädbarns smärtupplevelse lindras av föräldrars delaktighet genom facilitated tucking, känguruvård, skin-to-skin och amning. Spädbarn lugnas vid föräldradelaktighet.SlutsatsDet är viktigt att implementera kunskap i vården och hos föräldrar att spädbarns smärtupplevelse lindras av föräldradelaktighet. Informeras föräldrar redan på mödravårdscentraler kan kunskap förmedlas om spädbarns smärtlindring via föräldradelaktighet och minska spädbarns lidande. En förälders närvaro kan göra mycket för ett spädbarn som genomgår ett smärtsamt behandlingsalternativ. Ett behov finns att utforska lindring av spädbarns smärtupplevelse via metoder som inkluderar föräldradelaktighet. Vidare forskning kan göras för att undersöka i vilken utsträckning resultatet är överförbart till andra vårdkontexter och barn i olika åldrar.

<p>Under de senaste decennierna har föräldrar blivit allt mer delaktiga i sina barns skolgång (Erikson 2004), vi har intresserat oss för om detta fenomen gör sig gällande även då åtgärdsprogram upprättas. Syftet med denna studie är därmed att studera föräldrars delaktighet i utformande och genomförande av åtgärdsprogram. Utifrån detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats: a) I vilken utsträckning är föräldrar närvarande då åtgärdsprogram utformas? b) Vilken position tilldelas föräldrar i åtgärdsprogram? c) Vad säger denna position om föräldrars delaktighet i utformande och genomförande av åtgärdsprogram? Studien har utförts som en fallstudie vid en grundskola. Huvudmetoden har varit dokumentanalys och analysmaterialet bestod av åtgärdsprogram för elever i år 8 och 9, vilka avslutats mellan år 2000 och 2006. Resultaten visade att elevernas föräldrar i 82 av 83 fall deltagit i upprättandet av åtgärdsprogram. En hög andel, vilken med stor sannolikhet kan kopplas till skolans aktiva arbete med föräldrasamverkan. Resultatet visade vidare att 31 föräldrar av de som deltagit i upprättandet av åtgärdsprogram tilldelats ansvar för någon av åtgärderna. Vid granskning av dessa åtgärder framträdde bilden av hur föräldrar tilldelats två olika typer av positioner i åtgärdsprogrammen: ämnesrelaterad position och icke ämnesrelaterad position. Föräldrars ämnesrelaterade position visar att föräldrar får vara delaktiga som hjälplärare och förväntas hjälpa eleven med skolarbete. Dessa föräldrar förväntades dock inte ta ansvar för utformningen av uppgifterna utan endast genomföra uppgifter som bestämts av läraren i förväg. Föräldrars icke ämnesrelaterade position kunde delas in i tre underpositioner. Föräldrarnas delaktighet bestod då i att: strukturera och skapa rutiner, leta reda på skolmaterial, samt ha kontakt med skolan. Skolans förväntningar på föräldrarnas förmåga att vara kreativa och ta egna initiativ visade sig vara större gällande föräldrars icke ämnesrelaterade position jämfört med föräldrars ämnesrelaterade position.</p> / <p>Parental involvement in schools has increased considerably during the last few decades (Erikson 2004). We were interested in finding out whether this penomenon applies as well when it comes to the construction of Individual Educational Plan. The aim of this study is therefore to analyse parental involvement in construction and implementation of Individual Educational Plan (IEP). On the basis of this aim, the following research questions have been formulated: a) to what extend are parents present when the IEP is constructed? b) which position are parents given within the IEP? c) what does this position indicate about parental involvement in construction and implementation of IEP? The study has been carried out as a case study of an elementary school. The method that has mainly been used is a document analysis of the IEPs written for the pupils in the 8th and 9th grade and terminated between 2000 and 2006. It has been concluded that 82 of 83 parents have been present when the IEP was constructed. The high participation can most likely be related to the school´s policy of promoting parental involvement. Futher on it has been concluded that 31 of those parents who were present during the construction of IEP were given responsibility for a certain task that should be completed at home. Deeper analysis of the tasks that were given to parents shows that two different positions are granted to them: the curriculum-related and the noncurriculum-related position. The curriculum-related position implies that parents are involved in IEP as helpteachers and they are expected to help the pupils with school tasks. However, those parents are not given any responsibility for the construction of the tasks, they are merely supposed to implement the tasks constructed by the teacher. We have divided the noncurriculum-related position further into three underpositions according to what the parents´ involvement can be characterized by: helping to create structure and routines, searching for school material and keeping in touch with school personnel. We have concluded that the school personnel expected a larger degree of creative thinking and own iniciative from the parents within the noncurriculum-related position compared to the curriculum-related position.</p>

Under de senaste decennierna har föräldrar blivit allt mer delaktiga i sina barns skolgång (Erikson 2004), vi har intresserat oss för om detta fenomen gör sig gällande även då åtgärdsprogram upprättas. Syftet med denna studie är därmed att studera föräldrars delaktighet i utformande och genomförande av åtgärdsprogram. Utifrån detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats: a) I vilken utsträckning är föräldrar närvarande då åtgärdsprogram utformas? b) Vilken position tilldelas föräldrar i åtgärdsprogram? c) Vad säger denna position om föräldrars delaktighet i utformande och genomförande av åtgärdsprogram? Studien har utförts som en fallstudie vid en grundskola. Huvudmetoden har varit dokumentanalys och analysmaterialet bestod av åtgärdsprogram för elever i år 8 och 9, vilka avslutats mellan år 2000 och 2006. Resultaten visade att elevernas föräldrar i 82 av 83 fall deltagit i upprättandet av åtgärdsprogram. En hög andel, vilken med stor sannolikhet kan kopplas till skolans aktiva arbete med föräldrasamverkan. Resultatet visade vidare att 31 föräldrar av de som deltagit i upprättandet av åtgärdsprogram tilldelats ansvar för någon av åtgärderna. Vid granskning av dessa åtgärder framträdde bilden av hur föräldrar tilldelats två olika typer av positioner i åtgärdsprogrammen: ämnesrelaterad position och icke ämnesrelaterad position. Föräldrars ämnesrelaterade position visar att föräldrar får vara delaktiga som hjälplärare och förväntas hjälpa eleven med skolarbete. Dessa föräldrar förväntades dock inte ta ansvar för utformningen av uppgifterna utan endast genomföra uppgifter som bestämts av läraren i förväg. Föräldrars icke ämnesrelaterade position kunde delas in i tre underpositioner. Föräldrarnas delaktighet bestod då i att: strukturera och skapa rutiner, leta reda på skolmaterial, samt ha kontakt med skolan. Skolans förväntningar på föräldrarnas förmåga att vara kreativa och ta egna initiativ visade sig vara större gällande föräldrars icke ämnesrelaterade position jämfört med föräldrars ämnesrelaterade position. / Parental involvement in schools has increased considerably during the last few decades (Erikson 2004). We were interested in finding out whether this penomenon applies as well when it comes to the construction of Individual Educational Plan. The aim of this study is therefore to analyse parental involvement in construction and implementation of Individual Educational Plan (IEP). On the basis of this aim, the following research questions have been formulated: a) to what extend are parents present when the IEP is constructed? b) which position are parents given within the IEP? c) what does this position indicate about parental involvement in construction and implementation of IEP? The study has been carried out as a case study of an elementary school. The method that has mainly been used is a document analysis of the IEPs written for the pupils in the 8th and 9th grade and terminated between 2000 and 2006. It has been concluded that 82 of 83 parents have been present when the IEP was constructed. The high participation can most likely be related to the school´s policy of promoting parental involvement. Futher on it has been concluded that 31 of those parents who were present during the construction of IEP were given responsibility for a certain task that should be completed at home. Deeper analysis of the tasks that were given to parents shows that two different positions are granted to them: the curriculum-related and the noncurriculum-related position. The curriculum-related position implies that parents are involved in IEP as helpteachers and they are expected to help the pupils with school tasks. However, those parents are not given any responsibility for the construction of the tasks, they are merely supposed to implement the tasks constructed by the teacher. We have divided the noncurriculum-related position further into three underpositions according to what the parents´ involvement can be characterized by: helping to create structure and routines, searching for school material and keeping in touch with school personnel. We have concluded that the school personnel expected a larger degree of creative thinking and own iniciative from the parents within the noncurriculum-related position compared to the curriculum-related position.

Syftet med studien var att genom en fallstudie få en känsla för vilka personer på skolan jag besökt involverar i arbetet med att ta fram, följa upp och se över verksamhetens likabehandlingsplan. Stämmer det som verksamhetens likabehandlingsplan lovar in med det arbete som egentligen sker i skolan? Ser man till att använda sig av den viktiga resursen som eleverna och deras föräldrar är? Anser föräldrar och elever att deras kunskaper kring arbetet är tillräckligt?

Ett utvecklingsarbete om elevers läs och skrivutveckling samt föräldrarnas delaktighet. Arbetet innehåller underlag för läs- och skrivutvecklande hemuppgifter.

Studien har men hjälp av en kvalitativ ansats studerat de pedagogiska relationerna mellan hem och skola med särskilt intresse för föräldrars uppfattning av fenomenet föräldradelaktighet. Studien har syftat till att studera föräldrars upplevelser av föräldradelaktighet för att med hjälp av Bernsteins teori om inramning och klassifikation skapa större förståelse för varför föräldrar väljer att engagera sig och hur skolan arbetar för att främja en god samverkan mellan hem och skola. Den metodologiska ansatsen som legat till grund för studien har varit en kvalitativ där semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Av studiens resultat har det framgått att en skola som aktivt arbetar för att inkludera och främja föräldrars möjligheter till delaktighet är av betydelse i aspekter om föräldraengagemang. Det har även framgått att de som intervjuats sett sitt eget ansvar vad gäller att göra sig själva delaktiga och vilken betydelse delaktigheten har för barns utveckling, akademiska prestationer och framtida möjligheter. Slutsatsen diskuterar hur studiens resultat skulle kunna användas för att förändra de direktiv som ges från myndigheter och institutioner gällande hur föräldrar bör göra sig delaktiga såväl som att ge tydligare direktiv i hur skolan kan arbeta för att skapa och upprätthålla en god samverkan till hemmet.