Introduktion: Studier visar att gravida kvinnor löper större risk att drabbas av gingivit änicke-gravida kvinnor. Gingivit är den vanligaste formen av parodontal sjukdom vid engraviditet. Det finns bristande kunskaper hos olika vårdgivare om graviditet och kvinnorsorala hälsa och om dessa två saker kan påverka varandra. Syfte: Att beskriva orsaker till gingivit under graviditet samt hur tillståndet kan påverkadet ofödda barnets hälsa. Metod: Litteraturstudie Resultat: Studier visar att kvinnor med ett högt plackindex, subgingivala bakterier ochhöga nivåer av östrogen under en graviditets andra och tredje trimestrar var de som hadehögst procent av gingivit. Det finns ett samband mellan kvinnors parodontala hälsa ochprematur födsel samt låg födelsevikt. Gravida kvinnor med gingivit föder fler barn medlåg födelsevikt jämfört med gravida friska kvinnor. Konklusion: Plackförekomst, ökad ansamling av specifika bakterier och höga nivåer avkönshormoner har en väsentlig roll vid förekomsten av gingivit hos gravida kvinnor.Graviditetsgingivit kan möjligen innebära en ökad risk för prematur födsel och för att födabarn med låg födelsevikt. Behov av mer sådan forskning finns. Ökad kunskap om dettasamband rekommenderas till blivande mödrar och olika vårdgivare samt att informationoch munhygieninstruktioner bör ingå i mödrahälsovården

Förbättring av den perinatala vården har lett till att fler barn födda för tidigt (FT) idag överlever. Tidigare forskning har visat att den prematura populationen utgör en riskgrupp för neurologiska och fysiska nedsättningar samt negativa hälsopåverkan, bland annat genom en ökad risk för skolrelaterade problem och mobbning. Syftet med denna studie var att undersöka hälsa och behov av stöd hos 6-8 åriga barn (n = 130) födda FT med avseende på fysiska och kognitiva begränsningar, skolrelaterade svårigheter och mobbning. Föräldrarapporterade fysiska begränsningar, skolrelaterade svårigheter och förekomst av mobbning undersöktes genom skattningsformulären Nordiska hälso och familjeformuläret och Child Behavior Checklist (CBCL). Kognitiv förmåga bedömdes genom Wechsler Intelligence Scale for Children – Fourth edition (WISC-IV). Resultatet visade att synskada, trög mage, aptitlöshet och användande av glasögon förekom i större utsträckning hos barn födda mycket för tidigt (MFT) än hos barn födda fullgånget (FG). Resultatet visade även en skillnad i kognitiv förmåga, där barn födda MFT erhöll ett lägre resultat än barn födda FG, bägge grupper låg dock inom normalspannet.  Till skillnad från tidigare forskning visade resultatet inte att barn födda FT skiljde sig åt från barn födda FG avseende skolrelaterade svårigheter eller förekomsten av mobbning. Sammantaget pekar resultaten på att en MFT födsel inte behöver innebära avsevärt större besvär gällande hälsa, skolrelaterade svårigheter eller mobbning hos barn i tidig skolålder, trots en något sänkt generell kognitiv nivå. Möjliga anledningar till detta kan vara få deltagande barn födda extremt för tidigt (EFT) och/eller en effektiv neonatalvård i Sverige. / Recent improvements in perinatal care have led to increased survival of children born premature. Previous research has shown that the premature population constitutes a risk group for neurological and physical impairments and adverse health effects, including an increased risk of school-related difficulties and bullying. The purpose of this study was to investigate the health and support needs of 6-8 year old children (n = 130) born premature, in terms of physical and cognitive impairments, school related difficulties and bullying. Parental reported physical impairments, school related difficulties and the occurrence of bullying were investigated by the Nordic health and family questionnaire and Child Behaviour Checklist (CBCL). Cognitive ability was assessed by the Wechsler Intelligence Scale for Children - Fourth Edition (WISC-IV). The results showed that visual impairment, constipation, loss of appetite and the use of glasses were more frequent in children born very premature than in children born full-term. The results also showed a difference in cognitive ability, where children born very premature received lower results than children born full-term, both groups remained at an average level. In contrast to previous studies, the results did not show a difference between children born premature and children born full-term with regards to school related difficulties or the occurrence of bullying. Overall, the results indicate that a very premature birth need not involve considerably more problems concerning health, school-related difficulties or bullying among children in early school age, despite a slightly lower general cognitive level. Possible reasons for this could be few participating children born extremely premature, and/or an effective neonatal care in Sweden. / The relation between sensory-motor, behaviour functioning and brain development in preterm born children

No description available.

Bakgrund: Barn som föds före 37 fullgångna graviditetsveckor benämns prematura barn och har ökad risk för sjuklighet och dödlighet. De flesta prematura barn behöver vårdas på en neonatalavdelning. Föräldraskapet påverkas av den för tidiga födseln, barnets hälsa och vårdmiljön. För att främja föräldrarnas närhet till sitt barn och deras delaktighet i barnets omvårdnad kan sjuksköterskan erbjuda dem stöd och vägledning. Syfte: Att beskriva hur mödrar och fäder upplever att bli förälder till ett för tidigt fött barn som vårdas på neonatal-avdelning. Metod: En litteraturstudiebaserad på tio studier med kvalitativ forskningsansats. Analysen genomfördes utifrån likheter och skillnader i resultaten. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman och subteman: Plötsligt förälder –Rädsla och chock, Skuldkänslor; Hinder på vägen till att bli förälder –Oro för barnet, Inte mitt barn, Barriärer i vårdmiljön; Vilja vara med sitt barn –Behov av stöd, Copingstrategier. Slutsats: Föräldrar till prematura barn upplever rädsla och chock till följd av den plötsliga födseln. Mödrar uttrycker skuldkänslor över att födseln skett för tidigt tydligare än fäder. Vårdmiljön på neonatal-avdelningen innehåller barriärer mellan förälder och barn. Föräldrarnas största behov är att vara nära sitt barn och att få delta i omvårdnaden. Klinisk betydelse: Studiens resultat uppmärksammar föräldrarnas behov av att få stöd från sjuksköterskan. Resultatet kan tillämpas av sjuksköterskan för att ge stöd och vägledning till föräldrarna. Resultatet kan till viss del vara överförbart till andra områden inom barnsjukvård, för att uppmärksamma behov hos föräldrar till svårt sjuka barn. / Background: Infants born earlier than 37 completed weeks of pregnancy are defined as premature and have an increased risk of morbidity and mortality. Most premature infants need care in a neonatal intensive care unit (NICU). Parenting is affected by the premature birth, the child's health status and the hospital environment. Nurses can offer support and guidance to the parents in order to facilitate closeness between parent and child. Aim: To describe how mothers and fathers experience becoming a parent to a preterminfant in a NICU. Method: A general literature review based on ten qualitative studies. The analysis was based on the similarities and differences in the findings. Findings: The findings are presented as three themes and subthemes: Suddenly a parent –Fear and shock, Guilt; Obstacles to parenting –Concern for the child, Not my child, Barriers in the hospital environment; Desire to be with your child –Need of support, Coping strategies. Conclusion: Parents of premature infants experience fear and shock following the sudden birth. Mothers express more feelings of guilt due to the premature birth than fathers. Barriers between parent and child exist in the hospital environment. The main parental needs are to be close to their infant and to participate in the care of their infant. Clinical significance: The findings of the study illuminate the parents' need of receiving support fromnurses. The results can be applied by nurses in order to provide support and guidance to the parents. Some of the findings can be transferred to other areas of children's health care, and thereby illuminate the needs of parents of critically ill children.