Bakgrund: Känguruvård (KV) är en evidensbaserad vårdmetod, inom familjecentrerad neonatalvård, vars syfte är att stödja tidig anknytning och öka föräldrars delaktighet genom hud-mot-hudkontakt mellan barn och förälder. KV bör, med uppmuntran från personalen, inledas så tidigt som möjligt efter födelsen och tillämpas i den utsträckning det är möjligt. I Sverige finns en utvecklingspotential för ökad användning av KV på olika neonatalvårdsavdelningar då det finns stora nationella variationer i vilken utsträckning KV utövas. Syfte: Beskriva neonatalsjuksköterskors erfarenhet av att bedriva och utveckla känguruvård inom familjecentrerad neonatalvård. Metod: Semistrukturerade fokusgruppsintervjuer på fyra neonatalvårdsavdelningar i Sverige genomfördes under december 2015. Materialet bearbetades utifrån en induktiv ansats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Neonatalsjuksköterskor beskriver att införandet av KV inneburit en förändrad roll från vårdgivare till att stödja och undervisa föräldrarna till att bli barnets primära vårdare. Föräldrarnas delaktighet i vården av sitt barn har ökat med KV, vilket underlättat tidig anknytning, naturlig amning samt att föräldrarollen stärkts. En tydlig målsättning, en säker vårdmiljö med tillåtande attityd samt samverkan mellan olika professioner krävs för att underlätta utveckling av KV. Slutsatser: För att bedriva och utveckla KV behöver neonatalsjuksköterskor själva kunskap och god attityd gentemot vårdmetoden. Avdelningen behöver klara rutiner, tydlig ledning och en vårdmiljö anpassad till en familjecentrerad vård som underlättar KV.

No description available.

Bakgrund: Känguruvård är en typ av vård som används hos för tidigt födda eller sjuka barn. Metoden utgörs av tre delar: förlängd hud-mot-hud-kontakt, strävan efter exklusivt födointag av bröstmjölk samt strävan efter en tidig hemgång eller förflyttning till lägre vårdnivå. Kängurumetoden har visat sig ha många positiva effekter varpå metoden idag är rekommenderad att initieras en timme efter födseln. Föräldrarna har en viktig roll i känguruvården vilket gör det relevant att undersöka deras upplevelser av behandlingsmetoden för att den ska kunna optimeras.  Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av att vårda sitt barn med känguruvård på neonatalavdelningar. Metod: Kvalitativ, deskriptiv litteraturstudie. Tio artiklar inkluderades i resultatet. Huvudresultat: Resultatet från litteraturstudien delades in i två huvudkategorier; (i) barriärer för att utföra känguruvård och (ii) emotionella upplevelser. Resultatet var övervägande positivt där föräldrarna upplevde ett ökat självförtroende, en märkbar trygghet hos barnet samt en ökad anknytning mellan barn och förälder. Även barriärer för att utföra känguruvården framkom. Dessa utgjordes av sjukhusmiljön, personalens attityder, livet utanför samt hälsan hos mamman.  Slutsats: Föräldrarnas upplevelser av känguruvård var övervägande positiva där de beskrev att behandlingsmetoden var något som stärkte dem emotionellt. Det framkom dock även hinder i samband med utförandet av känguruvård vilket innebär att en utvecklingspotential för behandlingsmetoden finns. I sjukvården och som sjuksköterska är det därför viktigt att lyssna på föräldrarnas upplevelser och åsikter för att uppnå en positiv utveckling inom känguruvården.  Nyckelord: Känguruvård, föräldrar, upplevelser, prematur, hud-mot-hud. / Background: Kangaroo mother care is a method used for premature or sick children. The method contains three parts: extended skin-to-skin contact, an aim for exclusive food intake of breast milk, as well as an aspiration for an early departure home or a transfer to a lower level of care. The kangaroo mother care has indicated several positive effects and is therefore currently recommended to be initiated within an hour post labor. The parents play a crucial part in the kangaroo mother care making it relevant to examine their experiences of the method of treatment to enable optimization of it.  Aim: The aim was to examine the parental experiences by caring for their newborn children with kangaroo mother care in the neonatal intensive care unit. Method: Qualitative, descriptive literature study. Ten articles were included in the result. Main findings: The result from the literature study were divided into two main categories; (i) barriers to execute kangaroo mother care and (ii) emotional experiences. The result was predominantly positive as the parents experienced an increased self-esteem, a noticeable sense of security of the child and an increased attachment bond between child and parent. Barriers to perform kangaroo mother care also emerged. These were constituted by the hospital environment, the attitude of staff, life outside the hospital and the mother’s health. Conclusion: The parental experiences of kangaroo mother care were predominantly positive as they expressed a feeling of an increased emotional strength due to the method of treatment. However, barriers to execute kangaroo mother care were also presented which indicates a potential for further development of the method. Within health care and as a nurse it is therefore important to listen to parents voicing their experiences and opinions in order to achieve a positive development of kangaroo mother care.  Keywords: Kangaroo care, parents, experiences, premature, skin-to-skin.

<p>The aim of this study was to describe the meaning of individual care according to Newborn Individualized Developmental Care and Assessment programs (NIDCAP) to the early born child. The care around the early born child has shown a big importance. NIDCAP incorporates many care aspects that give structure for an individual tailored care. A fast care planning within three days and night after the birth according to NIDCAP has a positive effect for the cognitive development. The early child has showed that the surroundings environment has an important role for their development. To support the early born child´s development thus the brain can mature in its rate to achieve self-check and to handle it sensory rise to respect the early born child on the basis of their maturity's degree is the goal of NIDCAP model. Through reducing sounds and light levels on the incubator room has it been seen that the early born child can few a better control on its new life. It is important that the nurse makes the parents believe on them self and to actively attend the care, that they dare to be alone with the child. Focus on individual care according to NIDCAP model is to support the parents to understand the early born child's neurodevelopment. If the nurse creates a good relationship with the parents, creates a better condition to developing parent role.</p>

The aim of this study was to describe the meaning of individual care according to Newborn Individualized Developmental Care and Assessment programs (NIDCAP) to the early born child. The care around the early born child has shown a big importance. NIDCAP incorporates many care aspects that give structure for an individual tailored care. A fast care planning within three days and night after the birth according to NIDCAP has a positive effect for the cognitive development. The early child has showed that the surroundings environment has an important role for their development. To support the early born child´s development thus the brain can mature in its rate to achieve self-check and to handle it sensory rise to respect the early born child on the basis of their maturity's degree is the goal of NIDCAP model. Through reducing sounds and light levels on the incubator room has it been seen that the early born child can few a better control on its new life. It is important that the nurse makes the parents believe on them self and to actively attend the care, that they dare to be alone with the child. Focus on individual care according to NIDCAP model is to support the parents to understand the early born child's neurodevelopment. If the nurse creates a good relationship with the parents, creates a better condition to developing parent role.

Syfte. Undersöka användningen av kängurumetoden hos extremt för tidigt födda barn. Bakgrund. Kängurumetoden (KM) är en evidensbaserad metod som innebär att barnet bärs hud mot hud på förälderns bröst i upprätt ställning. Metoden har många fördelar för det för tidigt födda barnet och har visat sig vara effektiv för att skapa starka band föräldrar och barn emellan. Forskning visar att det är en säker vårdmetod även för extremt för tidigt födda barn.   Design. En retrospektiv explorativ journalgranskningsstudie med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Journaler granskades för de 49 extremt för tidigt födda barn vårdade vid Norrlands universitetssjukhus mellan oktober 2011 och oktober 2013. Metod. Statistiska beräkningar gjordes med icke parametrisk korrelation enligt Spearman och Wilcoxon signed ranks test. I den kvalitativa delen utfördes textanalys av journalanteckningar. Resultat. Medianålder vid kängurudebuten var fyra dagar. De flesta barn kängurudebuterade med mamman, och pappor utövade känguruvård i mindre utsträckning än mammor. Ju tidigare barnet var fött, desto längre dröjde kängurudebuten, men känguruvård har förekommit så tidigt som dag fyra hos de mest för tidigt födda barnen. Slutsats. Neonatalvården har mycket att vinna på om vårdpersonalen lyckas hjälpa föräldrar i allmänhet, och pappor i synnerhet, till att tidigt våga närma sig och känguruvårda sina extremt för tidigt födda barn. Med utbildning och träning för personal och stöd till föräldrarna, kan KM användas i större utsträckning för de extremt för tidigt födda barnen. Kliniska implikationer. Resultaten av denna studie bidrar till insikter och djupare kunskap om användningen av KM för extremt för tidigt födda barn. Resultatet kan användas för att identifiera utvecklingsmöjligheter men även för att utvärdera framtida förbättringsarbete. Kunskapen om och tron på vinsterna med KM kan rädda liv. / Aims. To study the use of the KMC for extremely preterm infants. Background. Kangaroo-Mother care (KMC) is an evidence-based method that involves carrying the infant skin to skin on the parent’s chest in an upright position. The method brings many benefits for the preterm infant and has proven to be effective for creating strong bonds between parents and infants. Research shows that KMC is a safe method even for extremely preterm infants. Design. A retrospective exploratory medical records review using both quantitative and qualitative approach. Medical records were reviewed for the 49 extremely preterm infants cared for at Norrland’s University Hospital between October 2011 and October 2013. Methods. Statistical analysis were made by non-parametric correlation by Spearman and Wilcoxon´s signed ranks test. In the qualitative part text analysis of medical records was performed. Results. KMC onset was in a median age of four days after birth. The kangaroo onset was most often with the mother, and fathers performed less KMC than mothers. The more preterm the infant was born, the later kangaroo onset, but KMC has occurred as early as day four for the most preterm infants. Conclusion. Neonatal care has much to gain if nursing staff succeed in helping parents in general, and fathers in particular, to an early KMC onset. With education and training for staff and support to the parents, KMC can be used for the extremely preterm infants to a greater extent. Relevance to clinical practice. The results of this study contribute to the understanding and deeper knowledge about the use of KMC for extremely preterm infants. The result can be used to identify needs for development, but also to evaluate future improvements. Knowledge of and belief in the benefits of KMC can save lives.