I olika sammanhang och i olika omfattning separeras mor och barn idag inom den perinatala vården. Då barnet behöver vård på neonatalavdelning leder det ofta till upprepad och långvarig separation mellan föräldrarna och barnet. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrars upplevelse av separation från sitt nyfödda barn efter förlossningen. Metod- studien är en systematisk litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar ingår. Resultat- situationer som leder till separation mellan mamma och barn kan utgöra ett unikt tillfälle för pappan till nära kontakt och tidig anknytning mellan honom och barnet. Behovet att vara nära sitt barn är starkt och finns hos båda föräldrarna och separation leder till många negativa känslor och ökad stress hos föräldrarna samt utgör ett hinder för den tidiga anknytningen till barnet. Skillnader i behovet att vara nära barnet i den tidiga nyföddhetsperioden kan ses mellan mammor och pappor och mellan föräldrar till prematura barn och fullgångna. Nära hudkontakt och samvård mellan föräldrar och barn har visat sig ha många positiva effekter. Slutsatser- separation mellan föräldrar och barn har många negativa konsekvenser, såväl fysiska, psykiska som sociala. Kontinuerlig närhet efter förlossningen mellan mamman och det nyfödda barnet är viktigt och närhet mellan pappan och det nyfödda barnet är att föredra vid de tillfällen mor och barn måste separeras. Neonatal samvård skapar förutsättningar för en god anknytning mellan föräldrar och barn och ger möjlighet att påbörja föräldraskapet under optimala förutsättningar.

Bakgrund: Amning är av stor betydelse för det nyfödda barnet och mamma, både ur närings- och trygghetsaspekter. Tidigare studier om sambandet mellan förlossningssätt och amning visar motstridiga resultat; vissa studier indikerar att sectio påverkar amningen negativt medan andra studier inte visar på något samband.Syftet: Att undersöka huruvida det finns demografiska och hälsorelaterade skillnader hos mammor gällande förlossningssätt samt om förlossningssätt påverkar amningsdurationen upp till två månaders ålder.Metod: Studien har en populationsbaserad kohortdesign och omfattar n= 35250 mamma-barn par i Örebro- och Uppsala län, där barnet fötts åren 1993-2001. Statistiska analyser har genomförts med Chi-square test, binär logistisk regressionsanalys och multivariat logistik regressionsanalys.Resultat: Visade att mammor som förlösts med sectio ammade i lägre utsträckning vid två månaders ålder i jämförelse med mammor som förlösts vaginalt. Många riskfaktorer identifierades för en ökad risk att förlösas med sectio: län, hälsofaktorer hos mamma och barn, paritet, mammans ålder, rökning samt socioekonomiska faktorer. Resultatet kan hjälpa barnmorskan i hennes profession, genom att kunskap erhålls om dessa samband. Barnmorskan kan därmed identifiera riskfaktorer, arbeta förebyggande och underlätta initieringen av amning.Konklusion: Barnmorskor kan med hjälp av denna studie öka medvetenheten hos vårdpersonal angående sectioförlösta mammors behov av extra stöd vid initiering av amning.

I Sverige sker cirka 2500 transporter av nyfödda barn varje år. Socialstyrelsen publicerade i slutet av år 2013 en ny vägledning ”Vård av extremt tidigt födda barn”. Ett av de områden som har prioriterats är neonatala transporter. Betydelsen av en väl fungerande transportorganisation är nödvändig för att skapa en säker och jämlik vård för denna patientgrupp. Syftet med studien var att beskriva prematura och nyfödda barns påverkan av transport mellan sjukhus. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Fyra teman identifierades och besvarade frågeställningarna vad påverkar prematura och nyfödda barn under transport och hur påverkas de under transport, dessa var Höga ljudnivåer, Transportteamets kompetens, Uppvisar tecken på obehag samt Ökad risk för hjärnblödning. Genom att transportsjuksköterskan använder sig av NIDCAP kan påverkan på barnet minskas och transporten blir mindre stressande. Fler studier bör genomföras där fokus ligger på hur sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan minska obehaget hos barnet under transport mellan sjukhus. / In Sweden, about 2.500 newborn infants are transportedeach year. In late 2013, the Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen)published a new guide, Care for Extremely Premature Babies (Vård av extremttidigt födda barn); in which one prioritized area were neonatal transports.The importance of an efficient transport organization is essential to create asafe and equal care fore these patients. The purpose of this study was todescribe the impact on preterm and newborn infants who are transported between hospitals.The study was conducted as a review of 14 academic articles. Two questions wereasked (what affects preterm and sicknewborn infants during transportation between hospitals; how are preterm and sick infant affected during transportationbetween hospitals) across four themes (High noise levels; Transport Team´s competence;Exhibition sign of discomfort; Increased risk of cerebral haemorrhage). Whenthe transport nurse uses NIDCAP, the effect on the infant may be reduced andthe transport less stressful. More studies should be conducted with a focus onhow nursing care measures can reduce anxiety to the infant during transportbetween hospitals.

Det föds drygt 110.000 barn i Sverige varje år och nästan 10% behöver neonatalvård på grund av för tidig födsel eller sjukdom. I denna situation befinner sig föräldrarna i en värld fylld med oro och ovisshet över sitt barns överlevnad och utveckling, vilket kan skapa en kris hos föräldrarna. För att sjuksköterskan i omvårdnaden ska kunna bemöta föräldrar på ett adekvat sätt då deras barn är beroende av sjukhusvård, bör behovet av stöd belysas, vilket var syftet med denna litteraturstudie. Fyra kategorier speglar resultatet för att beskriva olika behov av stöd; Stöd i främmande miljö, Stöd genom att skapa närhet, Stöd genom information och Stöd genom kommunikation och delaktighet. Sjuksköterskans uppmuntran och stöd har betydelse för föräldrars delaktighet i omvårdnaden av deras barn och       därigenom få möjlighet att hantera situationen. För att sjuksköterskan skall kunna förmedla kunskap som är väl beprövad och grundad på vetenskap behövs fortbildning och stöd från ledning och organisation. / About 110.000 children is born in Sweden every year. Almost 10% of the children is in need of neonatal care  because of premature birth or illness. In that situation parents find themselves in a world fild with anxiety and uncertainty about their childs wellbeing and possibility to survive, which can get the parents into a crise. For the nurse to respond to parents in an adequate manner when their child is depended on hospital care, the need for support should be highlighted, which is the aim of this literature review. Four categories reflect the result to describe the various needs of support; Support in an alien world, Support by creating closeness, Support by  information and Support by communication and participation. The nurse’s encouragement and support is important for parent’s participation in the care of their child and gives them a possibility to handle the situation. To be able to give knowledge, that is well proven and based on science, the nurse needs to get further  education and support from management and organization.

Syfte: Att kartlägga barnmorskors erfarenheter vid akut omhändertagande av barn i samband med förlossning. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling genom webbenkäter som analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt besvarades 100 enkäter av barnmorskor verksamma på förlossningsavdelning. Av barnmorskorna uppgav 64 % att de med säkerhet kunde identifiera barn med asfyxi, 49 % kunde utföra neonatal HLR med säkerhet. Både barnmorskor med kortare och längre erfarenhet behövde mer teoretisk och praktisk kunskap i akut omhändertagande av barn vid födelsen, mest kunskap behövde de med kortast erfarenhet. Barnmorskor med kortare erfarenhet var även mindre säkra i att stödja och informera föräldrar när barnet behövde akut omhändertagande. Slutsats: Det är barnmorskors ansvar att handlägga barn som är i behov av akut omhändertagande vid förlossning. Det är möjligt att det behövs mer förberedelser och längre introduktion i ämnet för nyutexaminerade barnmorskor. / Aim: To examine midwives experiences in emergency care of children immediately after birth. Method: Quantitative cross-sectional study. Data were collected through a web based survey and analyzed with descriptive statistics. Result: A total of 100 questionnaires were answered by midwives working at maternity wards. Among the midwives 64 % could with certainty identify children with asphyxia, 49 % could perform neonatal CPR with certainty. Midwives experienced a need for more theoretical and practical knowledge in emergency care of children at birth, those with the least experience felt a higher need for additional knowledge. Midwives with the least experience were less certain in the support of parents when their newborn needed emergency care. Conclusion: It is the midwives’ responsibility to care for children who are in need of emergency care during childbirth. It is possible that more preparation and longer introduction to the subject for new graduate midwives is needed.

Att bli förälder förknippas ofta med en positiv upplevelse. För föräldrar till barn som börjar livet på en neonatalavdelning kan starten på föräldraskapet bli allt annat än förväntad. På en neonatalavdelning vårdas för tidigt födda och sjuka nyfödda barn och föräldrar ses som en självklar del i vårdteamet.   Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelse av att deras barn vårdas på neonatalavdelning.   För att besvara studiens syfte utfördes en litteraturöversikt. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Till resultatet inkluderades 16 kvalitativa intervjustudier. Samtliga artiklar granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas riktlinjer för självständigt arbete.   Resultatet visade att den oväntade utgången av graviditeten resulterade i en upplevelse präglad av känslor såsom oro och stress. Föräldrarna uttryckte att de hade önskat sig vara mer förberedda. Det tog tid att anpassa sig till den nya miljön och att separeras från sitt barn till följd av att barnet behövde vård på neonatalavdelningen upplevdes som frustrerande. Föräldrarna hade behov av att vara nära sitt barn och vara involverade i dess omvårdnad. När detta var möjligt upplevde föräldrarna ökad delaktighet och deras känsla av att vara förälder stärktes. Miljön på neonatalavdelningen och att barnet behövde vård gjorde det svårt att etablera föräldrarollen vilket påverkade anknytningen och föräldraskapet. Föräldrarna som inte kunde bo kvar på neonatalavdelningen uttryckte att det var negativt då det påverkade anknytningen och delaktigheten i barnets vård.   Slutsatsen av föreliggande studie är att föräldrarna hade svårt att etablera sin föräldraroll när barnet behövde vård på neonatalavdelning vilket påverkade anknytningen. Att få vara nära sitt barn och delaktig i vården stärkte deras identitet som förälder. Som vårdpersonal var det viktigt att stödja föräldrarna med åtgärder som gynnade anknytningen. / Becoming a parent is often associated with a positive experience. To become a parent to a child who begins life in a neonatal unit is often unexpected and it can cause a variety of emotions. Premature and sick newborns are cared for in the neonatal care unit. Parents are seen as an integral part of the care team, which has positive effects on the attachment and participation.    The purpose of this study was to describe parents' experience of their child being cared in neonatal unit.    To answer the purpose of the study, a literature review was performed. Searches were made in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. 16 qualitative interview study articles were included to answer the purpose. All articles were reviewed based on Sophiahemmet University's guidelines.    The results showed that the unexpected outcome of the pregnancy resulted in an experience marked by a variety of emotions such as anxiety and stress. The parents expressed wishes for being more prepared. It took time to adjust to the new environment and becoming separated, as a result of the child needing care in the neonatal unit, was perceived as frustrating. The parents had a need to be near their child and involved in their care. When this was possible, the parents experienced increased participation and their sense of being a parent strengthened. The environment in the neonatal unit and the fact that the child needed care, made it difficult to establish a parental role, which affected the attachment and parenthood. Parents who could not remain in the neonatal unit, expressed negativity because it affected attachment and participation.    The conclusion of this study is that parents found it difficult to establish a parental role when the child needed care in the neonatal unit, which affected the attachment. To be close to their child and participate in the care, strengthened their role as a parent. As health professionals, it is important to support actions that strengthen the attachment.

Bakgrund: Det är väl känt att amning under barnets första levnadsperiod ger positiva effekter för både mamma och barn men är även viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Trots väldokumenterade fördelar för både mamma och barn har amningsfrekvensen sjunkit i Sverige. Att främja amning är bland den viktigaste investeringen ett land kan göra ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. Syfte: Beskriva mammors upplevelser i den tidiga amningen i övergången mellan förlossningsvård och BVC. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där sju mammor deltog. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier, emotionella upplevelser, kroppsliga upplevelser och önskat stöd. Mammorna upplevde en mental trötthet och osäkerhet men även trygghet i den tidiga amningsperioden. Faktorer som återhämtning och smärta i kroppen, brösten och bröstvårtorna var faktorer som mammorna upplevde. Bättre stöd direkt på förlossningen efterfrågades och en bokad tid till BVC innan önskades. Slutsats: Om vårdpersonalen har goda kunskaper om amning och kan bemöta mammorna och ge dem det stöd de är i behov av ökar chanserna för en fungerande amning. / Background: It is well known that breastfeeding during the infants first period of life has positive effects for both the mother and the child but is also important from a public health perspective. Despite well-documented benefits for both mother and baby, breastfeeding rates have decreased in Sweden. Promoting breastfeeding is among the most important things a country can do from a public health perspective. Aim: To describe mother´s experiences in the early breastfeeding in the transition between obstetric care and BVC. Method: The study was conducted as a qualitative interview study in which seven mothers participated. The material was analysed according to Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: In the results, three main categories emerged, emotional experiences, bodily experiences, and desired support. The mothers experienced mental fatigue and insecurity but also security in the early breastfeeding period. Factors such as recovery and pain in the body, breasts and nipples were factors experienced by the mothers. Better support directly at the birth was requested and a booked appointment to BVC before was desired. Conclusions: If the healthcare staff have good knowledge of breastfeeding and can meet the mothers and give them the support they need, the chances of a functioning breastfeeding increase.

<p>The aim of this study was to describe the meaning of individual care according to Newborn Individualized Developmental Care and Assessment programs (NIDCAP) to the early born child. The care around the early born child has shown a big importance. NIDCAP incorporates many care aspects that give structure for an individual tailored care. A fast care planning within three days and night after the birth according to NIDCAP has a positive effect for the cognitive development. The early child has showed that the surroundings environment has an important role for their development. To support the early born child´s development thus the brain can mature in its rate to achieve self-check and to handle it sensory rise to respect the early born child on the basis of their maturity's degree is the goal of NIDCAP model. Through reducing sounds and light levels on the incubator room has it been seen that the early born child can few a better control on its new life. It is important that the nurse makes the parents believe on them self and to actively attend the care, that they dare to be alone with the child. Focus on individual care according to NIDCAP model is to support the parents to understand the early born child's neurodevelopment. If the nurse creates a good relationship with the parents, creates a better condition to developing parent role.</p>

The aim of this study was to describe the meaning of individual care according to Newborn Individualized Developmental Care and Assessment programs (NIDCAP) to the early born child. The care around the early born child has shown a big importance. NIDCAP incorporates many care aspects that give structure for an individual tailored care. A fast care planning within three days and night after the birth according to NIDCAP has a positive effect for the cognitive development. The early child has showed that the surroundings environment has an important role for their development. To support the early born child´s development thus the brain can mature in its rate to achieve self-check and to handle it sensory rise to respect the early born child on the basis of their maturity's degree is the goal of NIDCAP model. Through reducing sounds and light levels on the incubator room has it been seen that the early born child can few a better control on its new life. It is important that the nurse makes the parents believe on them self and to actively attend the care, that they dare to be alone with the child. Focus on individual care according to NIDCAP model is to support the parents to understand the early born child's neurodevelopment. If the nurse creates a good relationship with the parents, creates a better condition to developing parent role.

Denna studie ämnar undersöka hur inlägg på Instagram som presenterar en nyfödd bebis utformas språkligt och visuellt. Avsikten är att se om det finns vissa språkliga mönster som är återkommande och därmed kan utgöra en egen genre. Studien utgår från tre forskningsfrågor vilka är: Hur presenteras den nyfödda bebisen i Instagraminläggen, och hur skiljer sig inläggen åt vad gäller presentationen av flickor och pojkar? Hur beskriver Instagramanvändaren förlossningsupplevelsen i presentationen? Resultatet av de första frågorna leder sedan in på studiens sista fråga vilken är: Vilka genredrag i inläggen kan ses som obligatoriska? Materialet som ligger till grund för studien är 110 Instagraminlägg som alla innehåller en presentation av en nyfödd bebis samt en beskrivning av förlossningsupplevelsen. Eftersom det är Instagraminlägg som materialet bygger på, analyseras både skrift och bild för att se hur dessa samverkar och tillsammans skapar betydelse. Studiens teori och metod utgår från socialkonstruktivismen, den kritiska diskursanalysen och genreanalys tillsammans med språkvetenskapliga metoder för skrift och bildanalys.  Resultatet visar att inläggen, både vad gäller skrift och bild, följer fler språkliga mönster som går att koppla till en egen genre. Många av dessa språkliga drag går även att dra historiska kopplingar till vad gäller hur födelseannonser i dagstidningar utformats. Den komponent som har visat sig vara allra vanligast är att avslöja barnets kön i presentationen, vilket sker både genom pronomen och av kvinnligt och manligt könade benämningar. När det kommer till hur  förlossningsupplevelsen beskrivs kan det konstateras att vara intim och privat är en viktig komponent vilket studien kopplar är ett nytt språkligt drag som har med den digitala presentationen att göra.