Bakgrund: Det är väl känt att amning under barnets första levnadsperiod ger positiva effekter för både mamma och barn men är även viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Trots väldokumenterade fördelar för både mamma och barn har amningsfrekvensen sjunkit i Sverige. Att främja amning är bland den viktigaste investeringen ett land kan göra ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv. Syfte: Beskriva mammors upplevelser i den tidiga amningen i övergången mellan förlossningsvård och BVC. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie där sju mammor deltog. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier, emotionella upplevelser, kroppsliga upplevelser och önskat stöd. Mammorna upplevde en mental trötthet och osäkerhet men även trygghet i den tidiga amningsperioden. Faktorer som återhämtning och smärta i kroppen, brösten och bröstvårtorna var faktorer som mammorna upplevde. Bättre stöd direkt på förlossningen efterfrågades och en bokad tid till BVC innan önskades. Slutsats: Om vårdpersonalen har goda kunskaper om amning och kan bemöta mammorna och ge dem det stöd de är i behov av ökar chanserna för en fungerande amning. / Background: It is well known that breastfeeding during the infants first period of life has positive effects for both the mother and the child but is also important from a public health perspective. Despite well-documented benefits for both mother and baby, breastfeeding rates have decreased in Sweden. Promoting breastfeeding is among the most important things a country can do from a public health perspective. Aim: To describe mother´s experiences in the early breastfeeding in the transition between obstetric care and BVC. Method: The study was conducted as a qualitative interview study in which seven mothers participated. The material was analysed according to Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: In the results, three main categories emerged, emotional experiences, bodily experiences, and desired support. The mothers experienced mental fatigue and insecurity but also security in the early breastfeeding period. Factors such as recovery and pain in the body, breasts and nipples were factors experienced by the mothers. Better support directly at the birth was requested and a booked appointment to BVC before was desired. Conclusions: If the healthcare staff have good knowledge of breastfeeding and can meet the mothers and give them the support they need, the chances of a functioning breastfeeding increase.

Människors olikheter bemöts ofta med fördomar och stereotypa uppfattningar, men detär av största vikt att förstå att ingen människa är en funktionsvariation, utan en unikindivid med en unik personlighet. Denna studies syfte var att få en djupare förståelse förhur mammor till barn med autismdiagnos upplever samt känslomässigt ochbeteendemässigt hanterade hur allmänheten bemötte deras barn. Studiens resultatkopplades an till Goffmans teorier om face samt stigma och motstrategier till stigma.Studien hade en kvalitativ fenomenologisk inriktning och var uppbyggd påsemistrukturerade intervjuer med 10 stycken mammor till barn med autismdiagnos.Resultatet visade att mammor till barn med autismdiagnos upplevde både negativa ochpositiva bemötanden gentemot barnen. Negativa bemötanden ledde till negativa känslorhos mammorna, medan positiva bemötanden ledde till positiva känslor. Dock kundeman se en majoritet av negativa bemötanden. Mammornas hantering av ett negativtbemötande från omgivningen tog sig uttryck i att försvara eller hjälpa sitt barn, eller attlämna, alternativt välja bort den sociala interaktionen. Slutligen kunde konstateras attdet på mikronivå fortfarande fanns mycket att göra för att främja känslan av acceptansför olikheter i samhället. / Human differences are often addressed with prejudices and stereotypical perceptions,but it is important to understand that no one is their disability, but a unique individualwith a unique personality. The purpose of this study was to gain a deeper understandingof how mothers of children with autism experienced, and emotionally and behaviorallydealt with how the public responded to the children. The results of the study were linkedto Goffman's theories about face, stigma and counter strategies to stigma. The study hada qualitative phenomenological focus and was based on semistructured interviews with10 mothers of children with autism. The result showed that mothers of children withautism experienced both negative and positive responses towards the children. Negativeresponses led to negative emotions, while positive responses led to positive emotions.However, one could see a majority of negative receptions. How the mothers dealt withnegative response from the environment was expressed in defending or helping herchild, alternatively leaving the social interaction. Finally, it was found that at a microlevel there was still a lot to do to promote the sense of acceptance for differences insociety.