• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 12
  • Tagged with
  • 12
  • 8
  • 8
  • 6
  • 6
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Förutsättningar för implementering av kängurumetoden inom neonatalvården : En kvalitativ intervjustudie inom neonatalvården

Lindholm, Jane, Persson, Mi January 2019 (has links)
Kängurumetodens positiva effekter på barn och föräldrar är väl dokumenterad. Tidigare forskning har påvisat att barnen vanligtvis initierades i kängurumetoden först efter flera dygn, och durationen av hud-mot-hudvård var inte optimal. I tidigare studier framkom flera faktorer för barnsjuksköterskor som underlättade respektive hindrade tillämpningen av kängurumetoden. Syftet var att beskriva hur barnsjuksköterskor upplever det att implementera kängurumetoden inom neonatalvården. Åtta barnsjuksköterskor intervjuades med semistrukturerade intervjuer som analyserades med en induktiv innehållsanalys. Resultatet bestod av två kategorier och fem underkategorier. De två kategorierna var personlig utveckling i färdigheter är avgörande och organisatoriska förutsättningar för implementering. Olika faktorer som framkom var att stötta anknytning, föräldradelaktighet, attityder, vårdmiljö, teamarbete och stöd från ledningen vilka alla möjliggjorde eller hindrade känguruvården. Metoddiskussionen behandlade urval, analys och studiens överförbarhet. Resultatdiskussionen byggdes upp av de beskrivningar som gavs gällande vad som påverkade känguruvården positivt och negativt. Studiens slutsats var att barnsjuksköterskor behövde kunskap för att kunna stödja och främja kängurumetoden. Föräldrarnas känslor av otrygghet behövde överbryggas för att uppnå trygghet och stärka anknytningen mellan dem och barnen. Vården behövde utföras i samarbete med alla personalgrupper samt föräldrarna. Vårdmiljön upplevdes som begränsande, men trots det beskrev barnsjuksköterskorna fler fördelar än nackdelar med kängurumetoden. Förslag på kliniska implikationer framkom med exempelvis utbildningsdagar för barnsjuksköterskor då det ökar både deras kunskaper samt förmågan att undervisa föräldrar om kängurumetoden.
2

Mödrars upplevelser av kängurumetoden

Hellman, Maria January 2008 (has links)
När ett underburet barn föds behöver det ofta vård på en neonatalavdelning vilket innebär att det måste skiljas från sin mamma. Denna separation är en stor påfrestning för både barn och mor. Många mödrar upplever känslor av besvikelse, maktlöshet och sorg samtidigt som de ofta är oroliga för barnet. Genom kängurumetoden kan mammor och barn genom hudkontakt få möjlighet att få vara tillsammans och lära känna varandra, samtidigt som metoden stödjer alla de behov som ett underburet barn har. Den forskning som idag finns inom området berör främst hur barnet påverkas av kängurumetoden. Jag har därför valt att studera hur mödrar upplever metoden, med förhoppningen att få kunskap som kan användas för att stötta mödrarna då de KMC-vårdar sina barn. Detta har gjorts i form av en litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning. I resultatet framkommer fyra teman kring mödrars upplevelser av kängurumetoden. Dessa teman är känslomässig ambivalens, en närhet som förlöser känslor, stärkt modersroll samt vikten av en stödjande miljö. I diskussionen reflekteras över att mödrar främst har positiva upplevelser av kängurumetoden. Det resoneras också kring personalens betydelse för att metoden ska fungera och uppskattas av mödrar, samt hur KMC kan bidra till att stärka föräldrarollen och göra föräldrarna mer självständiga i vården av sitt barn. Utifrån studiens resultat väcks också nya frågor om hur metoden kan praktiseras i större utsträckning och att även pappor involveras. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>
3

En litteraturstudie över kängurumetodens påverkan på prematura barn / A review about kangaroo care's effects on preterm infants

Ivarsgård, Agnes, Persson, Linnea January 2012 (has links)
Sammanfattning Bakgrund: Kängurumetoden, kangaroo care (KC) som innebär att barnet ligger hud-mot-hud med sin förälder eller anhörig, används i nästan hela Skandinavien sedan tidigt 1990-tal. Kängurumetoden har även använts på prematura barn och barn med låg födelsevikt som en viktig del i behandlingen. Sjuksköterskornas roll i denna behandling är att informera och lära föräldrarna om metoden och sedan övervaka barnet under hud-mot-hud kontakten. Syfte: Syftet var att beskriva kängurumetodens påverkan på prematura barn och barn med födelsevikt under 2000g. Metod: Beskrivande allmän litteraturstudie med systematisk sökning. Resultat: Ett positivt resultat, hos barn som mottog KC, visades vad gäller tillväxt, nervsystemets utveckling, hållande av temperatur, matning, interaktion, gråt vid smärta samt morbiditet och mortalitet. Hjärtfrekvens och saturation påverkades inte alls eller negativt i jämförelse med de barn som inte fick KC. De olika studierna visade olika resultat vad gällde påverkan på andningen samt utveckling och inlärning Slutsats: Hur barnet påverkas av KC är individuellt och beror på barnets utgångsläge, men det ger en större förekomst av positiva effekter än negativa effekter då den används på prematura barn.
4

Att bli förälder till ett prematurt barn– En litteraturöversikt om föräldrars upplevelser

Aronsson, Jennifer, Salih, Fayda January 2018 (has links)
No description available.
5

Kängurumetoden : Föräldrars upplevelser av dess magnifika verkan / Kangaroo Mother Care : Parental experiences of its magnificent outcome

Johnsson, Felicia, Linderoth, Pernilla January 2019 (has links)
Kängurumetoden är idag en relativt okänd metod trots att den funnits sedan en tid tillbaka. På en neonatalavdelning behandlas barn som är födda för tidigt och sjuka fullgångna barn. Det är på dessa avdelningar som kängurumetoden används. Bristen på sjuksköterskor undgår ingen och idag arbetar många grundutbildade sjuksköterskor på neonatalavdelningar. För att dessa sjuksköterskor ska få en bättre kompetens så bör de veta att föräldrar som använt sig av metoden har olika erfarenheter och upplevelser; att det är föräldrarnas och barnets hälsa och välmående som går i första hand. Syftet med studien är att beskriva skandinaviska föräldrars upplevelse av att använda kängurumetoden. Genom mer kunskap och förståelse kan sjuksköterskan bidra till hälsa och välbefinnande hos många nyblivna föräldrar som haft en tuff start efter förlossningen och hamnat på sjukhus. Studien som gjorts är en litteraturöversikt utarbetad efter Fribergs modell. Totalt åtta artiklar är granskade och analyserade, genom dessa kunde fyra huvudteman urskiljas; Anknytning - Att lära känna sitt barn, Att bli förälder, Processen och En lugn stund. Genom att få ta del av information och få prova att själva använda kängurumetoden kan föräldrarna få chansen att se vilka fördelar och negativa aspekter metoden för med sig. Vikten av stöd från sjuksköterskan och att få en individanpassad vård genom kängurumetoden diskuteras i denna kandidatuppsats. Även hur metodens och sjuksköterskans roll kan kopplas till hållbar utveckling och på vilket sätt de bidrar hälsofrämjande.
6

Kängurumetodens betydelse för välbefinnandet : En kartläggning av prematura barns och föräldrars upplevelser av kängurumetoden.

Augustinsson, Susanne, Persson, Mi January 2007 (has links)
Att bli förälder till ett prematurt barn innebär en stor omställning för hela familjen. I dag försöker man ge en familjefokuserad omvårdnad där föräldrarna tidigt involveras. Kängurumetoden används som en omvårdnadsåtgärd där man bland annat försöker stärka anknytningsrelationen mellan barn och föräldrar. De redan utförda forskningsresultaten som finns publicerade om kängurumetoden är mest inriktade på hur föräldrarna knyter an till sitt barn samt hur säker den är att använda för barnet rent fysiologiskt. Det finns dock lite publicerat och sammanställt om hur kängurumetoden påverkar prematura barn samt föräldrarnas upplevelser av att hålla sina barn i känguruposition. Syftet med vår studie är att beskriva kängurumetodens påverkan på det prematura barnets välbefinnande samt föräldrarnas upplevelser av att hålla sitt barn i känguruposition. Litteraturstudien är en litteraturöversikt baserad på 19 vetenskapliga artiklar. Både artiklar med kvalitativ och kvantitativ metod ingår. Artiklarna med kvalitativ ansats har handlat om föräldrarnas upplevelser medan de artiklarna med kvantitativ ansats har handlat om det som är mätbart hos de prematura barnen. Resultat visar att kängurumetoden minskar det prematura barnets stress, förbättrar sömnen, förbättrar temperaturregleringen och förstärker anknytningen. Vidare visar det att hos föräldrarna förstärks anknytningen, den ger en tryggare föräldraroll och förbättrar amningen. I diskussionen reflekterar vi över hur anknytningsrelationen mellan barn och föräldrar påverkas när ett prematurt barn föds. Vi diskuterar hur kängurumetoden kan påverka barnets olika fysiologiska värden och vad det kan innebära för barnet. Utifrån vår studie reflekterar vi över sjuksköterskans roll i att stötta föräldrarna när det gäller utförandet av kängurumetoden. Vi menar även att det finns ett stort behov av vidare forskning inom de områden som vårt syfte berör. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>
7

Föräldrars upplevelse av kängurumetoden under vårdtid på neonatal intensivvårdsavdelning.

Bergström, Julia, Eliasson, Maria January 2020 (has links)
ABSTRACT Background: Kangaroo-mother care (KMC) is a vital part of the neonatal care. The method is based on skin to skin contact, where the parent or another caregiver, holds the child on itsbare chest for an extensive period of time. This has been proven to have a positive effect on the childs physical and mental development. Less extensive research has been made on the methods effects on the parents.  Aim: The aim of this studie was to describe the parents experience of used KMC during their childs time on a NICU (neonatal intensive care unit).  Method: A literature study with descriptive design. Based off of 12 original qualitative studies from the databases PubMed, CINAHL and Web of Science.  Results: The parents experiences could be devided into four themes: Emotional- and physical experiences as a result of KMC, the unit’s effect on the experience of KMC and bonding. The method was appreciated by the parents and the overall experience was positive. However, the method can be demanding for the parents and the staff and environment on the NICU have a big influence on the experience.  Conclusion: Time on a NICU can be stressful for both child and parents. KMC has been proven to be beneficial for the child, but also for the parents’ experience of their childs care. The method should be practiced as much as possible, with the influence of the health care staff and unit’s environment. Keywords: Kangaroo-mother care method. Intensive care. Neonatal. Infant. Parents. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Kängurumetoden (KMC) utgör en vital del av omvårdnaden på neonatala vårdavdelningar. Metoden utgörs av hud mot hud kontakt, där föräldern eller en annan vårdgivare har barnet vilande på bröstkorgen under en längre tid. Detta har visats ha positiv effekt på barnets fysiska och psykiska utveckling. Det finns mindre forskning gällande metodens effekt på föräldrarna . Syfte: Syftet var att beskriva föräldrarnas upplevelse av genomförd kängurumetod under sitt barns vårdtid på neonatal intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design och som är av kvalitativ karaktär. Baserat på 12 kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed, CINAHL och Webof Science.  Resultat: Föräldrarnas upplevelser kunde delas in i fyra kategorier; känslomässiga upplevelser till följd av KMC, kroppslig upplevelse till följd av KMC, vårdavdelningens påverkan på upplevelsen och anknytning. Metoden var något som uppskattades och upplevelsen var övervägande positivt. Dock ställer den krav på föräldrarna, där också vårdpersonal och vårdmiljö har en viktig påverkan. Slutsats: Tiden på en neonatal intensivvårdsavdelning kan vara påfrestande för både barn och föräldrar. Kängurumetoden har visats vara gynnsam för både barnet men också föräldrarnas upplevelse. Metoden bör tillämpas i så stor utsträckning som möjligt, där vårdpersonal och avdelning har en viktig roll. Nyckelord: Kängurumetoden. Intensivvård. Neonatal. Spädbarn. Föräldrar.
8

Föräldrars upplevelser av att vårda sitt barn enligt kängurumetoden på neonatalvårdsavdelning : En litteraturstudie

Berggren, Julia, Zimmermann, Liv January 2023 (has links)
Bakgrund: Kängurumetoden (KMC) utgör en vital del av omvårdnaden av det för tidigt födda barnet. Metoden innefattar tre olika delar: hud-mot-hudkontakt mellan barn och förälder, exklusiv matning med bröstmjölk och strävan efter en tidigare hemgång alternativt flytt till en lägre vårdnivå. Evidensen för KMC belyser de positiva hälsoeffekterna som metoden har på barnet och dessutom lyfts metodens bidrag till att främja anknytningen mellan barnet och föräldern samt familjecentrerad omvårdnad. Vårdtiden på neonatalavdelningen är ofta förenad med separation mellan barn och förälder, något som kan motverkas med KMC. För en förbättrad implementering av metoden som rutin på neonatalvårdsavdelningar krävs en ökad förståelse för föräldrarnas upplevelser av KMC. Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av att vårda sitt för tidigt födda barn med kängurumetoden på neonatalvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design som inkluderade nio originalartiklar av studier med kvalitativ ansats från databaserna PubMed, CINAHL och Web of Science. Resultat: Föräldrarnas upplevelser presenterades utifrån fyra teman: (I) förutsättningar för KMC, (II) emotionell upplevelse av KMC, (III) upplevd påverkan på barnet och (IV) teamwork &amp; jämställdhet. Föräldrarna beskrev KMC som en övervägande positiv och känslosam upplevelse som bidrog till att etablera föräldrarollen och främja den tidiga anknytningen. Samtidigt lyfte de vikten av en lugn och bekväm miljö, vårdpersonalens stöd och tillräckligt med information om KMC för att kunna genomföra metoden. Slutsats: KMC var en uppskattad metod hos föräldrar och beskrevs som essentiell för anknytningen. Föräldrar upplevde en rad faktorer som förutsättningar för utförandet av KMC. Dessa faktorer går att påverka i omvårdnadsarbetet och därför betonas sjuksköterskans väsentliga roll i främjandet av kängurumetoden. / Background: Kangaroo mother care (KMC) is a vital part of the care of the premature infant. The method includes three different aspects: skin-to-skin contact between infant and parent, exclusive feeding with breast milk and the pursuit of an earlier hospital discharge or transition to a lower level of care. The evidence for KMC highlights the positive health effects that the method has on the infant, while also describing the method's contribution to foster both bonding between infant and parent, as well as family-centered care. Care of the infant in neonatal care units (NICU) is often associated with separation between child and parent, which can be counteracted with KMC. For an improved implementation of the method as a routine in NICUs, an increased understanding of parents’ experiences of KMC is required. Aim: The aim was to investigate parents' experiences of caring for their premature infant with the kangaroo method in the NICU. Method: A literature review with a descriptive design that included nine original articles of studies with a qualitative approach from the databases PubMed, CINAHL and Web of Science. Results: The parents' experiences were divided into four themes: (I) preconditions for KMC, (II) emotional experience of KMC, (III) perceived impact on the infant and (IV) teamwork &amp; equality. Parents described KMC as a predominantly positive and emotional experience that helped establish the parental role and nurture the early attachment. Simultaneously, they highlighted the importance of a calm and comfortable environment, the support of the healthcare staff and sufficient knowledge of KMC to be able to implement the method.Conclusion: KMC was valued by parents and described as essential for attachment. Parents perceived many factors as preconditions for the implementation of KMC. These factors can be influenced by nursing care and therefore the essential role of the nurse in the promotion of KMC is emphasized.
9

Det första mötet : Jämförelser av första-gången-händelser rapporterade av mödrar och fäder vars barn vårdats enligt kängurumetoden på två neonatalavdelningar

von Arronet-Stenius, Katarina, Mannerstedt Fogelfors, Birgitta January 2010 (has links)
<p><em>Aim: </em>Compare occurrences of first-time-events reported by mothers and fathers with children at high tech NICU according to kangaroo-mother-care method in two university hospitals.</p><p> </p><p><em>Method: </em>Descriptive, quantitative design. Fourty-five couples of parents, with premature children born and cared for at university hospitals in Uppsala or Örebro, answered questionnaires about first-time-events: interaction-events, measures-of-care-events and sleeping-place-events.</p><p> </p><p><em>Results:</em> All differences regarding the children’s age at first-time-events showed Uppsala-children to be younger than Örebro-children. Interaction-events were reported first in children’s lives, measures-of-care-events and sleeping-place-events later. Children in Uppsala were younger (postnatally) at all three types of first-time-events, and less mature than Örebro-children (lower postmenstrual age), at measures-of-care-events and sleeping-place-events, but not interaction-events. Differences between mothers and fathers appeared regarding interaction and measures-of-care, but not sleeping-place.</p><p><em> </em></p><p><em>Conclusion:</em> Differences in interaction-events parent/child appeared postnatally but not postmenstrually, because postmenstrual age measures in weeks- a measure too rough when interaction was reported to happen during the first hours/days.</p><p> </p><p>Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events, is probably because Uppsala has a more developed KMC-care than Örebro.</p><p> </p><p>Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events between father/child, but not mother/child is likely because Uppsala’s KMC-care is more developed and fathers receive more support there than in Örebro.</p>
10

Det första mötet : Jämförelser av första-gången-händelser rapporterade av mödrar och fäder vars barn vårdats enligt kängurumetoden på två neonatalavdelningar

von Arronet-Stenius, Katarina, Mannerstedt Fogelfors, Birgitta January 2010 (has links)
Aim: Compare occurrences of first-time-events reported by mothers and fathers with children at high tech NICU according to kangaroo-mother-care method in two university hospitals.   Method: Descriptive, quantitative design. Fourty-five couples of parents, with premature children born and cared for at university hospitals in Uppsala or Örebro, answered questionnaires about first-time-events: interaction-events, measures-of-care-events and sleeping-place-events.   Results: All differences regarding the children’s age at first-time-events showed Uppsala-children to be younger than Örebro-children. Interaction-events were reported first in children’s lives, measures-of-care-events and sleeping-place-events later. Children in Uppsala were younger (postnatally) at all three types of first-time-events, and less mature than Örebro-children (lower postmenstrual age), at measures-of-care-events and sleeping-place-events, but not interaction-events. Differences between mothers and fathers appeared regarding interaction and measures-of-care, but not sleeping-place.   Conclusion: Differences in interaction-events parent/child appeared postnatally but not postmenstrually, because postmenstrual age measures in weeks- a measure too rough when interaction was reported to happen during the first hours/days.   Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events, is probably because Uppsala has a more developed KMC-care than Örebro.   Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events between father/child, but not mother/child is likely because Uppsala’s KMC-care is more developed and fathers receive more support there than in Örebro.

Page generated in 0.0367 seconds