No description available.

Syftet med uppsatsen är att studera övningsvanor hos elever på en kommunal kulturskola.Detta har gjorts genom en enkät som besvarats av drygt 250 instrumentelever vid enkulturskola. Det finns en stor skillnad mellan hur  mycket tid olika instrumentgrupper läggerned på övande. Gitarristerna i undersökningen övar i genomsnitt över dubbelt så mycket somblåsarna. Ungefär 4 av 5 elever säger att de skullevilja öva mer, om de hade tid ochmöjlighet. Det vanligaste hindret för att öva på sitt instrument hemma är tidsbrist,familjemedlemmar som stör eller ”det är tråkigt”. De som ”inte har tid” att öva så mycket somde skulle vilja, ägnar något mer tid (fler dagar) än andra åt datoraktiviteter och idrott, men litemindre tid åt tv-spel. I slutändan jämnar det ut sig: grupperna ägnar sammanlagt lika mångadagar på fritidsaktiviteter Som exempel på tillfällen då eleverna övar mer än vanligt angesfrämst ”när det finns extra tid” (t.ex. lov, helger, eller när man inte har många läxor frånskolan) och inför uppspelning. För att de skulle vilja öva mer anser de sig behöva mer tid ochmindre skolarbete, men det finns också ett antal elever som uppger att det åligger dem självaatt ta sig tid eller motivera sig själva. Praktiskttaget alla tillfrågade tycker att de förbättrarsina kunskaper av övningen (sju av tio ”oftast”, tre av tio ”ibland”). Ju äldre eleverna är, destolängre är den genomsnittliga övningstiden. De högsta värdena på över 300 minuter/veckaförekommer bara hos 14-åringar och äldre.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon relation mellan det musikaliska utövande som elever i årskurs 9 tillgodogör sig på sin fritid och det betyg de får i musikämnet i grundskolan. Genom enkätundersökning bland elever i årskurs 9 på två skolor samlades data in och respektive svar har granskats i relation till betyget. Utifrån resultatet har det konstaterats att ungdomar som utövar musik på sin fritid erhåller högre betyg i ämnet musik. Det var ingen avsevärd skillnad i betyg beroende på vilket instrument eller inlärningsmetod som eleven behärskade. Resultatet från denna studie visar att betyget ökar i takt med antalet instrument och inlärningsmetoder som eleven hanterar. Användande av internet har en tydlig positiv koppling till det betyg samt det sammanhang som eleven musicerar i. I studien har det också konstaterats att alla elever med god inställning till ämnet musik kan uppnå goda betyg i musikämnet oavsett om de musicerar på fritiden eller inte.

Syftet med denna studie är att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrån det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de får instrumentallektioner på en musik- eller kulturskola. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med en låg strukturering. Vi har fått ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tänker om musik men också hur deras tankar yttrar sig i deras musikval. Vi har undersökt skillnader och likheter i deras musikaliska aktiviteter och därmed sett hur ungdomars attityder till musik och hur tillgänglig musiken är spelar stor roll för dem i deras musikval. Vi ser även att ungdomar använder musik som ett verktyg med syfte att tillfredställa de behov som ungdomarna för tillfället bär på.

Utgångspunkten i min kulturskola var en nervös elev. Eleven har kanske inte gjort sin läxa. Ljus genom trädkronor brukar ha en lugnande inverkan på många människor. Fasadens speciella utformning med rörliga plattor är tänkt att filtrera ljuset på ett sätt som liknar trädkronornas utanför huset. Ljuset ska distrahera och lugna den som sitter i foajén och nervöst väntar på sin lektion.En trappa som både går inne och ute. Där kan man kanske sitta och prata med sina kamrater i väntan på lektionen en solig dag. Trappan ska också göra parken mer tillgänglig. Byggnadens program innehåller fem mindre och två större ensemblerum. Ensemblerummen ställer stora krav på akustiken. Det finns dock en del skillnader på vilka akustiska egenskaper som rummen behöver ha för olika instrument. Om man har en sånglektion vill man gärna ha en liten efterklang som man hör sig själv och inte sjunger sig hes pga brist med respons från rummet. Har man istället slagverkslektion behöver rummet vara mer dämpande och då framför allt för att inte skada hörseln på både eleven och läraren. Det är även mindre skillnader på sträng- och blåsinstrument. För att klara dessa skilda krav på rummen, så är det utrustade med akustik dämpande lösa skivor som sätts upp på väggarna. Eftersom tinnitus är ökande problem bland unga och redan är ett stort problem hos musiker har rummen också dämpande skivor på hjul för att minska exponeringen av starka ljud för både elever och lärare. För att stimulera elevernas koncentration och för att undvika störande ljus och reflexer saknar ensemblerummen fönster. I byggnaden finns också en lokal för dansundervisning med speglar och barréstång. Vidare en lokal för teaterföreställningar och uppträdanden. / The starting point of my school project was a nervous student. The student may not have done their homework. Light through tree crowns tend to have a calming effect on people. The special design of the façade with movable plates is meant to filter the light in a manner similar to the tree canopy outside the house. The light will distract and calm the person sitting in the foyer and nervously waiting for their class.On the outside a staircase connects the train station and the park. The staircase is mirrored on inside building. The building program includes five smaller and two larger ensemble rooms. Ensemble rooms places great demands on the acoustics. However, there are some differences in the acoustic properties of the rooms must be for different instruments. If you have a singing lesson would you like to have a little reverb so you can hears yourself and does not scream yourself hoarse due to a lack of response from the room. Have you instead percussion lessons need the room to be more absorbing and above all not to damage the hearing of both the student and the teacher. There are also minor differences in the string and wind instruments. To meet these diverse demands on the rooms, it is equipped with acoustic dampening loose discs that are set up on the walls. Because tinnitus is increasing problem among young people and already a major problem among musicians, rooms feature cushioning discs on the wheels to reduce exposure to loud sounds for both students and teachers. The rooms’ lack of windows is to optimize the acoustics and to avoid distracting glare. The building has a dance studio and a black box theatre.

<p>Syftet med denna uppsats är att genom intervjusamtal och enkäter få ökad insikt i samt beskriva hur musicerande barn uttrycker sina upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande, såväl inom som utom ramen för frivillig musikundervisning. Det empiriska materialet består av 95 enkätsvar samt information från intervjusamtal med nio barn. Samtliga barn var mellan åtta och tretton år.</p><p>Studien vilar på en kulturteoretisk ram, vilken utgör fonden för studiens övriga teoretiska utgångspunkter. Studiens syfte avspeglar ett hermeneutiskt kunskapsintresse, varför ett tolkningsteoretiskt perspektiv utgör en grundläggande utgångspunkt. Vidare vilar studien på tankegångar från den s.k. nya barndomssociologin, vilken satt studiet av barndom i fokus. Begreppsparen barnperspektiv och barns perspektiv är centrala i studien, liksom begreppen barnkultur och barns kultur.</p><p>Barnen uttryckte skilda ambitioner med sitt musicerande. Vissa hade planer för fortsatt musikutbildning eller ett yrkesliv inom musik, andra inte. De sistnämnda tenderade att tillskriva musicerande för egen skull ett lägre värde än musicerande där planer finns för ett professionellt musikutövande. Eleverna tycktes finna tillfredsställelse i att kunna framföra låtar i sin helhet. Här framhölls gruppundervisning som en positiv faktor, då medmusikanter kan bidra till en mer klangfull musikupplevelse. Men gruppundervisning tillskrevs även negativa konnotationer, bl.a. att övriga gruppmedlemmar stör och/eller tar för mycket lektionstid i anspråk. Det visade sig att påfallande många barn skapar egen musik på fritiden. De tycks dock inte ha framfört denna för sina musiklärare, varför det är rimligt att anta att dessa inte har vetskap om elevernas musikskapande. Barnen gjorde skillnad mellan musicerande relaterat till undervisningen och musicerande i övrigt, där aktiviteten ”att spela” tycktes vara förbehållen musicerandet under lektionstid. Det fria musicerandet och att lära sig spela ett instrument på egen hand tycktes inte värderas lika högt av barnen själva. Vad gäller musiklyssnande på fritiden framstår många som musikaliska allätare och rör sig över flera genrer i sina musikpreferenser. Att uppträda och visa vad man har lärt sig tycks värderas mycket högt bland barnen. Många beskrev att musiken ger dem en känsla av kompetens och självförtroende, även om exempel på det motsatta också framkommit, dvs. att musicerandet ger eleverna en känsla av inkompetens. Vuxnas inflytande över barns musicerande tycks vara omfattande. Detta gäller såväl vuxna inom familjen som utomstående vuxna.</p>

Syftet med denna uppsats är att genom intervjusamtal och enkäter få ökad insikt i samt beskriva hur musicerande barn uttrycker sina upplevelser av och ambitioner med sitt musicerande, såväl inom som utom ramen för frivillig musikundervisning. Det empiriska materialet består av 95 enkätsvar samt information från intervjusamtal med nio barn. Samtliga barn var mellan åtta och tretton år. Studien vilar på en kulturteoretisk ram, vilken utgör fonden för studiens övriga teoretiska utgångspunkter. Studiens syfte avspeglar ett hermeneutiskt kunskapsintresse, varför ett tolkningsteoretiskt perspektiv utgör en grundläggande utgångspunkt. Vidare vilar studien på tankegångar från den s.k. nya barndomssociologin, vilken satt studiet av barndom i fokus. Begreppsparen barnperspektiv och barns perspektiv är centrala i studien, liksom begreppen barnkultur och barns kultur. Barnen uttryckte skilda ambitioner med sitt musicerande. Vissa hade planer för fortsatt musikutbildning eller ett yrkesliv inom musik, andra inte. De sistnämnda tenderade att tillskriva musicerande för egen skull ett lägre värde än musicerande där planer finns för ett professionellt musikutövande. Eleverna tycktes finna tillfredsställelse i att kunna framföra låtar i sin helhet. Här framhölls gruppundervisning som en positiv faktor, då medmusikanter kan bidra till en mer klangfull musikupplevelse. Men gruppundervisning tillskrevs även negativa konnotationer, bl.a. att övriga gruppmedlemmar stör och/eller tar för mycket lektionstid i anspråk. Det visade sig att påfallande många barn skapar egen musik på fritiden. De tycks dock inte ha framfört denna för sina musiklärare, varför det är rimligt att anta att dessa inte har vetskap om elevernas musikskapande. Barnen gjorde skillnad mellan musicerande relaterat till undervisningen och musicerande i övrigt, där aktiviteten ”att spela” tycktes vara förbehållen musicerandet under lektionstid. Det fria musicerandet och att lära sig spela ett instrument på egen hand tycktes inte värderas lika högt av barnen själva. Vad gäller musiklyssnande på fritiden framstår många som musikaliska allätare och rör sig över flera genrer i sina musikpreferenser. Att uppträda och visa vad man har lärt sig tycks värderas mycket högt bland barnen. Många beskrev att musiken ger dem en känsla av kompetens och självförtroende, även om exempel på det motsatta också framkommit, dvs. att musicerandet ger eleverna en känsla av inkompetens. Vuxnas inflytande över barns musicerande tycks vara omfattande. Detta gäller såväl vuxna inom familjen som utomstående vuxna.

The object of this master thesis is to question why the sheet music heldby libraries is not used more than it is. I have mainly studied the inc idenceof any cooperation between the music schools and libraries,whether there has been consultation on the purchase of sheet musicand whether the music schools borrowed sheet music from the libraries.For the thesis qualitative methods were used in the form of interviewswith ten leaders in music or cultural schools in Sweden. The mainstudy has been focused on the library and music school in Vänersborg.To compare my results and draw conclusions I have used the work ofSanna Taljas: Music, Culture and the Library: an analysis of Discourses.The result of the study showed that there is very little cooperation betweenthe library section for music and the music school. The greatestinterest for cooperation appears to come from the library personnel.Both the library and the music school personnel claim insufficient timeand money for their lack of cooperation. / Uppsatsnivå: D

<p>Syftet med denna studie är att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrån det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de får instrumentallektioner på en musik- eller kulturskola. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med en låg strukturering. Vi har fått ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tänker om musik men också hur deras tankar yttrar sig i deras musikval. Vi har undersökt skillnader och likheter i deras musikaliska aktiviteter och därmed sett hur ungdomars attityder till musik och hur tillgänglig musiken är spelar stor roll för dem i deras musikval. Vi ser även att ungdomar använder musik som ett verktyg med syfte att tillfredställa de behov som ungdomarna för tillfället bär på.</p>

<p>I och med att en genrebreddning kommit till stånd inom musik- och kulturskolor, bedrivs numera på många håll i landet folkmusikundervisning i musik-/kulturskola. Min egen bakgrund som folkmusiklärare på nyckelharpa och fiol medför ett intresse att undersöka hur olika faktorer påverkar folkmusikens ställning inom andra musik- och kulturskolor i mitt hemlän och vilken uppfattning musiklärare i Örebro län har om att använda folkmusik i sin undervisning. Syftet är att få vetskap om vilket folkmusikaliskt material och vilken metodik som används i folkmusikundervisningen, om lärarna anser att folkmusikundervisning behövs och varför. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med nio musiklärare på fem musik- och kulturskolor och som använder svensk folkmusik i sin undervisning. De intervjuade lärarna har olika erfarenhet beträffande instrument, utbildning, antal år i yrket och folkmuaikalisk bakgrund.</p><p>Lärarna är eniga om att det är viktigt med ett varierat utbud av genrer i musik- och kulturskolan, att bredda sig och undervisa i olika musikstilar. I det folkmusikaliska lärandet slår de vakt om kulturarvet, fokuserar på låtutlärning och ger uttryck för att gehörsspel och notspel kompletterar varandra i folkmusikundervisningen. Något som också betonas är att eleverna skall få en upplevelse genom musiken. Resultatet av undersökningen visar att lärarnas uppfattning om att använda folkmusik i sin undervisning främst syftar till att föra det folkmusikaliska arvet vidare, att förkovra eleverna i gehörsspel och att ge eleverna av den musikaliska gemenskap som folkmusiken bidrar till. En rimlig slutsats är därför att folkmusik kan fylla en viktig funktion i musik-/kulturskolans undervisning.</p><p>Nyckelord: Folkmusikundervisning, kulturarv, gehörsinlärning, notinlärning, musikskola, kulturskola, musikpedagogik, genrebredd.</p><p> </p>