I och med att en genrebreddning kommit till stånd inom musik- och kulturskolor, bedrivs numera på många håll i landet folkmusikundervisning i musik-/kulturskola. Min egen bakgrund som folkmusiklärare på nyckelharpa och fiol medför ett intresse att undersöka hur olika faktorer påverkar folkmusikens ställning inom andra musik- och kulturskolor i mitt hemlän och vilken uppfattning musiklärare i Örebro län har om att använda folkmusik i sin undervisning. Syftet är att få vetskap om vilket folkmusikaliskt material och vilken metodik som används i folkmusikundervisningen, om lärarna anser att folkmusikundervisning behövs och varför. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med nio musiklärare på fem musik- och kulturskolor och som använder svensk folkmusik i sin undervisning. De intervjuade lärarna har olika erfarenhet beträffande instrument, utbildning, antal år i yrket och folkmuaikalisk bakgrund. Lärarna är eniga om att det är viktigt med ett varierat utbud av genrer i musik- och kulturskolan, att bredda sig och undervisa i olika musikstilar. I det folkmusikaliska lärandet slår de vakt om kulturarvet, fokuserar på låtutlärning och ger uttryck för att gehörsspel och notspel kompletterar varandra i folkmusikundervisningen. Något som också betonas är att eleverna skall få en upplevelse genom musiken. Resultatet av undersökningen visar att lärarnas uppfattning om att använda folkmusik i sin undervisning främst syftar till att föra det folkmusikaliska arvet vidare, att förkovra eleverna i gehörsspel och att ge eleverna av den musikaliska gemenskap som folkmusiken bidrar till. En rimlig slutsats är därför att folkmusik kan fylla en viktig funktion i musik-/kulturskolans undervisning. Nyckelord: Folkmusikundervisning, kulturarv, gehörsinlärning, notinlärning, musikskola, kulturskola, musikpedagogik, genrebredd.

No description available.

Denna undersökning riktar sig till alla som kan tänkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Undersökningen kan vara intressant för politiker, rektorer, och (musik)lärare inom och utom fältet musikforskning då den betraktar samverkan både ur ett allmänt perspektiv och ur ett ”musikperspektiv”. Syftet med denna studie är att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Undersökningen utgör en kvalitativ fallstudie och data samlas in från nio lärare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat från Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsnämnd. Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner lärarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de båda skolorna och också genom att bland annat undersöka vilka risker och möjligheter musiklärare vid musikskolan ser med samverkan de båda skolorna emellan. Resultatet visar bland annat att lärarna är osäkra på hur idén om samverkan presenterades för dem. Lärarna uppfattar det som att idén om samverkan bland annat grundar sig i ekonomiska skäl vilket vid flera tillfällen dock avvisas av politiker. Resultatet pekar också på att merparten av lärarna anser att de inte getts möjlighet att påverka och vara delaktiga i utredningen och att de anser att den är bristfälligt genomförd eftersom det saknas en detaljerad bild av hur samverkan skall se ut och genomföras i praktiken. Resultatet antyder att de berörda lärarna varit del i en utredning om samverkan som initierats på politisk och ideologisk grund. Ett återkommande tema under fokusgruppsamtal och intervjuer är att lärarna vid musikskolan, under den tid som utredningen pågår, saknar en rektor som kan föra deras och verksamhetens talan bland annat gällande dess ”musikfrågor”.En av de lärdomar som kan dras utifrån utredningen och denna undersökning är det faktum att lärarna upplever utredningen som en stor, betungande och engagerande fråga och det kan därför betraktas som att det är av största vikt att utrymme ges att diskutera dessa frågor i ett av ledningen formellt anordnat forum. Undersökningen lägger grund för att forska vidare inom ämnesområdet samverkan mellan musik- och kulturskola.

Studiens syfte var att undersöka vad lärare och rektorer har för uppfattning om de övriga estetiska ämnenas betydelse i de kulturskolor de arbetar i. Frågeställningarna var: Vilken uppfattning om de övriga estetiska ämnenas betydelse i den egna verksamheten ger kulturskolans lärare och rektorer uttryck för? Blir alla ämnen behandlade likvärdigt i kulturskolorna internt och externt om man ser till affischering, annonsering och webbsidor som de själva står för? Vilken uppfattning finns om framtiden för de övriga estetiska ämnena i kulturskolan? Studien genomfördes med enkäter till sex kulturskolors rektorer och lärare.   Sammanfattningsvis ser man att rektorer och lärare i musik på kulturskolorna anser att alla ämnen inom deras skola får lika mycket tid, platsutrymme vid festivaler etc. och i externt och internt utrymme vid till exempel annonsering och affischering. Lärare inom de övriga estetiska ämnena delar inte denna uppfattning i samma höga grad. Det finns en oro och osäkerhet inom lärarkåren om vilka ämnen som kan få neddragningar vid besparingar och på hur man ska förhålla sig till nya ämnen och genrer. Denna osäkerhet kan bero på att populärkulturen och marknadsestetiken styr så att ”traditionell” kultur inte får samma framträdande plats som förut. Men också på att det inte finns nationella styrdokument för Sveriges kulturskolor.

Syftet med denna uppsats är att belysa högstadieelevers syn på musiken som skolämne men även den musik  som man  spelar  eller  sjunger  på  fritiden.  Resultatet  är  baserat  på  ett  antal  enkäter utlämnade till elever i årskurserna 7-9 från två olika skolor. Dessa resultat har sedan kategoriserats utifrån  ett  sociokulturellt  perspektiv  på  lärande,  såsom  intelligenta  och  språkliga  redskap, kommunikativa  redskap  samt  fysiska  verktyg  och  redskap.  Utifrån  dessa  har  sedan  slutsatsen  att elevers musicerande på fritiden påverkar till viss del deras kunskaper och betyget inom skolämnet musik.  Mycket  av  lärandet  i  musiken  bygger  på  att  eleven  ska  kunna  behärska  olika  begrepp  och instrument, skillnader är att vissa elever besitter förkunskaper inom musiken och att detta i sin tur påverkar betyget. Resultatet har visat att skillnaden mellan de elever som går i musikskola och de som  inte  gör  det  är  en  fråga  kring  kunskaper  i  att  spela  och/eller  behärska  noter  och  ackord. Däremot finns ingen tydlig skillnad kring betygen utan alla elever ser ut att ha samma möjligheter att  nå  höga  betyg  i  musiken.  Andra  resultat  är  att  elevernas  uppfattning  kring  innehållet  i musikundervisningen  skiftar och  även om man går  i  samma  klass och  får  samma kunskaper  så uppfattar eleverna kunskapen på olika sätt.

Detta arbete presenterar olika motivationsfaktorer på musik- och kulturskola. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilka faktorer som främjar respektive begränsar elevers motivation till att utöva musik. Musik- och kulturskola är en frivillig verksamhet som gör att elevers egna ansvar och inflytande får en betydande roll. För att få ett bredare perspektiv så har både elever och lärare intervjuats. För att finna nya aspekter har studien ett fenomenologiskt och intuitivt synsätt. Det innebär i denna studie att försöka plocka bort förutfattade meningar och istället analysera det som visar sig utifrån informanternas erfarenhet. Resultat visar på några skillnader mellan elevinformanternas och lärarinformanternas uppfattningar. För eleverna handlar det om lärarens bemötande och inställning till elevernas egna behov. Elevernas behov är kopplat till olika mål där målets värde varierar. Lärarna har eleven i blickfånget och menar att alla motivationsfaktorer är beroende av en elev och att lärare ska anpassa sig efter varje elevs behov. Ett gemensamt mål för både lärare och elever är att undervisningen ska frambringa glädje.

El Sistema - Centrum för informellt lärande är en pedagogisk miljö som syftar till språkutveckling och integrering av människor som kommer nyanlända till Sverige. Sverige har ett stort mottagande av människor på flykt från krig och konflikter vilket ställer stora krav på att skapa en trygg och välkomnande stad. Musik är något som återfinns på alla platser i världen, något allmänmänskligt. Det finns studier som visar att samtidig musikalisk och språklig inlärning ökar inlärningstakten, därför är den huvudsakliga aktivitet människor möts över i byggnaden just musik. Byggnaden består av ett yttre skal med en kärna av ljudisolerade rum som lämpar sig bra för musikundervisning. De ljudisolerade rummen är konstruerade som lådor med en fönstersida som riktar sig mot byggnadens entréhall. Entréhallen har full takhöjd och musikrummens liv spelar upp sig som levande tavlor mot entrehallen. På andra sidan av byggnaden från entréhallen sett delas byggnaden upp i tre våningar med kommunikationsytor och andra funktioner likt mötesrum och toaletter. Byggnaden följer genomgående en färgskala som är inspirerad av hus i Venezuela. Färgskalan bidrar till byggnadens uttryck på ett levande och lekfullt sätt. / El Sistema - Centre for informal learning is an educational environment aimed at language development and integration of to Sweden newly arrived immigrants. Sweden has a large reception of people fleeing from wars and conflicts, which places great demands on creating a safe and welcoming city. Music is something that you can find all around the world, something universal. There are studies that show that simultaneous musical and linguistic learning increases the learning rate, therefore is the main activity in the building music. The building consists of an outer shell with a core of soundproof rooms that are well suited for music education. The soundproofed rooms are designed as boxes with a window side directed toward the building's entrance hall. The entrance hall has full ceiling height and the life of the music room is displayed like living paintings towards the entrance hall. On the other side of the building from the entrance hall the building is divided in three floors with communication areas and other features like meeting rooms and toilets. The whole building has a color scheme that is inspired by houses in Venezuela. The color scheme contributes to the building's expression in a lively and playful way.

I denna uppsats undersöks hur några musiklärare går tillväga för att bygga en fungerande blåsorkesterverksamhet i de musik- och kulturskolor de är verksamma. Vad lärarna anser om planering, vilka mål de har med verksamheten samt hur de arbetar för att uppnå sina mål är frågor som besvaras i uppsatsen. Resultaten diskuteras med utgångspunkt i teorier om samspel och ledarskap. Datamaterialet består av intervjuer med fyra musiklärare på tre olika musik-/kulturskolor. Två av skolorna finns i Sverige och en i Norge. Två av lärarna arbetar på samma skola. I resultatet visas att arbetsmetoderna för planeringen verkar vara snarlika på de fyra skolorna. Lärarna anser att det krävs bra material och kunskap om det material som används, samt ordning och reda på repetitionerna. Skapa spelglädje och en mysig miljö är något som prioriteras högt hos samtliga lärare. Målsättningarna hos de respektive lärarna beror till stor del på vilka resurser som finns och vilka kunskaper eleverna har nått från år till år. Målsättningar på de respektive musik- och kulturskolorna finns inte, utan det är upp till varje ledare/dirigent att själva bestämma målen. Gemensamt för skolorna är planering av jul- och sommarkonserter samt att konkurrensen med idrotten alltid är något de får arbeta mot. När det gäller de intervjuades förhållningssätt i arbetet, är det ett situationsanpassat förhållningssätt det till sist handlar om för att ta sig mot målet. / This thesis purports to examine how different music teachers work in establishing a functioning wind ensemble at music and culture schools they teach at. How they view the planning process, their work goals, and how they strive to achieve their goals, are questions that are answered in the paper. The results are then discussed on the basis of theories of interaction and leadership. The data consists of interviews with four music teachers at three different schools of music / arts. Two of the schools are located in Sweden and one in Norway. Two of the teachers work at the same school. The results demonstrate that the planning is similar at the four schools. The teachers believe that good material and knowledge of the material being used, is required, in addition to discipline at the rehearsals to achieve good results. To create an enjoyful and relaxing environment is prioritized by all the teachers. The goal of the teachers depends largely on the material resources they have, and what knowledge the students have achieved from the previous year. Particular objectives at each respective music and culture school do not exist: this is up to each leader / conductor to decide each case. Common to all schools is the planning of Christmas and summer concerts at the end of every semester, as well as the conflict with sports, which is always something they must deal with. As for the interviewees and their approach to their work, the strategy in achieving the goal is based on each particular situation.

<p>Syftet med denna uppsats är att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolärare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.</p><p>Arbetet tar sin utgångspunkt i lärarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrån deras personliga värderingar och åsikter.</p><p>Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta målformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevärt från varandra. Jämför vi med grund- eller gymnasieskolan finns där en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och påverkan för den pedagogiska verksamheten. På så vis förstår vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mångt och mycket blir ett resultat av den enskilda lärarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklärare. Dessa ståndpunkter grundar sig i en musiksyn respektive pedagogisk grundsyn och tillsammans bildar de en så kallad musikpedagogisk grundsyn.</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ forskning där kärnan består av fyra intervjuer med olika pianolärare. Som bakgrund finns också en större kvantitativ forskning, vilken har varit en utgångspunkt och även till viss del urvalsgrundande för att finna representativa intervjupersoner.</p><p>Intervjuerna har gett insikt i hur en musiksyn och en pedagogisk grundsyn integrerar för att bilda en musikpedagogisk grundsyn. Begrepp som estetik och kulturarv, demokrati och mångfald har blivit centrala. Lärarna har också poängterat åsikter om att ge eleverna en gedigen grund och att utgå från elevernas egen känsla i undervisningen.</p><p>Resultatet har sedan ställts mot tidigare forskning. Intervjuerna bekräftar också i viss mån en övergripande kategorisering i innehålls- kontra elevcentrerade lärare, att som lärare undervisa till eller genom musik.</p>

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolärare inom svensk kommunal musik- och kulturskola. Arbetet tar sin utgångspunkt i lärarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrån deras personliga värderingar och åsikter. Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta målformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevärt från varandra. Jämför vi med grund- eller gymnasieskolan finns där en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och påverkan för den pedagogiska verksamheten. På så vis förstår vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mångt och mycket blir ett resultat av den enskilda lärarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklärare. Dessa ståndpunkter grundar sig i en musiksyn respektive pedagogisk grundsyn och tillsammans bildar de en så kallad musikpedagogisk grundsyn. Uppsatsen bygger på en kvalitativ forskning där kärnan består av fyra intervjuer med olika pianolärare. Som bakgrund finns också en större kvantitativ forskning, vilken har varit en utgångspunkt och även till viss del urvalsgrundande för att finna representativa intervjupersoner. Intervjuerna har gett insikt i hur en musiksyn och en pedagogisk grundsyn integrerar för att bilda en musikpedagogisk grundsyn. Begrepp som estetik och kulturarv, demokrati och mångfald har blivit centrala. Lärarna har också poängterat åsikter om att ge eleverna en gedigen grund och att utgå från elevernas egen känsla i undervisningen. Resultatet har sedan ställts mot tidigare forskning. Intervjuerna bekräftar också i viss mån en övergripande kategorisering i innehålls- kontra elevcentrerade lärare, att som lärare undervisa till eller genom musik.