Syftet med denna undersökning är att studera hur ett antal pianolärare, verksamma på olika kulturskolor, ser på motivation och om det tycks finnas en relation mellan notbunden samt gehörsbaserad undervisning och motivation. Även elever till dessa lärare kommer att bli intervjuade om hur de ser på motivation för att undersöka om det finns en eventuell skillnad i uppfattning hos läraren och eleven när det gäller motivation. Vad lärarna och eleverna ger uttryck för kommer att formas i olika teman och på så sätt forma ett resultat. I diskussionen av studiens resultat tolkas konstruktionerna av begreppet motivation kopplat till tidigare forskning. Inom den svenska kommunala musik-och kulturskolan förekommer en mängd mål som skall följas, men är jämförelsevis med grund- och gymnasieskolan inte lika strikt eftersom det är en frivillig verksamhet. Lärarna som undervisar på kultur-och musikskola kan forma sin undervisning mer individuellt som även är tydligt i verksamheten. Kvalitativa intervjuer har gjorts med verksamma pianopedagoger och elever med olika musikalisk bakgrund på olika kulturskolor. Genom att analysera materialet utifrån analysverktyget diskursteori har diskurser tagits fram under sex olika teman om hur begreppet motivation framställs. Analysen visar att ämnet motivation är något som många ser som svårdefinierat och menar att det är fler än en parametrar som ger upphov till motivation. Ett exempel är att motivation först skapas av en yttre motivation som sedan utvecklas till en inre motivation. Några lärare uttrycker att motivation har en relation till genre, medan andra menar att motivation inte är något som skapas utav endast en musikgenre utan det är variation, vad som spelas på lektionerna samt hur det lärs ut som är det mest centrala och som genererar motivation. Några lärare som blivit intervjuade nämner ”den traditionella” undervisningen i musikskolan, där den klassiska musiken med ’mästare och lärling’-synen dominerade, som är på väg att förändras. Med förändring menas att fokus ligger mer på eleven och att utifrån elevens premisser forma lektionerna, samspelet i form av gruppundervisning som motivationshöjande faktor, att faktorerna roligt och lustfyllt kommer före övning och läxor m.m. De lärarkategorier som presenteras i inledningen visar efter analys att de flesta pianolärare som blivit intervjuade befinner sig under Grund och Elevorienterad.

<p>Syftet med denna uppsats är att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolärare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.</p><p>Arbetet tar sin utgångspunkt i lärarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrån deras personliga värderingar och åsikter.</p><p>Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta målformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevärt från varandra. Jämför vi med grund- eller gymnasieskolan finns där en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och påverkan för den pedagogiska verksamheten. På så vis förstår vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mångt och mycket blir ett resultat av den enskilda lärarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklärare. Dessa ståndpunkter grundar sig i en musiksyn respektive pedagogisk grundsyn och tillsammans bildar de en så kallad musikpedagogisk grundsyn.</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ forskning där kärnan består av fyra intervjuer med olika pianolärare. Som bakgrund finns också en större kvantitativ forskning, vilken har varit en utgångspunkt och även till viss del urvalsgrundande för att finna representativa intervjupersoner.</p><p>Intervjuerna har gett insikt i hur en musiksyn och en pedagogisk grundsyn integrerar för att bilda en musikpedagogisk grundsyn. Begrepp som estetik och kulturarv, demokrati och mångfald har blivit centrala. Lärarna har också poängterat åsikter om att ge eleverna en gedigen grund och att utgå från elevernas egen känsla i undervisningen.</p><p>Resultatet har sedan ställts mot tidigare forskning. Intervjuerna bekräftar också i viss mån en övergripande kategorisering i innehålls- kontra elevcentrerade lärare, att som lärare undervisa till eller genom musik.</p>

Syftet med denna uppsats är att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolärare inom svensk kommunal musik- och kulturskola. Arbetet tar sin utgångspunkt i lärarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrån deras personliga värderingar och åsikter. Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta målformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevärt från varandra. Jämför vi med grund- eller gymnasieskolan finns där en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och påverkan för den pedagogiska verksamheten. På så vis förstår vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mångt och mycket blir ett resultat av den enskilda lärarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklärare. Dessa ståndpunkter grundar sig i en musiksyn respektive pedagogisk grundsyn och tillsammans bildar de en så kallad musikpedagogisk grundsyn. Uppsatsen bygger på en kvalitativ forskning där kärnan består av fyra intervjuer med olika pianolärare. Som bakgrund finns också en större kvantitativ forskning, vilken har varit en utgångspunkt och även till viss del urvalsgrundande för att finna representativa intervjupersoner. Intervjuerna har gett insikt i hur en musiksyn och en pedagogisk grundsyn integrerar för att bilda en musikpedagogisk grundsyn. Begrepp som estetik och kulturarv, demokrati och mångfald har blivit centrala. Lärarna har också poängterat åsikter om att ge eleverna en gedigen grund och att utgå från elevernas egen känsla i undervisningen. Resultatet har sedan ställts mot tidigare forskning. Intervjuerna bekräftar också i viss mån en övergripande kategorisering i innehålls- kontra elevcentrerade lärare, att som lärare undervisa till eller genom musik.