Syftet med uppsatsen är att studera övningsvanor hos elever på en kommunal kulturskola.Detta har gjorts genom en enkät som besvarats av drygt 250 instrumentelever vid enkulturskola. Det finns en stor skillnad mellan hur  mycket tid olika instrumentgrupper läggerned på övande. Gitarristerna i undersökningen övar i genomsnitt över dubbelt så mycket somblåsarna. Ungefär 4 av 5 elever säger att de skullevilja öva mer, om de hade tid ochmöjlighet. Det vanligaste hindret för att öva på sitt instrument hemma är tidsbrist,familjemedlemmar som stör eller ”det är tråkigt”. De som ”inte har tid” att öva så mycket somde skulle vilja, ägnar något mer tid (fler dagar) än andra åt datoraktiviteter och idrott, men litemindre tid åt tv-spel. I slutändan jämnar det ut sig: grupperna ägnar sammanlagt lika mångadagar på fritidsaktiviteter Som exempel på tillfällen då eleverna övar mer än vanligt angesfrämst ”när det finns extra tid” (t.ex. lov, helger, eller när man inte har många läxor frånskolan) och inför uppspelning. För att de skulle vilja öva mer anser de sig behöva mer tid ochmindre skolarbete, men det finns också ett antal elever som uppger att det åligger dem självaatt ta sig tid eller motivera sig själva. Praktiskttaget alla tillfrågade tycker att de förbättrarsina kunskaper av övningen (sju av tio ”oftast”, tre av tio ”ibland”). Ju äldre eleverna är, destolängre är den genomsnittliga övningstiden. De högsta värdena på över 300 minuter/veckaförekommer bara hos 14-åringar och äldre.

Syftet med studien var att undersöka hur musik används med och av de yngsta barnen i en förskola samt att undersöka hur pedagogerna gynnar barnens intresse för musik och instrumentalspel. Med hjälp av två av de tre frågeställningarna fokuserade studien på om det blev någon skillnad på barnens musiska intresse och lärande i aktiviteter med instrument i relation till att endast ge fri tillgång till instrument. Undersökningen utgick från en kvalitativ metod och ett etnografiskt perspektiv, vilket har inneburit att vara deltagande i observationerna samt använda olika undersökningsverktyg, vilka var spaltobservationer, videoinspelning och intervjuer. Deltagarna i studien var barn i två till tre års ålder och tre pedagoger på två olika småbarnsavdelningar på en förskola där det finns ett uttalat musikintresse. En tydlig skillnad som resultatet visade var att barnen spelade på instrumenten på olika sätt i den fria leken och i musikaktiviteterna. I musikaktiviteterna började barnen slå i jämnare takt på virveltrumman och xylofonen medan de i den fria leken spelade lite hur som helst. Det som kom fram i resultatet av både musikaktiviteterna och den fria leken var ett stort intresse, goda samspelssituationer och glädje hos barnen. I resultatet av intervjuerna beskrivs pedagogernas intresse för att ha instrumentalspel med barnen men på grund av osäkerhet kring hur de ska använda dem blev det inget instrumentalspel med barnen.