Det finns många miljömässiga och ekonomiska baksidor med de konsumtionsmönster som har utvecklats i västvärlden. Detta har lett till ökad medvetenhet kring problemen. Kollaborativ konsumtion är en företeelse som fått allt större spridning tack vare modern teknik och internet. Det innebär ett sätt att förändra konsumtionsmönstren genom att dela på materiella tillgångar. I den här pilotstudien intervjuades sju personer. Fem av dessa har valt att delta i Swinga Bazaar, en nystartad digital tjänst för kollaborativ konsumtion av föremål. De begränsningar som framkom gällande ägodelar kan delas upp i två slag: Hinder, alltså något som gör att respondenten tvekar eller avstår från att delta, och förebehåll, vilket innebär att de kan delta men på vissa villkor. Mest frekvent förekommande var förbehåll angående vem respondenterna kunde tänka sig att låna/hyra ut till. En slutsats är därför att man bör anpassa digitala tjänster för kollaborativ konsumtion till att ta detta resultat i beaktande; användarna bör ges möjlighet att välja att låna/hyra ut bara till personer de känner sedan tidigare. Ytterligare ett syfte med studien var att undersöka drivkrafter bakom valet att delta i kollaborativ konsumtion. När det gällde Swinga Bazaar var sociala relationer viktigast, men även när det gällde den generella synen på kollaborativ konsumtion angavs sociala aspekter som en av de viktigaste fördelarna. Därför är en slutsats att de aktiva användarna är viktiga som förebilder. De bör involveras i arbetet för att locka ännu fler att delta. Andra fördelar med kollaborativ konsumtion som framkom i intervjuerna var bland annat miljöskäl och möjligheten att spara pengar samt ett mer effektivt nyttjande av egna och andras ägodelar. Denna bredd av motiverande faktorer möjliggör olika tilltalssätt för att locka fler människor till att delta. / There are many social and economic downsides to the consumption patterns that have developed in the Western world. This has lead to an increased awareness·of the problem. Collaborative consumption is a phenomen that is gaining traction thanks to modern technology and the internet. It represents one way of changing consumption patterns by sharing tangible assets. In this pilot study, seven people were interviewed. Five of these have chosen to participate in Swinga Bazaar, a newly established digital service for collaborative consumption of goods. The limitations that emerged regarding belongings can be divided into two kinds: obstacles, that is, something that makes the respondent hesitate or refrain from participating, and restrictions, which means they can participate but under certain conditions. The most frequently occurring restriction concerned who the respondents were willing to lend or rent to. One conclusion is therefore that one should adapt digital servives for collaborative consumption to consider this result; the users should be given the option to lend/rent only to people with whom they are already familiar. Another aim with the study was to investigate the driving forces behind the choice to participate in collaborative consumption. In the case of Swinga Bazaar, social relations were the most important. But also concerning the general view of collaborative consumption, social aspects were identified as one of the most important benefits. Therefore, one can draw the conclusion that the active users are important as role models. They should be involved in the work to encourage even more people to participate. Other benefits of collaborative consumption emerging from the interviews were environment reasons and the possibility to save money as well as a more efficient use of their own and others belongings. This breadth of motivating factors enables different ways to attract people to take part.

There is a growing economy of services that leverage networked solutions to enable peers to rent, re-sell, lend, trade or share assets among each other. We see a few widely successful examples of this, but there are many more that are not taking off. This thesis aims to identify barriers that hinder transactions from taking place in the sharing economy. The technological nature of these services allows HCI design to be a tool to mitigate these barriers. The literature review, a set of interviews and a workshop form data for the formation and analysis of the barriers. By categorizing the services as sharing, collaborative or on-demand economy services the barriers and the different motivations for using the services are explored. The associated values with the motivations for using the different service types are considered in a novel strategy to mitigate hard to reach barriers. The results from this thesis will be material for the proposed implementation of a local marketplace for sharing economy services. This implementation will be done in a proposed VINNOVA supported project in Stockholm, Sweden. The knowledge about the barriers and the strategies to mitigate them will hopefully be of value to other developments in the sharing economy. By designing with the barriers in mind the user experience will hopefully improve and lead to more transactions taking place. / Det finns en växande ekonomi av tjänster som utnyttjar nätverkslösningar som vill möjliggöra det för användare att hyra, återsälja, låna eller dela tillgångar mellan sig. Vi kan idag se ett fåtal väldigt framgångsrika exempel på detta, men det finns många fler som inte lyckas etablera sig. Denna avhandling fokuserar på att identifiera barriärer som hindrar transaktioner att ske inom delande-ekonomin. Den teknologiska kopplingen hos dessa tjänster tillåter MDI-design att vara ett viktigt verktyg för att motverka barriärerna. Litteraturstudien, ett antal intervjuer och en workshop ligger till grund för data till definierandet och analysen av dessa barriärer. Genom att kategorisera tjänster som delande-, kollaborativa- eller on-demand-ekonomitjänster kan motivation för användande och dess barriärer utforskas. Värden som kan associeras till motivationen för användandet av de olika tjänsterna används i en ny typ av strategi för att motverka de annars svårtillgängliga barriärerna. Resultatet från denna avhandling blir underlag för en implementation av en lokal marknadsplats för delande-ekonomitjänster. Denna implementation är en del i ett föreslaget projekt med stöd från VINNOVA i Stockholm, Sverige. Kunskap om barriärerna och strategier för att övervinna dom kan förhoppningsvis vara till värde för andra utvecklingsområden inom delande-ekonomi. Genom att designa med barriärerna i åtanke kan användarupplevelsen förbättras och leda till att fler transaktioner äger rum.