1 |
Friidrottare kontra fotbollsspelare : En studie om attityder, optimism och mål.Wänerstam, Magdalena January 2008 (has links)
<p><p>Syftet med den här studien har varit att undersöka lagidrottare och idrottsutövare som utför sin idrott individuellt och deras attityder gentemot olika typer av mål, samt att undersöka om det fanns något samband mellan attityden till målen och optimism. Som avgränsning valdes friidrottare och fotbollsspelare på elitnivå, och sex olika typer av mål. Studien som gjordes var en enkätstudie som analyserades med hjälp av SPSS 15.0. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan fotbollsspelarna och friidrottarnas attityder gentemot målen, men att det inte gick att urskilja några mönster som att fotbollspelarna skulle vara mer resultatinriktade. Studien visade även att friidrottarna var mer optimistiska än fotbollsspelarna i avseende på LOT, men att både grupperna hade ett högt medelvärde på testet. Det visade sig även att det inte fanns något samband mellan idrotterna, attityden till målen och optimism.</p></p>
|
2 |
Friidrottare kontra fotbollsspelare : En studie om attityder, optimism och mål.Wänerstam, Magdalena January 2008 (has links)
Syftet med den här studien har varit att undersöka lagidrottare och idrottsutövare som utför sin idrott individuellt och deras attityder gentemot olika typer av mål, samt att undersöka om det fanns något samband mellan attityden till målen och optimism. Som avgränsning valdes friidrottare och fotbollsspelare på elitnivå, och sex olika typer av mål. Studien som gjordes var en enkätstudie som analyserades med hjälp av SPSS 15.0. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan fotbollsspelarna och friidrottarnas attityder gentemot målen, men att det inte gick att urskilja några mönster som att fotbollspelarna skulle vara mer resultatinriktade. Studien visade även att friidrottarna var mer optimistiska än fotbollsspelarna i avseende på LOT, men att både grupperna hade ett högt medelvärde på testet. Det visade sig även att det inte fanns något samband mellan idrotterna, attityden till målen och optimism.
|
3 |
"Under fem timmar hinner det komma upp ganska många tankar" : Tävlingsnervositet inom golf på elitnivåNyman, Carolina January 2015 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur elitspelare i golf upplever och hanterar tävlingsnervositet. För att kunna besvara syftet har arbetet utgått ifrån dessa frågeställningar: (1) När, var och hur uppkommer tävlingsnervositet hos spelarna? (2) Hur hanteras tävlingsnervositeten av spelarna? (3) Uppkommer acceptans på något sätt i spelarnas sätt att hantera tävlingsnervositet och i sådant fall hur? (4) Hur uppfattar spelarna att nervositeten påverkar prestationen? Metod I denna studie intervjuades fyra elitspelare i golf på seniornivå med varav tre fortfarande är aktiva. Intervjupersonerna var två män och två kvinnor i åldrar mellan 23-45 år med varierande erfarenhet av golf på elitnivå. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultatet delades in i rubriker och underrubriker efter frågeställningarna och är uppdelade från intervjuperson 1 till 4 med en sammanfattning på slutet. Resultat Alla intervjupersoner ansåg att nervositet kunde vara både positiv och negativ. Intervjupersonerna hade olika sätt att hantera nervositet när den uppkom. Två av dem hanterade nervositeten genom att fokusera mer på spelet, träning och tekniken, medan de andra två arbetade mer med acceptans och att arbeta med sig själva för att hitta sätt som lugnar dem. De flesta kunde beskriva olika situationer då de kunde bli nervösa både innan och under tävling. Gemensamt för intervjupersonerna var att de var nervösa vid situationer de tidigare inte hamnat i. Slutsats Alla intervjupersoner kunde se nervositeten som både positiv och negativ. Erfarenhet verkade vara en betydande faktor då många ofta blev nervösa när de hamnat i situationer de tidigare inte upplevt. De med mest erfarenhet såg nervositeten mer positiv än de med mindre erfarenhet. Det fanns två olika inriktningar i sätten att hantera nervositet. Första inriktningen innefattade att fokusera på sig själva, varför man blir nervös och försöka acceptera att allt inte blir perfekt och försöka vända det till någonting positivt. Den andra inriktningen handlade mer om spel och rutiner.
|
4 |
Åtta svenska elitfotbollsspelares syn på idrottspsykologiska rådgivare / Eight swedish elite soccerplayers perception on sport psychology consultantsEnoksson, Marcus, Lindberg, David January 2016 (has links)
Huvudsyftet med studien var att undersöka elitfotbollsspelares uppfattningar kring vilka hinder och möjligheter som finns för att idrottspsykologiska rådgivare ska ges inträde i en fotbollsförening. Ett ytterligare syfte var att undersöka vad som karaktäriserar en framgångsrik idrottspsykologisk rådgivare vid samarbete med elitfotbollsspelare. Populationen utgjordes av åtta svenska elitfotbollsspelare. Kriterierna för att inkluderas i studien var att deltagarna skulle tillhört en a-lagstrupp i en elitfotbollsförening (Allsvenskan och Superettan) säsongen 2015. Insamlingen av data utgick från kvalitativ ansats, genom intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att idrottarna påpekade fler hinder än möjligheter för att den idrottspsykologiska rådgivaren ska ges inträde i en förening, där skepticism mot idrottspsykologi nämndes som ett exempel. Gällande karaktärsdrag visade resultatet att idrottarna hade en större samsyn i förhållande till de hinder och möjligheter som framkom. Slutligen diskuterar författarna förslag på framtida forskning, metodkritik och implikationer. / The main purpose of the study was to examine elite soccer players perceptions of which barriers and possibilities exists in order to give sport psychology consultants entry in a soccer organization. Another purpose was to examine what characterizes a successful sport psychology consultant in their cooperation with elite soccer players. The population was eight swedish elite soccer players. The criteria to be included in the study, was that the athletes had pertained a first team squad in an elite soccer organization (Allsvenskan and Superettan) in the season of 2015. Data collection was done through qualitative approach, through interviews and was analyzed by qualitative content analysis. The results showed the athletes pointed out more barriers than possibilities to give the sport psychology consultant entry in an organization, where skepticism towards sport psychology was mentioned as an example. Regarding characteristics the results showed that the athletes had more consensuses in relation to the barriers and possibilities that appeared. Finally the authors discuss suggestions in terms of future research, methodology reflections and implications.
|
5 |
”One missed pass means a non-perfect game” : Perfektionism och prestationsångest inom damelitfotbollMikola, Noora, Tegnestrand, Tobias January 2014 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka perfektionism och prestationsångest relaterat till varandra samt till ålder och erfarenhet hos kvinnliga elitfotbollsspelare. Hur samvarierar ålder och antal år på elitnivå med typen av perfektionism och graden av prestationsångest? Hur vanligt förekommande är adaptiv och maladaptiv perfektionism samt prestationsångest hos kvinnliga elitfotbollsspelare? Samvarierar typen av perfektionism med graden av prestationsångest? Metod I studien medverkade 93 spelare från tre lag i Damallsvenskan, ett lag i Elitettan och åtta lag i Naisten Liiga. En webbaserad enkät som innefattar egenkonstruerade bakgrundsfrågor samt två mätinstrument: Sports Multidimensional Perfectionism Scale-2 och Sports Competition Anxiety Test användes. Data analyserades med hjälp av Chi²-test samt Spearmans korrelationstest. Resultat Ålder och antal år på elitnivå visade inga signifikanta samband med perfektionism eller med prestationsångest. Det visade sig att 18 % av spelarna inte kunde definieras som perfektionister och att 82 % av spelarna kunde definieras som perfektionister. Av de spelare som kunde definieras som perfektionister, hade 81 % adaptiv perfektionism. Av spelarna hade 19 % låg prestationsångest, 58 % medelhög prestationsångest och 23 % hög prestationsångest. Inget statistiskt signifikant samband hittades mellan perfektionism och prestationsångest (r=-.097, p=.381). En måttlig korrelation hittades mellan två maladaptiva dimensioner av perfektionism och prestationsångest. De dimensioner som korrelerade måttligt var Concern Over Mistakes (r=.355) och Doubts About Actions (r=.462). Slutsats Varken perfektionism eller prestationsångest verkade vara vanligt förekommande hos kvinnliga elitfotbollspelare. Dessa två aspekter verkade inte heller samvariera med ålder eller antal år på elitnivå.
|
6 |
Tränares utbildningar : En undersökning av fyra specialidrottsförbunds validering av tränares utbildningHägg, Peder January 2018 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka om valda specialidrottsförbund har tagit tillvara den utbildningsbakgrund som huvudtränare på elitnivå besitter. 1. Vad för utbildningar har huvudtränare på elitnivå inom valda specialidrottsförbund? 2. Anser tränarna att deras övriga utbildningar är relevanta för deras tränarskap? 3. Har dessa tränare fått sina tidigare utbildningar validerade av specialförbunden? Metod Urvalet bestod av 180 huvudtränare inom fyra specialidrottsförbund: fotboll, innebandy, ishockey och basket. Tillvägagångssättet var enkäter, och då i form av den webbaserade tjänsten Google Forms. Enkäten bestod av 16 frågor, där både öppna och slutna frågor förekom. Resultatet baseras på 61 besvarade enkäter. Resultat Sett till högsta utbildningsnivå så hade 25% av tränarna eftergymnasial utbildning, 36% av tränarna högskole-/universitetsutbildning och 39% av tränarna gymnasieutbildning. 54% av tränarna ansåg att deras övriga utbildning var relevant. Två tränare har kunnat validera tidigare kunskaper. Slutsats Utifrån studien och tidigare forskning så kan man konstatera att specialidrottsförbunden har en välutbildad tränarkår. Majoriteten av tränarna ansåg dessutom att deras övriga utbildning var relevant i förhållande till sitt uppdrag, trots detta var det endast ett fåtal tränare som lyckats ta en annan väg till toppen än genom förbundets utbildningar, vilket tolkas som att det bara finns en väg som leder till elittränarskap och att förbunden inte tar tillvara tränarnas tidigare kunskaper
|
7 |
Basketspelare av elitklass : En kvalitativ studie om vad specialidrottslärare i basket anser vara viktiga förmågor hos elitspelareStrömsten, Eva-Lotta January 2021 (has links)
Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka vilka förmågor som specialidrottslärare i basket anser vara viktiga för att kunna nå elitnivå inom basket. Frågeställningarna som kommer användas för att besvara studiens syfte är: vad innefattar uttrycket ”Förmåga att utöva specifik idrott på elitnivå” och vilka förmågor anses vara av stor betydelse för att bli framgångsrik basketspelare? Metod Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys. Intervjuerna genomfördes med fem specialidrottslärare i basket. Resultatet från den tematiska analysen analyserades med hjälp av Françoys Gagnés talangutvecklingsmodell. Resultat Undersökningen identifierade ett antal teman som beskriver de förmågor de intervjuade lyfte fram som viktiga för att nå elitnivå i basket. Följande teman identifierades: utvecklingsbenägen, tävlingsinriktad, spelintelligent, passionerad, disciplinerad, stresstolerant och atletisk. Den efterföljande analysen resulterade i en gruppering av de identifierade teman utifrån följande delar av Gagnés talangutvecklingsmodell: genetiska förutsättningar, naturliga förmågor och intrapersonella faktorer. Slutsats Utifrån rapportens resultat och diskussion har följande slutsatser dragits. Studiens deltagare anser att flera olika förmågor krävs för att nå elitnivå och dessa förmågor behöver balansera upp och kompensera varandra. Olika nivåer av elitnivå tycks ha något olika krav avseende förmågorna, en högre elitnivå anses kräva mer omfattande och utvecklade förmågor. I en idrott som basket är längd en viktig faktor, men anses ändå inte vara helt avgörande för att nå elitnivå. De intrapersonella faktorerna anses ha en stor inverkan på spelares möjligheter att nå elitnivå. Både faktorer som påverkar spelaren i vardagliga livet som elitidrottare och även faktorer som påverkar hur spelaren agerar och hanterar situationer på basketplanen. Inom idrott anses de fysiska förmågorna vara av stor vikt och inom basket anses även spelintelligens ha en stor påverkan på spelarens förmåga att utöva sin idrott på elitnivå.
|
8 |
Distraktioners påverkan på prestation och kognitiv belastning hos elitspelande golfare / Distractions affects on performance and cognitive load of elite golfersWeiderman, Andreas, Thelander, Isac January 2024 (has links)
Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur distraktion påverkar elitgolfares prestation samt kognitiva belastning. En design med randomiserad upprepad mätning genomfördes på Golfarenan i Halmstad, där deltagarna ombeds utföra fyra förhållanden med 9 stycken puttar i varje. Tre av fyra förhållanden hade mer än en uppgiftsbeskrivning i sig (d.v.s. distraktion eller distraktioner). Kognitiv belastning mättes genom formuläret NASA-TLX, där deltagarna fick självskatta sina upplevelser efter varje förhållande. 16 stycken deltagare genomförde experimentet med åldrar från 19 till 29 (M=22.19, SD=6.28). Deltagarna spelar aktivt på nationell elitnivå och har handikapp från +0.1 till +4 (M=+2.68, SD=1.34). Baserat på tidigare empiri och teorierna ACT och PET skapades två hypoteser som sedan testades i två stycken envägs beroende ANOVA. Analysen visade på att deltagarna presterade sämre i alla förhållanden när distraktion i form av dual tasks implementerades. Sammantaget bidrar resultatet till ett uppdaterat kunskapsläge inom dual task och kognitiv belastning hos elitspelande golfare. Kunskaperna som föreliggande studie bidrar med kan deltagare och läsare applicera till sin egen golf för att utveckla prestation. / The purpose of the present study was to investigate how distraction affects the performance and cognitive load of elite golfers. A design with randomized repeated measurements was conducted at Golfarenan in Halmstad, where participants were asked to perform four conditions with 9 putts in each. Three out of four conditions included more than one task description (i.e. distraction or distractions). Cognitive load was measured using the NASA-TLX form, where participants self-assessed their experiences after each condition. Sixteen participants completed the experiment with ages ranging from 19 to 29 (M=22.19, SD=6.28). The participants actively play at the national elite level and have handicaps ranging from +0.1 to +4 (M=+2.68, SD=1.34). Based on previous empirical evidence and the ACT and PET theories, two hypotheses were formulated and tested using two one-way repeated measures ANOVA. The analysis revealed that participants performed worse in all conditions when distraction in the form of dual tasks was implemented. Overall, the results contribute to an updated knowledge base in the dual task and cognitive load of elite golfers. The knowledge gained from this study can be applied by participants and readers to enhance their own golf performance.
|
9 |
Operation eller konservativ behandling? : En litteraturöversikt om knäfunktion och idrottsdeltagande hos bollsportsutövare med korsbandsskada på elitnivåWasserfaller, Jonna, Woxén, Matilda January 2024 (has links)
Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva knäfunktionen och idrottsdeltagandet hos bollsportsutövare på elitnivå som drabbats av korsbandsskada, med fokus på skillnader mellan de som genomgått operation och de som valt konservativ behandling. För att besvara syftet användes tre frågeställningar. En syftade till att svara på om det fanns skillnader i knäfunktionen hos de som blir opererade och de som genomgått konservativ behandling. De två andra frågeställningarna fokuserade på om bollsportsutövarna kom tillbaka på samma nivå som innan skadan, gällande båda behandlingsmetoderna. Den systematiska artikelsökningen utfördes i två databaser, MEDline och PubMed, där utfallet blev 11 inkluderade artiklar. Några av inklusionskriterierna var att artiklarna skulle innehålla bollsportsutövare på elitnivå som haft en korsbandsskada och genomgått antingen operation eller konservativ behandling. Innehållet analyserades genom granskningsmallar och riktlinjer för kvalitetsgranskning. Resultatet visade att knäfunktionen skiljde sig mellan opererade och konservativt behandlade bollsportsutövare på elitnivå. I uppföljningsstudier 1-2 år efter behandling visade denna litteraturöversikts resultat att de konservativt behandlade har bättre knäfunktion än de opererade. Vid längre uppföljningar (>2 år) visade däremot resultaten på att de opererade elitidrottarna har bättre knästabilitet än de konservativt behandlade. Gällande återgång till idrott kom bollsportsutövarna på elitnivå tillbaka till samma nivå som innan skadan både efter operation och konservativ behandling. Slutsatsen blev att det inte fanns någon betydande skillnad mellan opererade och konservativt behandlade elitidrottare gällande återgång till idrott och knäfunktion. Med kunskapen som denna litteraturöversikt har bidragit med, bör det finnas större förtroende för konservativ behandling.
|
Page generated in 0.0404 seconds