Denna studie har som syfte att se om specialidrottslärare vid svenska skidgymnasier uppfattar att de planerar sin undervisning utifrån elevens olika lärstilar. Data insamlades genom en kvalitativ semistrukturerad intervjuform, där fem lärare vid två skidgymnasium deltog. Lärarna blev intervjuade om hur de bedrev sin undervisning och om deras kunskaper inom olika lärstilar. Resultaten analyserades med stöd av en tematisk innehållsanalys. Resultaten visade att alla lärare hade en auditiv lärstil som dominerade undervisningen, och att lärarna inte planerade sin undervisning utifrån elevens olika sätt att lära. Undervisningen planerades utifrån ett sportsligt perspektiv och anpassningen till elevens lärstil skedde omedvetet eller i stunden. Detta kan vara ett resultat av utbildningsnivån på lärarna, då lärarna hade en hög tränarutbildning men bara två av dem hade en lärarutbildning innan de började arbeta på sina respektive skolor. En annan orsak kan vara att undervisningen i ämnet specialidrott är mycket inspirerad från idrottsrörelsen och lärarna är tryggare i att undervisa ut ifrån ett sportsligt perspektiv, samt att det saknas en egen idrottsdidaktik som skiljer sig från idrotten. Att alla lärare visar att de anpassar sin undervisning när de ser ett behov visar att lärarna har en motivation och en vilja att nå ut till alla sina elever. En högre kunskap om elevens sätt att lära bör ge lärarna flera verktyg till att planera sin undervisning utifrån elevernas olika lärstilar och på det sättet nå ut till flera elever. Detta kan gynna eleven båda utifrån skolans krav men också utifrån den egna idrottsprestationen.

Abstrakt Bakgrund: Att idrottspsykologi är en viktig aspekt inom elitidrottidrott och den elitförberedande verksamheten som exempelvis utbildning vid specialidrott på gymnasial nivå får anses högst sannolikt. För att klara av de stora krav som ställs för att tävla/spela på elitnivå är utveckling och arbete med idrottspsykologi av stor vikt. Syfte: Denna studies syfte var att kartlägga om utbildningen inom det idrottspsykologiska spektrumet i ämnet specialidrott (RIG/NIU) ges lika stort utrymme som den praktiska färdighetsträningen i utbildningen, om eleverna anser sig erhålla tillräckliga kunskaper inom idrottspsykologi samt om specialidrottslärare anser sig besitta tillräckliga kunskaper. Metod: 38 elever och 15 specialidrottslärare inom ämnet specialidrott deltog i studien genom att besvara en elevenkät och en specialidrottslärarenkät. Resultat: Resultatet visade att både elever och lärare anser att det idrottspsykologiska spektrumet ges lika stort utrymme i utbildningen som den praktiska färdighetsträningen, att tillräckliga kunskaper inom idrottspsykologi erhålls för spel/tävling på elitnivå samt tillräcklig kompetens hos specialidrottslärarna inom området. Slutsats: Studiens resultat ger i stora drag en indikation hur det förhåller sig utifrån gällande frågeställningar avseende idrottspsykologisk utbildning inom ämnet specialidrott. Nyckelord: Utbildning – RIG/NIU – elever – Specialidrottslärare / Nej

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka vilka förmågor som specialidrottslärare i basket anser vara viktiga för att kunna nå elitnivå inom basket. Frågeställningarna som kommer användas för att besvara studiens syfte är: vad innefattar uttrycket ”Förmåga att utöva specifik idrott på elitnivå” och vilka förmågor anses vara av stor betydelse för att bli framgångsrik basketspelare? Metod Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys. Intervjuerna genomfördes med fem specialidrottslärare i basket. Resultatet från den tematiska analysen analyserades med hjälp av Françoys Gagnés talangutvecklingsmodell. Resultat Undersökningen identifierade ett antal teman som beskriver de förmågor de intervjuade lyfte fram som viktiga för att nå elitnivå i basket. Följande teman identifierades: utvecklingsbenägen, tävlingsinriktad, spelintelligent, passionerad, disciplinerad, stresstolerant och atletisk. Den efterföljande analysen resulterade i en gruppering av de identifierade teman utifrån följande delar av Gagnés talangutvecklingsmodell: genetiska förutsättningar, naturliga förmågor och intrapersonella faktorer. Slutsats Utifrån rapportens resultat och diskussion har följande slutsatser dragits. Studiens deltagare anser att flera olika förmågor krävs för att nå elitnivå och dessa förmågor behöver balansera upp och kompensera varandra. Olika nivåer av elitnivå tycks ha något olika krav avseende förmågorna, en högre elitnivå anses kräva mer omfattande och utvecklade förmågor. I en idrott som basket är längd en viktig faktor, men anses ändå inte vara helt avgörande för att nå elitnivå. De intrapersonella faktorerna anses ha en stor inverkan på spelares möjligheter att nå elitnivå. Både faktorer som påverkar spelaren i vardagliga livet som elitidrottare och även faktorer som påverkar hur spelaren agerar och hanterar situationer på basketplanen. Inom idrott anses de fysiska förmågorna vara av stor vikt och inom basket anses även spelintelligens ha en stor påverkan på spelarens förmåga att utöva sin idrott på elitnivå.

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka kvinnliga lärares erfarenheter och upplevelser av att arbeta inom det mansdominerade yrket specialidrottslärare. Studien kommer svara på dessa frågeställningar: <ul type="disc">Varför har dessa lärare valt att arbeta som specialidrottslärare? Hur påverkas lärarna av att det är få kvinnliga kollegor inom ämnet specialidrott? Hur påverkas lärarna av att arbeta i en miljö där det är en överrepresentation av män? Metod Åtta kvinnliga specialidrottslärare handplockades utifrån vissa kriterier. Studien använder en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Historikern Yvonne Hirdmans genussystem och stereotypmodell användes för att analysera empirin. Resultat Resultatet visar att de kvinnliga respondenternas intresse för idrott har gjort att de arbetar som lärare i specialidrott. Kvinnorna påverkas inte av att det är få kvinnor inom ämnet specialidrott. De upplever att de är en minoritet i samband med föreningsidrotten. De tror att tjejer väljer att kliva av tränaryrket på grund av den jargong som finns samt att de endast kan utföra sitt arbete som en hobby. De trivs med sin nuvarande arbetssituation men påverkas av att arbeta i en mansdominerad miljö då de måste hävda sig för att bli accepterade. Om de hade varit män med sin nuvarande kompetens och erfarenhet, hade de på ett eller annat sätt arbetat inom sin idrott. Däremot var de inte lika övertygade om att de skulle arbeta inom skolan med specialidrott utan hade troligen kunnat erhålla en högre position inom föreningsidrotten, t ex förbundskapten eller sportchef.  Slutsats De åtta kvinnorna har valt att arbeta inom specialidrott då de har ett stort intresse för idrott. De påverkas inte av att de är få kvinnor inom yrket utan upplever att det är när de är verksamma inom föreningsidrotten som de det befintliga genussystemet inom idrotten blir märkbart. Rådande normsystem framträder inom både föreningsidrott och tränar- och ledarutbildningar. / Abstract The study aims to clarify female teachers knowledge and experience of working in a male dominated profession as a school sports teacher. The study will answer the following questions. Why have the teachers chosen to work as a school sports teacher? How do the teachers get affected by the fact that there are few female colleagues in the subject of school sports? How do the teachers get affected by working in an environment with an overrepresentation of men? Method Eight female school sports teachers were hand-picked with certain criterias. With a qualitative focus, this study used semi-structured interviews in order to reach a deeper understanding of the knowledge and experience of working in the subject of school sports. Historian Yvonne Hirdmans gender system and stereotypes model was used to investigate what happens when women enter the male dominated profession as school sports teacher. Results The results of the study showed that the teachers work with school sports because of their interest in sports. The women are not affected by the fact that there are fewer female than male teachers in the subject of school sports. They feel like a minority in club sports. The women highlight, the lack of interest in the profession among girls and correlates it to the existing jargon in club sports. The females are satisfied with their current working situation, but they get affected by working in a male dominated environment because they have to assert themselves. Also, some of the women believe that if they would have opposite sex, according to their knowledge and experience, they would work with sports, but they were not convinced that it would be in school sports and few of them believe that they probably would get offered other jobs in club sports, for example national head coach or club director. Conclusion The eight women chose to work in school sports because of their interest in sports. The women are not affected by the fact that there are few female teachers in the subject of school sports, but they feel like a minority during club sports.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur specialidrottslärare på RIG och NIU ger stöttning samt förmedlar strategier till elever kring mentala situationer under en rehabilitering. Frågeställningarna studien ska besvara är följande: Hur anpassas undervisningen för skadade elever på RIG och NIU i form av stöttning? Vilka metoder förekommer på gymnasier för att bidra till elevernas motivation till rehabilitering? Metod Datainsamlingen till studien gjordes i form av intervjuer utifrån en intervjuguide. Sex specialidrottslärare med olika idrotter intervjuades, fyra från NIU och två från RIG utspritt på tre olika skolor i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultat Samtliga specialidrottslärare menade att motivation behövdes för att orka med att genomföra en rehabilitering och att de hade ett ansvar att finnas där som ett socialt stöd för de skadade eleverna. En motivation för eleverna blev att ta sig igenom delmål utifrån ett rehabiliteringsprogram. Specialidrottslärarna ville få eleverna att känna delaktighet under skadeperioden och de stöttades till att uppnå sina delmål. Specialidrottslärarna ansåg att stöttning var en självklar del av undervisningen, framför allt under en skadeperiod då positiv stöttning bör komma från alla håll och kanter. Det är lättare att ge stöttning till elever som är tillsammans med övriga i gruppen, då gruppdynamiken ger positiv inverkan mentalt på den skadade eleven. En del av specialidrottslärarna använder sig av en strategi med målsättningar, där de sätter upp delmål för att få en progression med rehabiliteringen. Slutsats Undervisningen anpassas så att skadade elever i största mån ska utöva sin rehabilitering i anslutning till gruppen för att den skadade eleven ska känna sig inkluderad. Detta också för att specialidrottsläraren ska kunna ge stöttning och feedback under lektionstimmarna i skolan. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>