Syfte Syftet med studien var att undersöka upplevelser hos pojkar som inte blivit uttagna till distriktslaget. Frågeställningar Vilka upplevelser beskriver pojkar som särskilt viktiga när de först blev uttagna till ett läger och sedan bortvalda inför nästa läger men sedan uttagna igen till ett ytterligare läger? Vilka konsekvenser för motivation får uttagningsprocessen för ungdomarnas fortsatta idrottande?  Metod  Genom semistrukturerade intervjuer har sex pojkar i 15–16 årsåldern intervjuats. Respondenterna är aktiva inom olika föreningar förutom två av respondenterna som spelade i samma förening. En tematisk analys har skett genom att transkribera och tolka i förhållande till Self determination theory. Resultat Spelarna ansåg att tränarna var ytterst viktiga för dem i deras utveckling. De kan både motivera spelarna genom att uppmuntra dem samt utveckla deras färdigheter. De kan även försämra känslan av tillhörighet genom att göra stora förändringar inom laget. Respondenterna upplevde en ökad motivation av att bli bortvalda. Det fick dem att börja träna hårdare för att uppnå sina mål. Motivation och viljan att fortsätta uppnå sitt mål kan alltså förstärkas även när man blir bortvald under en selekteringsprocess. En indikation på revanschism uppstår hos spelarna då de, genom hård träning, vill bevisa att de kan uppnå kraven som distriktslagen ställer. Slutsatser Att vilja ta revansch ökar motivationen till att vilja träna hårdare efter att inte ha blivit uttagen. Tränarna är ytterst viktiga för spelarnas fortsatta idrottande. De kan både motivera spelarna men även försämra känslan av tillhörighet genom att göra stora förändringar inom laget. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att undersöka vilka förmågor som specialidrottslärare i basket anser vara viktiga för att kunna nå elitnivå inom basket. Frågeställningarna som kommer användas för att besvara studiens syfte är: vad innefattar uttrycket ”Förmåga att utöva specifik idrott på elitnivå” och vilka förmågor anses vara av stor betydelse för att bli framgångsrik basketspelare? Metod Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys. Intervjuerna genomfördes med fem specialidrottslärare i basket. Resultatet från den tematiska analysen analyserades med hjälp av Françoys Gagnés talangutvecklingsmodell. Resultat Undersökningen identifierade ett antal teman som beskriver de förmågor de intervjuade lyfte fram som viktiga för att nå elitnivå i basket. Följande teman identifierades: utvecklingsbenägen, tävlingsinriktad, spelintelligent, passionerad, disciplinerad, stresstolerant och atletisk. Den efterföljande analysen resulterade i en gruppering av de identifierade teman utifrån följande delar av Gagnés talangutvecklingsmodell: genetiska förutsättningar, naturliga förmågor och intrapersonella faktorer. Slutsats Utifrån rapportens resultat och diskussion har följande slutsatser dragits. Studiens deltagare anser att flera olika förmågor krävs för att nå elitnivå och dessa förmågor behöver balansera upp och kompensera varandra. Olika nivåer av elitnivå tycks ha något olika krav avseende förmågorna, en högre elitnivå anses kräva mer omfattande och utvecklade förmågor. I en idrott som basket är längd en viktig faktor, men anses ändå inte vara helt avgörande för att nå elitnivå. De intrapersonella faktorerna anses ha en stor inverkan på spelares möjligheter att nå elitnivå. Både faktorer som påverkar spelaren i vardagliga livet som elitidrottare och även faktorer som påverkar hur spelaren agerar och hanterar situationer på basketplanen. Inom idrott anses de fysiska förmågorna vara av stor vikt och inom basket anses även spelintelligens ha en stor påverkan på spelarens förmåga att utöva sin idrott på elitnivå.

Curling är unik i avseendet att man kan påverka stenens bana efter att den släppts av spelaren. Beroende på trycket (Kg) och frekvensen (soptag/min) man kan applicera under sopmoment påverkas stenen olika mycket. Syftet med studien är att undersöka om curlingspelare med greppsula är mer uthålliga beträffande trycket och frekvensen vid sopning under flera stenar jämfört med curlingspelare som sopar med glidsula. Studien är en experimentellundersökning med två grupper och urvalet bestod av 17 män, 16–23 år, som spelade curling i någon av de två högsta serierna i Sverige. Undersökningsdeltagarna sopade tre stenar i följd under 15 sekunder med 50 sekunders vila mellan varje sten. Utrustningen som användes var mätinstrumentet (Broom-Mate), pulsklockan (Pm25, Beurer: Tyskland) och (Borg-Rpe-skalan). Resultatet från studien tyder på att det inte finns några signifikanta skillnader mellan att sopa med greppsula eller glidsula gällande förmågan att applicera och bibehålla trycket och frekvensen under tre sopade stenar. / Curling is unique in the way that you can affect the path of the curling rock after it´s been released. Depending on the amount of force (Kg) and frequency (strokes/min) of the sweeping motion it affects the path differently. The purpose of this study is to exam if curling players sweeping with gripper on are better regarding sustaining their force and frequency sweeping multiple stones compared to curling players sweeping with sliders on. The report is an experimental study with two groups. The selection consisted of 17 men, aged 16-23 years, regularly playing in one of the two top leagues in Sweden. The participants swept three stones in a row during 15 seconds with 50 seconds rest in between the stones. Equipment used during the collection of data were the (Broom-mate), heartrate monitor (Pm25, Beurer: Germany) and (Borg-RPE-scale). The results from the report suggest that there´s no significant difference between sweeping with gripper or slider on, regarding the ability to apply and sustain their force and frequency during three rounds of sweeping.

SyfteSyftet med studien var att undersöka komplexitetsnivåns (stillastående handledsskott och handledsskott i rörelse) och träffpunktsplaceringens inverkan på skottsprecisionen hos damelitinnebandyspelare på seniornivå. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns någon inlärningseffekt vid upprepade skott mot samma träffpunkt.MetodÅtta testdeltagare deltog där två test med olika komplexitetsnivåer utfördes. Första testet utfördes som ett stillastående handledsskott (SH) medan det andra testet utfördes som handledsskott i rörelse (HR). Varje deltagare utförde 40 skott per test fördelat på fyra träffpunkter (Tp). Dessa befann sig i målets övre och nedre del. Testerna filmades och analyserades där skottens x- och y-koordinat fastställdes. Testvärdena analyserades sedan i SPSS där Paired-Sample t-test användes samt Pearsons korrelationsanalys.ResultatDet fanns en signifikant skillnad i skottprecision avseende avstånd från träffpunkterna mellan SH och HR (t = -6,68, p = 0,0068). Det förekom en signifikant skillnad i skottprecision vid HR mellan den närmaste och den bortre övre Tp (t = 3,58, p = 0,0090), övriga Tp i närmaste och bortre hörn i de vardera testen uppvisade inga signifikanta skillnader (alla p &gt; 0,05). Inget signifikant samband fanns avseende inlärningseffekt vid SH eller HR (p &gt; 0,05).SlutsatserSkottprecisionen påverkades av komplexitetsnivåerna som fanns mellan SH och HR. Resultatet kan användas av spelare och tränare då spelarna kan utveckla skottprecisionen i rörelsemoment och att skjuta i målets närmaste övre del. Det inträffade ingen inlärning genom att utföra 10 skott mot samma Tp vilket gör att spelarna kan behöva fler rörelseupprepningar för att få en kortvarig inlärning. / Purpose The purpose of the study was to investigate the level of complexity in stationary wrist shot and wrist shot in motion at female elite floorball players. Furthermore, the study aimed to investigate the impact of the placement of the target and investigate whether there was any learning effect in repeated shots at the same target.Methods Eight participants took part of the study were two tests was performed with different complexity level. The first test was performed as a stationary wrist shot (SH) while test two was performed as a wrist shot in motion (HR). In total, each participant performed 40 shots per test divided in four hit targets (Tp). These were placed in the upper and lower part of the goal. The tests were recorded and analyzed afterwards where the x- and y-coordinates of the shots were determined. The test values were then analyzed in SPSS where Paired-Sample t-test was used and Pearsons correlation analysis.Results There was a significant difference in shot precision between HR and SH (t = -6,68, p = 0,0068). There was a significant difference in shot precision in HR between the nearest upper target and the far upper target (t = 3,58, p = 0,0090). The other nearest and farther targets in each test showed no significant difference (p &gt; 0,05). There was no significant learning effect in SH or HR (p &gt; 0,05).Conclusions Shot accuracy was affected by the complexity levels that existed between SH and HR. The result can be used by players and coaches as players can develop shot precision in movement moments and to shoot in the nearest upper target. No learning occurred by performing 10 shots at the same target which means that players may need more movement repetitions to achieve a short learning effect.