Syfte och frågeställningar  Syftet med studien är att undersöka hur arbetet med att stärka lagsammahållningen i distriktslag för flickor ser ut idag, samt belysa potentiella möjligheter och utmaningar med lagsammanhållning i lag som ses vid relativt få tillfällen. Frågeställningarna är: Hur arbetar distriktslagstränare med att stärka lagsammanhållningen i distriktslag där spelarna samlas vid relativt få tillfällen? Upplever distriktslagstränarna att det finns några skillnader i arbetet med att skapa lagsammanhållning i distriktslag jämfört med klubblag? Vilka likheter och skillnader finns i arbetet med lagsammanhållning mellan distriktslag i fotboll och ishockey? Metod För att besvara syfte och frågeställningar utgår studien från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För analys av empirin genomfördes en tematisk analys med utgångspunkt i en abduktiv ansats. Respondenterna i studien utgörs av sex distriktlagstränare vilka valdes ut genom ett strategiskt urval. Resultat Arbetssätten som distriktlagstränarna använder för att stärka lagsammanhållningen är relativt lika där aktiviteter och lekar är vanligt förekommande inslag. Den största skillnaden mellan distriktslag och klubblag upplevs vara bristen på tid vilket även samtliga distriktlagstränare lyfter som den största utmaningen i arbetet med att stärka lagsammanhållningen i distriktslag. Vissa olikheter mellan idrotterna framträder också, exempelvis gällande upplevt stöd från förbunden, där distriktlagstränarna inom fotbollen har större möjlighet att få stöd i lagsammanhållningsarbetet från förbundet. Slutsats Distriktlagstränarna visar på ett stort engagemang i frågan om lagsammanhållning och arbetet kring detta. Lagsammanhållningsarbetet prioriteras och distriktlagstränarna anser att det är en avgörande faktor i skapandet av ett välfungerande och högpresterande lag. Arbetet med lagsammanhållning i just distriktslag kopplas även samman med en rad olika utmaningar, där brist på både tid och riktlinjer upplevs vara de största svårigheterna. Oavsett utmaningar anser tränarna att det finns mycket att vinna på ett rigoröst arbete med lagsammanhållning. / Aim and research questions The aim of the study is to investigate how the work to strengthen team cohesion in district teams for girls looks like today as well as highlight potential opportunities and challenges with team cohesion in teams that meet on relatively few occasions. The research questions are: How do district team coaches work to strengthen team cohesion in district teams where the players meet on relatively few occasions? Do the district team coaches experience any differences in the work to create team cohesion in district teams compared to regular teams? What similarities and differences exist in the work with team cohesion between district teams in football and ice hockey?  Method To answer the aim and research questions, the study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews. For analysis of the empirical data, a thematic analysis was carried out based on an abductive approach. The respondents in the study are six district team coaches who were selected through a strategic selection process. Results The approaches used by the district team coaches to strengthen team cohesion are relatively similar where activities and games are common features. The biggest difference between district teams and club teams is perceived to be lack of time, which is also highlighted as the biggest challenge in the work to strengthen team cohesion in district teams. Some differences between the sports also appear, for example regarding perceived support from the Swedish football- and ice hockey associations, where the district team coaches in football have a greater opportunity to receive support in the team cohesion work. Conclusion The district team coaches show great commitment to the issue of team cohesion. The team cohesion work is prioritized, and the district team coaches consider it to be a decisive factor in the creation of a well-functioning and high-performing team. However, team cohesion work, especially in district teams, is also linked to different challenges, where lack of time and guidelines are perceived to be the biggest ones. Regardless of the challenges, the coaches believe there is much to be gained by a rigorous team cohesion work.

Konkurrens är ett fenomen som vi alla någon gång utsätts för. Vissa träffar på det på arbetsplatsen, vissa gör det inom idrotten och vissa gör det inom det sociala livet med vänner och familj. Troligen får många bekanta sig med konkurrens på alla dessa platser samtidigt. Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärande skapas och vad unga idrottare lär sig i en idrottspraktik med hög konkurrens.  Detta undersöktes med hjälp av intervjuer med unga idrottare som utsatts för konkurrens inom idrotten och även observation av en idrottspraktik där hög konkurrens fanns.  Lärandet inom laget vi undersökte byggde på att man provade sig fram. Ungdomarna formulerade teorier och testade sedan dessa teorier i verkligheten. Det man lär sig handlar oftast om att försöka göra saker som man antar att ledarna uppskattar.  Spelarna uppförde sig mycket disciplinerat då de antog att det var det som ledarna uppskattade. De lärde sig att inte ställa frågor, inte uttrycka sina åsikter och inte bry sig om sina medspelare. Konkurrensen kommer även till uttryck genom att spelarna ignorerar det sociala på uttagningarna och endast fokuserar på att göra sitt bästa på planen. Detta gör att spelarna tenderar att umgås med de spelare som de redan känner sedan tidigare.

Syfte Syftet med studien var att undersöka upplevelser hos pojkar som inte blivit uttagna till distriktslaget. Frågeställningar Vilka upplevelser beskriver pojkar som särskilt viktiga när de först blev uttagna till ett läger och sedan bortvalda inför nästa läger men sedan uttagna igen till ett ytterligare läger? Vilka konsekvenser för motivation får uttagningsprocessen för ungdomarnas fortsatta idrottande?  Metod  Genom semistrukturerade intervjuer har sex pojkar i 15–16 årsåldern intervjuats. Respondenterna är aktiva inom olika föreningar förutom två av respondenterna som spelade i samma förening. En tematisk analys har skett genom att transkribera och tolka i förhållande till Self determination theory. Resultat Spelarna ansåg att tränarna var ytterst viktiga för dem i deras utveckling. De kan både motivera spelarna genom att uppmuntra dem samt utveckla deras färdigheter. De kan även försämra känslan av tillhörighet genom att göra stora förändringar inom laget. Respondenterna upplevde en ökad motivation av att bli bortvalda. Det fick dem att börja träna hårdare för att uppnå sina mål. Motivation och viljan att fortsätta uppnå sitt mål kan alltså förstärkas även när man blir bortvald under en selekteringsprocess. En indikation på revanschism uppstår hos spelarna då de, genom hård träning, vill bevisa att de kan uppnå kraven som distriktslagen ställer. Slutsatser Att vilja ta revansch ökar motivationen till att vilja träna hårdare efter att inte ha blivit uttagen. Tränarna är ytterst viktiga för spelarnas fortsatta idrottande. De kan både motivera spelarna men även försämra känslan av tillhörighet genom att göra stora förändringar inom laget. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>