Många barn och ungdomar tycker om att träna fotboll och fotbollsträning ingår som en naturlig del i många barns och ungdomars uppväxt och socialisering. För fotbollsföreningarna är också barn- och ungdomsfotbollen en viktig del av verksamheten. Inom fotbollen finns det behov av välutbildade ledare för barn och ungdomar, eftersom dess agerar som en förebild för unga spelare och fostrar dem både som spelare och unga människor. Det är därför viktigt att barn- och ungdomsledare har nödvändiga kvalifikationer och att de är utbildade för att klara uppdraget . Data till studien har samlats in med enkäter under våren 2012. 47 fotbollsföreningar och 12 distriktsförbund deltog i studien genom att de besvarade en enkät per förening eller distrikt. Syftet med studien var att analysera eventuella likheter och skillnader på utbildningsnivåer inom tränarutbildningen avseende fotbollstränare för barn och ungdomar (barnens ålder 0-12 år, ungdom 13-19 år), samt att analysera eventuella samband mellan utbildningsnivå och geografisk hemvist och storlek på klubben. Undersökningen kontrollerade även fotbollsföreningarnas uppfattning angående tillgängligheten på tränarutbildningen. Resultatet visade att det inte finns någon mätbar skillnad i antalet utbildade tränare beroende på geografisk hemvist utan det berodde mer på antal utövare. Däremot fanns det skillnader i antalet utbildade tränare beroende på vilken nivå tränaren var verksam på, elitklubbar har fler högre utbildade tränare.

<p><strong><em>Syfte och frågeställningar</em></strong></p><p>Syftet med detta arbete är att kartlägga den svenska tränarutbildningen för triathlon och jämföra den med andra länders tränarutbildningar.</p><ul><li>Hur ser den svenska tränarutbildningen ut?</li><li>Hur ser andra länders tränarutbildningar ut?</li><li>Vad finns det för skillnader och likheter mellan tränarutbildningarna? </li></ul><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Sex länder valdes ut till detta arbete men på grund av bortfall kunde bara fem länder kartläggas. Dessa länder är Sverige, USA, Australien, Storbritannien och Kanada. De länder som inte kunde kartläggas var Nea Zeeland och Sydafrikas tränarutbildningar. Avgränsningen i denna studie är att enbart engelskspråkiga länder har representerats. Samtliga länders tränarutbildningar för triathlon lästes igenom och översattes.</p><p><strong><em>Resultat</em></strong></p><p>I resultatdelen kan vi se att det finns både likheter och skillnader mellan utbildningarna. Bland annat kan vi se att det skiljer en del på de åldersgränser som utbildningarna kräver och under hur många dagar utbildningen löper. Bland likheterna kan vi bland annat se att samtliga länder, förutom Australien, har tre steg i sitt utbildningsupplägg och att antalet timmar lärarledd undervisning är jämbördig mellan länderna.</p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Det är svårt att dra en slutsats utifrån denna studie om huruvida tränarutbildningarna är grönare, det vill säga bättre, på andra sidan jorden. Däremot tycker jag att det finns väldigt mycket vi i Sverige kan lära oss och ta del av som exempelvis hjärt- och lungräddning som är ett oerhört viktigt livsredskap på samma sätt som andra länder kan ta del av våra kunskaper så som utvärdering och diskussion efter avslutad kurs.</p>

När ska man egentligen börja med styrketräning för barn och ungdomar? Många ställer sig denna fråga, men kan inte svara på den. I denna kvantitativa enkätstudie undersöker vi hur det står till med kunskaperna om styrketräning för barn och ungdomar hos handbollstränarna i Småland-Blekinge Handbollsförbund. Går det att urskilja några likheter eller skillnader i kunskaperna om styrketräning i förhållande till tränarnas utbildningsnivå? Resultatet visar att det finns en viss skillnad mellan de utbildade tränarna och de tränare som saknar en formell tränarutbildning från Svenska Handbollsförbundet. De tränare utan utbildning har sämre kunskaper inom området än de tränare som har genomgått någon av de stegutbildningar som finns. Kunskaperna är dock generellt sett goda hos tränarna, men den största delen av dem efterfrågar ytterligare kunskaper och ett större avsnitt träningslära under tränarutbildningarna som genomförs. De tränare som gått de högre stegutbildningarna är i större grad nöjda med de kunskaper de har jämfört med de tränare som genomgått de lägre stegen. Studiens resultat visar i likhet med ”Idrotten Vill” från RF, att det är viktigt att ledare inom barnidrotten har grundläggande kunskaper om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Enligt vår studie visar det sig att tränarna som har deltagit i studien har goda kunskaper om, i varje fall om den fysiska utvecklingen.

Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att kartlägga den svenska tränarutbildningen för triathlon och jämföra den med andra länders tränarutbildningar. Hur ser den svenska tränarutbildningen ut? Hur ser andra länders tränarutbildningar ut? Vad finns det för skillnader och likheter mellan tränarutbildningarna? Metod Sex länder valdes ut till detta arbete men på grund av bortfall kunde bara fem länder kartläggas. Dessa länder är Sverige, USA, Australien, Storbritannien och Kanada. De länder som inte kunde kartläggas var Nea Zeeland och Sydafrikas tränarutbildningar. Avgränsningen i denna studie är att enbart engelskspråkiga länder har representerats. Samtliga länders tränarutbildningar för triathlon lästes igenom och översattes. Resultat I resultatdelen kan vi se att det finns både likheter och skillnader mellan utbildningarna. Bland annat kan vi se att det skiljer en del på de åldersgränser som utbildningarna kräver och under hur många dagar utbildningen löper. Bland likheterna kan vi bland annat se att samtliga länder, förutom Australien, har tre steg i sitt utbildningsupplägg och att antalet timmar lärarledd undervisning är jämbördig mellan länderna. Slutsats Det är svårt att dra en slutsats utifrån denna studie om huruvida tränarutbildningarna är grönare, det vill säga bättre, på andra sidan jorden. Däremot tycker jag att det finns väldigt mycket vi i Sverige kan lära oss och ta del av som exempelvis hjärt- och lungräddning som är ett oerhört viktigt livsredskap på samma sätt som andra länder kan ta del av våra kunskaper så som utvärdering och diskussion efter avslutad kurs.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka om valda specialidrottsförbund har tagit tillvara den utbildningsbakgrund som huvudtränare på elitnivå besitter.   1. Vad för utbildningar har huvudtränare på elitnivå inom valda specialidrottsförbund? 2. Anser tränarna att deras övriga utbildningar är relevanta för deras tränarskap? 3. Har dessa tränare fått sina tidigare utbildningar validerade av specialförbunden?   Metod Urvalet bestod av 180 huvudtränare inom fyra specialidrottsförbund: fotboll, innebandy, ishockey och basket. Tillvägagångssättet var enkäter, och då i form av den webbaserade tjänsten Google Forms. Enkäten bestod av 16 frågor, där både öppna och slutna frågor förekom. Resultatet baseras på 61 besvarade enkäter.   Resultat Sett till högsta utbildningsnivå så hade 25% av tränarna eftergymnasial utbildning, 36% av tränarna högskole-/universitetsutbildning och 39% av tränarna gymnasieutbildning. 54% av tränarna ansåg att deras övriga utbildning var relevant. Två tränare har kunnat validera tidigare kunskaper.   Slutsats Utifrån studien och tidigare forskning så kan man konstatera att specialidrottsförbunden har en välutbildad tränarkår. Majoriteten av tränarna ansåg dessutom att deras övriga utbildning var relevant i förhållande till sitt uppdrag, trots detta var det endast ett fåtal tränare som lyckats ta en annan väg till toppen än genom förbundets utbildningar, vilket tolkas som att det bara finns en väg som leder till elittränarskap och att förbunden inte tar tillvara tränarnas tidigare kunskaper

Den här studien syftar till att belysa UEFA-Pro som utbildning för att förstå hur kravet på licens kan motiveras. Licensen ger behörighet att verka som huvudtränare på svensk fotbolls elitnivå, med andra ord Allsvenskan, Superettan och OBOS Damallsvenskan. Empirin utgörs av semistrukturerade intervjuer med tränare som verkar eller verkat på hög, svensk nivå, samt en representant från fotbollsförbundet. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Coté &amp; Gilbert (2009) för att undersöka i vilken utsträckning utbildningen täcker de kunskapsområden som anses viktiga i en svensk elitkontext. Hur utbildningen värderar tränarnas tysta kunskap är ytterligare perspektiv i studien (Nash &amp; Collins, 2006). Det är en kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt. Resultat av studien visar på ett brett kursinnehåll som täcker de berörda kunskaperna från studiens teoretiska perspektiv. Samtidigt visar studien att det behövs ytterligare forskning på dagens formella tränarutbildningar då den kritik som framkommit mot dessa till viss del upplevs utdaterad. Viss begränsning finns i studien eftersom empirin utgörs av endast sex intervjuer och således blir det svårt att återge en bild som är representativ för hela den svenska tränarkåren som verkar på elitnivå. / This study aims to highlight the UEFA Pro as an education to understand how the requirement for the license can be justified for eligibility to operate as an elite level coach in Swedish football. The requirement of UEFA Pro license applies to Allsvenskan, Superettan and OBOS Damallsvenskan.  The empirical data is obtained by semi-structured interviews with coaches that are or recently have been working at a prominent level of Swedish football. The Swedish football federation is also represented as an interview object. The purpose is to examine the image of the content in the educational process. As a theoretical framework, we have used Coté &amp; Gilbert (2009) to investigate the extent to which the education covers the areas of knowledge that are considered important in a Swedish elite context. We have also used (Nash &amp; Collins, 2006) tacit knowledge as a further perspective in the study. The method is qualitative and the approach inductive. The results proves that the content is wide and does cover relevant knowledge from the theoretical perspective. The study highlights that further research is needed on today’s formal coach educations as the criticism that has emerged against these perceived as outdated.  There is some limitation in the study because the empirical data consists of only six interviews, and it would be difficult to produce an image that is representative of the entire Swedish coaching staff that operates at elite level.

Syftet med den här studien är att undersöka hur tränare rekryteras på klubbnivå inom barn- och ungdomshandboll. Studien utgår ifrån följande tre frågeställningar: Hur rekryteras handbollstränare i Stockholms handbollsklubbar? Hur arbetar handbollsklubbar med utbildning? Har kvinnor och män samma möjligheter som handbollstränare? Fem sportchefer från några av de största handbollsklubbarna i Stockholm har intervjuats med en semi-strukturerad intervjuform och svaren som framkommit har analyserats och diskuterats i relation till den tidigare forskningen kring ämnena: rekrytering av tränare, utbildning och genus. Av resultaten framkom att alla som vill får bli tränare, men att bara vissa blir tillfrågade, vilket är en begränsande faktor. Flera av klubbarna har intentioner att rekrytera unga ledare, men resultatet blir mer ofta att föräldrar får ”ta sitt ansvar” och ta hand om laget för att ingen annan tränare finns tillgänglig. Synen på förbundets utbildningar är delad. Bas-utbildningen anses givande medan Tränarskola 1 ofta omnämns som för tidskrävande eller att den har för enkla kunskaper. Flera av klubbarna har interna utbildningar, som de anser är mer givande för specifika målgrupper. Kvinnor och män har samma möjlighet att bli tränare. Trots detta är det majoritet manliga tränare i alla klubbar. Detta härleder då till en större sannolikhet att de som blir tillfrågade för tränarroller faktiskt är män. Alla handbollsklubbar som deltog i studien har liten eller ingen struktur alls för hur tränare skall rekryteras och bibehållas. Om handbollsklubbar skulle vara mer medvetna om konsekvenser av rekrytering och deras agerande, så skulle fler klubbar kunna rekrytera fler tränare. Framförallt handlar det om att tillfråga fler och inte utesluta någon vid urvalet. Det är också viktigt med mentorskap vid nyrekryterade tränare och visa dem uppskattning för att få dem att stanna längre som tränare. Detta skulle minska dagens ledarbrist och samtidigt leda till personlig utveckling hos tränarna och fler som vill vara närvarande.