No description available.

No description available.

No description available.

Examensarbete (15 hp)

<p>Bilaga: 1 CD</p>

<p>Idag är de hot och påfrestningar som resulterar i stressreaktioner av en mer psykisk än fysisk karaktär, vilket medför att våra stresshanteringssystem inte är helt ändamålsenliga. Syftet var att undersöka vilka effekter fysisk träning och meditation har i stressreducerande syfte och om dessa träningsformer upplevdes skilja sig åt. Tio individer intervjuades, alla utövade någon form av fysisk träning eller meditation. Analysarbetet följde analysmetoden induktiv tematisk analys. Studien visade att den fysiska träningen och meditationen bidrog till stressreduktion samt att karaktären på stressreduktionen skilde sig åt. Den fysiska träningen gav en effektiv stressreduktion vid påtagliga stresstillstånd, medan meditation bidrog till att förändra förhållningssättet till det som stressar. Resultaten pekar på att fysisk träning och meditation är komplementära i strävan efter stressreduktion och det som verkar vara avgörande för valet av utövande är individens personlighet, situation och i vilken fas man befinner sig i livet.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs sju och åtta, på en specifikt utvald sex till nio skola i Mellansverige, ser på begreppet hälsa. Vilka kunskaper de har om kost och fysisk aktivitets inverkan på hälsan samt om det finns någon skillnad i kunskaper inom dessa områden mellan elever som går i idrottsprofilerade klasser samt elever i klasser med annan profilering. För att undersöka detta görs dels en intervjuundersökning av 16 elever samt en enkätundersökning vilken 163 elever deltog i. På skolan finns det sex klasser inom varje årskurs varav tre av dem har idrottsprofilering, medan de övriga tre har en profilering som inte har med idrott att göra. Av dessa sammanlagt 12 klasser i årskurs sju och åtta, deltog åtta av dem i enkätundersökningen. Ur dessa klasser valdes sedan en kille och en tjej ut, genom slumpmässigt urval, till att delta i intervjuundersökningen. Genom studien fann jag att en majoritet av eleverna kopplade hälsa till kost och fysisk aktivitet, medan faktorer som har med den psykiska och sociala hälsan kom i andra och tredjehand. De var få av de elever som deltog i studien som nämnde alla de tre faktorer som WHO inkluderar i sin tolkning av begreppet hälsa, vilka är de som nämns tidigare, det vill säga ”/…/fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande” (Quennerstedt, 2006, s.45). Då det gäller elevernas kunskap om kost och fysisk aktivitet och dess inverkan på hälsan, visar studien att eleverna besitter ytliga kunskaper inom dessa områden. De har till exempel svårt att förklara positiva effekter av fysisk aktivitet och fysisk träning på djupet utan ger svar som till exempel ”man mår bra”. Elevernas syn på kost och fysisk aktivitets inverkan på hälsan visade sig inte skilja så mycket mellan de olika profilerna. Däremot kunde vissa mindre skillnader urskiljas, till exempel så visar studien att elever i idrottsprofilerade klasser ser på fysisk aktivitet ur ett psykiskt perspektiv i högre grad än elever i klasser med andra profileringar.

När ska man egentligen börja med styrketräning för barn och ungdomar? Många ställer sig denna fråga, men kan inte svara på den. I denna kvantitativa enkätstudie undersöker vi hur det står till med kunskaperna om styrketräning för barn och ungdomar hos handbollstränarna i Småland-Blekinge Handbollsförbund. Går det att urskilja några likheter eller skillnader i kunskaperna om styrketräning i förhållande till tränarnas utbildningsnivå? Resultatet visar att det finns en viss skillnad mellan de utbildade tränarna och de tränare som saknar en formell tränarutbildning från Svenska Handbollsförbundet. De tränare utan utbildning har sämre kunskaper inom området än de tränare som har genomgått någon av de stegutbildningar som finns. Kunskaperna är dock generellt sett goda hos tränarna, men den största delen av dem efterfrågar ytterligare kunskaper och ett större avsnitt träningslära under tränarutbildningarna som genomförs. De tränare som gått de högre stegutbildningarna är i större grad nöjda med de kunskaper de har jämfört med de tränare som genomgått de lägre stegen. Studiens resultat visar i likhet med ”Idrotten Vill” från RF, att det är viktigt att ledare inom barnidrotten har grundläggande kunskaper om barns fysiska, psykiska och sociala utveckling. Enligt vår studie visar det sig att tränarna som har deltagit i studien har goda kunskaper om, i varje fall om den fysiska utvecklingen.

Idag är de hot och påfrestningar som resulterar i stressreaktioner av en mer psykisk än fysisk karaktär, vilket medför att våra stresshanteringssystem inte är helt ändamålsenliga. Syftet var att undersöka vilka effekter fysisk träning och meditation har i stressreducerande syfte och om dessa träningsformer upplevdes skilja sig åt. Tio individer intervjuades, alla utövade någon form av fysisk träning eller meditation. Analysarbetet följde analysmetoden induktiv tematisk analys. Studien visade att den fysiska träningen och meditationen bidrog till stressreduktion samt att karaktären på stressreduktionen skilde sig åt. Den fysiska träningen gav en effektiv stressreduktion vid påtagliga stresstillstånd, medan meditation bidrog till att förändra förhållningssättet till det som stressar. Resultaten pekar på att fysisk träning och meditation är komplementära i strävan efter stressreduktion och det som verkar vara avgörande för valet av utövande är individens personlighet, situation och i vilken fas man befinner sig i livet.

Bakgrund: Höft- och knäartros uppskattas vara den elfte främsta orsaken till funktionsnedsättning globalt sett. Vid artros har balansen mellan de uppbyggande och nedbrytande faktorerna i leden rubbats men någon exakt orsak till varför artrosutveckling sker kan inte fastställas. Den fysioterapeutiska behandlingen som rekommenderas vid höft- och knäartros är fysisk aktivitet och träning. Artrosskola är ett aktivt behandlingskoncept som består av bedömning, en teoridel samt en valfri del där utformning av träningsprogram med fysioterapeut erbjuds. Syftet med artrosskolan är att patienter med artros ska få rätt information om sjukdomen och möjlighet att må bättre med hjälp av fysisk aktivitet. Artrosskolan följs upp och har visat positiv effekt avseende minskad smärta, ökad fysisk aktivitet samt ökad hälsorelaterad livskvalité. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka höft- och knäartrospatienters upplevelser och erfarenheter av sitt deltagande i artrosskola. Metod: En kvalitativ fokusgruppsintervju utfördes med tre deltagare. Innehållsanalys gjordes enligt Graneheim och Lundman. Resultat: En huvudrubrik togs fram “Artrosskolan - en vilja att bli sedd och potential till förbättring” utifrån underkategorierna artrosskolans utformning, fysioterapeutens bemötande, individens förväntningar och upplevelser samt aktivitetsnivå. Konklusion: Resultatet i studien visade på deltagarnas önskan om att bli sedd av fysioterapeuten i artrosskolan. Det framkom flertalet förbättringsområden som hade kunnat utveckla artrosskolan och hjälpa deltagarna till en bättre hälsa. När artrosskolan utfördes efter riktlinjerna samt inkluderade övervakad träning bidrog den till en positiv upplevelse. Fysioterapeuter har en viktig roll i arbetet med artrosskolan för att främja fysisk aktivitet och träning vid artros.