Bakgrund: Att vara fysiskt aktiv är viktigt för den enskilda individen. Risken att drabbas av knäskada i samband med fysisk aktivitet ökar beroende på valet av aktivitet och antalet timmar aktiviteten utövas. Forskning visar på att aktiviteter och idrotter som innehåller pivoterande moment, accelerationer, decelerationer, hopp och landning är mer knäbelastande än aktiviteter och idrotter som inte innehåller dessa moment. Vid uppföljning och utvärdering av behandling efter en knäskada används i dag olika självskattningsformulär, patient-reported outcome, PRO. Ett i dag vanligt förekommande PRO formulär för utvärdering av aktivitetsnivå är Tegner Activity Scale, TAS. Flera i dag vanligt förekommande aktiviteter och idrotter saknas i TAS. Även vissa aktiviteter och idrotter med hög risk för knäskada saknas i TAS. I dagsläget finns ingen knärelaterad aktivitetsskala som innefattar de tjugo aktiviteter och idrotter med högst skadestatistik samt de mest utövade aktiviteterna och idrotterna i Sverige i dag. Behovet av en ny knärelaterad aktivitetsskala är stort.   Syfte: Syftet med studien var att utveckla en ny innehållsvaliderad knärelaterad aktivitetsskala i PRO format. Metod: Studien genomfördes i två steg. Först utarbetades en ny knärelaterad aktivitetsskala med Tegner Activity Scale, TAS, som grund. TAS jämfördes med deltagarstatistik från Riksidrottsförbundet samt från Svenska korsbandsregistret för att säkerställa att de mest frekvent förekommande aktiviteterna samt de med högst risk för knäskada återfinns i den nya skalan. Därefter tillfrågades experter ur de tre kategorierna: tränare, aktiva och fysioterapeuter med erfarenhet från respektive aktivitet och idrott. Experterna ombads att placera sin specifika aktivitet/idrott i den nya skalan utifrån aktivitetens/idrottens totala knäbelastande moment. Resultat: Efter sammanställning av experternas svar korrigerades den nya aktivitetsskalan och den slutgiltiga aktivitetsskalan färdigställdes, Knärelaterad Aktivitets Skala, KAS. KAS innehåller de tjugo aktiviteter/idrotter med högst incidens för främre korsbandsskada samt de mest frekvent förekommande. I KAS finns 50 aktiviteter/idrotter att välja på. Uppdelningen i tävling och motionsidrott som finns i TAS har tagits bort liksom de arbetsrelaterade momenten. Fyra aktiviteter/idrotter återfinns på en högre nivå i KAS jämfört med TAS.   Slutsats: En ny knärelaterad aktivitetsskala i PRO format utformades. / Background: To be physical active is important. The risk to sustain a knee injury during physical activity is dependent on the choice of activity and the number of hours the activity is exercised. Activities and sports that includes acceleration, deceleration, pivoting, jump and landing brings more load to the knee joint. In evaluation of a knee injury it is today common to use different kinds of patient-reported outcomes, PRO. Tegner Activity Scale, TAS, is one of the most common questionnaire about sport participation today. Several of today common activities and sports are missing in TAS. Also some of the activities and sports with high incidence of knee injury is missing. Today there is no knee related activity scale that includes the activities and sports with the highest incidence of knee injury and the most common exerted activities and sports in Sweden. The need for a new knee related activity scale is big. Aim: The aim of this study was to develop a new content valid knee related activity scale in PRO form. Method: The study was conducted in two steps. First a new knee related activity scale with TAS as basis was made. TAS was then compared with statistics over participation in activities/sports from Riksidrotts Förbundet, RF, and from The Swedish National Knee Ligament Register. This to ensure that the most common activities and the activities with high risk for knee injury was in the new scale. Experts: trainers, actives and physiotherapists, with experience from each of the specific activities and sports were then asked to place their specific activity/sport in the new scale based on their belief of load to the knee joint. Results: The experts response was analysed, the activity scale was corrected and then the new scale, Knee Activity Scale, KAS, was completed. KAS contains 50 activities/sports compared with 22 in TAS. The division in competitive and recreational level from TAS was removed as well as the work-related activities. Four activities/sports was found on a higher level in KAS compered to TAS. Conclusion: A new knee related activity scale in PRO form was designed.

Introduktion: Tidigare studier har visat på att knäledens stabilitet under statiska förhållanden inte stämmer överens med stabilitet vid funktionella tester. Rörelsesensorer har förmågan att via funktionella tester mäta den dynamiska stabiliteten i knäleden, något som på sikt kan ge fysioterapeuter ett smidigt och lättanvänt verktyg i att upptäcka nedsatt dynamisk stabilitet.  Syfte: Vilka skillnader ett objektivt mätinstrument kan uppmäta på ett skadat och icke-skadat knä avseende dynamisk knästabilitet vid enbenshopp, samt att analysera samband mellan olika mätmetoder som undersöker knästabilitet.  Metod: För att jämföra knäskadade unga mäns (n=6) knästabilitet i det skadade benet med det icke skadade benet genomfördes ett enbenshopp som ställer krav på den dynamiska stabiliteten. Rörelsesensorer användes för att detekterade olika variabler som vinklar och acceleration. Data samlades in från självskattningsformulär, manuella stabilitetstester och testledarnas visuella bedömning.  Resultat: Skadat knä uppvisade delvis tecken på bristande knästabilitet i form av lägre knävinkel vid landning. Högre sidoacceleration var vanligare i friskt knä. Självskattningsformulären KOOS och IPAQ stämde mestadels inte överens med den data uppmät med ett objektivt mätinstrument. Den visuella bedömningen har en del likheter med den insamlade datan. Slutsats: Det objektiva mätinstrumentet kunde delvis detektera skillnader mellan skadat och friskt knä, vilket detekterades i knävinkel vid landning. I sidosacceleration hade det friska knät en högre acceleration, något som var svårt att förklara. Ett relativt starkt samband mellan det objektiva mätinstrumentet och visuell bedömning kunde ses. Framtida forskning behöver fastställa det använda mätinstrumentets användbarhet.

Introduktion: Skador på främre korsbandet är en av de vanligaste ortopediska skadorna hos hundar. Korsbandets huvudsakliga uppgift är att stabilisera knäleden. En främre korsbandsskada kan behandlas konservativt eller operativt, och i bägge fall är rehabilitering en viktig åtgärd. Syfte: Belysa studier kring postoperativ rehabilitering av främre korsbandsskada hos hund. Frågeställningar var; “Vilka postoperativa rehabiliteringsmetoder för främre korsbandsskada har studerats för hund?” och “Vilka effekter har de olika behandlingarna i studierna visat?” Metod: Denna systematiska litteraturstudie har följt Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) och granskningsmallar för originalstudier från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Sökningen för litteratursammanställningen gjordes på PubMed och Scopus. Resultat: Tio artiklar kvalificerades för inkludering. Några rehabiliteringsmetoder som nämnts är bandage, köldterapi, ROM-träning, gång på vattenband, löpband, promenader, CCT och elektroterapi. Resultatet visar att extensionsvinkeln påverkas i högre grad än flexionsvinkeln. Vattenbandsträning och CCT ökar ledvinkeln postoperativt och ESWT ger snabbare belastning av det opererade benet. MET tillsammans med bandage, kall kompression och kall kompression tillsammans med bandage gav hade bäst effekt på svullnad. Konklusion: Resultatet visar att rehabilitering och fysioterapeutiska åtgärder är en viktig del för att återfå bästa möjliga funktion, minska smärta samt att förebygga försämrad funktion postoperativt efter en CrCL skada. Vidare forskning med fördjupning på rehabiliteringstyp och antal rehabiliteringstillfällen behövs för att kunna fastställa vilken rehabilitering som är mest gynnsam.

Bakgrund: Knäkontroll är ett svenskt skadeförebyggande träningsprogram som visat sig ha god effekt för prevention mot främre korsbandsskador vilket är en vanlig knäskada inom fotboll både på herr- och damsidan. Idag finns det studier som utforskat tränares syn och erfarenheter av Knäkontroll och generell skadeförebyggande träning, i nuläget finns det dock en kunskapslucka om vad fotbollsspelare själva har för upplevelser och erfarenheter av att genomföra träningsprogrammet Knäkontroll.  Syfte: Att undersöka fotbollsspelande unga vuxnas upplevelser och erfarenheter av att genomföra SISU:s skadeförebyggande träningsprogram Knäkontroll. Syftet var dessutom att få kännedom om hindrande och underlättande faktorer för genomförande av programmet för att möjliggöra utveckling. Metod: Kvalitativ design i form av en semistrukturerad intervjustudie med fem deltagare från ett bekvämlighetsurval. Databearbetningen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Fem kategorier presenterades; Hur programmet används av lagen, Vikten av kunskap, Programmets positiva påverkan på kroppen, Spelarnas roll och ansvar och Klubbarnas möjligheter och ansvar. Varje kategori bestod av två till fem subkategorier där några av de mest prominenta var; Timing på när Knäkontroll utförs, Tidsaspekten och Utbildning är essentiellt.  Slutsats: Deltagarnas upplevelser av att utföra Knäkontroll var både positiva och negativa. Deltagarna beskrev även flertalet hindrande och underlättande faktorer för att programmet skulle utföras. I linje med tidigare forskning lyftes det upp att implementering av Knäkontroll i uppvärmningen, kunskap, utbildning och tydliga instruktioner sågs som de viktigaste faktorerna för att underlätta användning av programmet. / Background: Knee control is a Swedish injury prevention training program that has been shown to have good effects on preventing anterior cruciate ligament injuries which is a common Knee injury in both men's and women's football. Today there are studies which have explored football coaches´ views and experiences of Knee control, however there is a knowledge gap on views and experiences of the program from the football players themselves.   Objective: To explore football playing young adults' experiences of utilizing Knee control from SISU to get information about facilitating factors and barriers for implementation of the program for further development. Method: A qualitative method in the form of semi-structured interviews with five participants from a convenience sample. Data processing consisted of qualitative content analysis.  Results: Five categories were presented; How the programme is used by the teams, The importance of knowledge, The programme’s positive impact on the body, The role and responsibilities of the players and The club’s opportunities and responsibilities. Every category consisted of two to five subcategories where some of the most prominent were; Timing on when Knee Control is performed, The time aspect and Education is essential. Conclusion: The participants' experiences of performing Knee control was both positive and negative. The participants also highlighted the most hindering and facilitating factors for the program to be carried out. In line with previous research, it was highlighted that implementation of Knee control in the warm-up, knowledge, education and instructions was seen as the most important factors in facilitating use of the program.

Physical activity is an essential component of a healthy life, e.g. to prevent obesity, cardiovascular disease and premature death, of which sports can be an important part. Unfortunately, sports activities increase the risk of both overuse and acute injuries. Severe acute injuries may also lead to a permanent medical impairment (PMI), which may influence the ability to be physically active throughout life. However, sports injuries may be prevented, but a profound understanding of the injuries and how to prevent them is needed. This doctoral thesis examine acute sports injuries reported by licensed athletes of all ages and level of sports nationwide in Sweden, by using national insurance data. Approximately 80% of all the Sports Federations (SF) had their mandatory accident insurance in the insurance company Folksam, and since there is no national sports injury surveillance system in Sweden, this is a unique database, able to be used in epidemiological studies on acute injuries occurring in organized sports in Sweden. The main aim of this thesis was to identify high-risk sports for acute injuries, the most common and the most severe injuries, especially in large sports with numerous licensed athletes, many injuries and injuries resulting in PMI. Based on the results, there will be recommendations regarding sports and body locations where injury prevention efforts should be focused to gain the greatest prevention effect at a national level in Sweden. Another aim was to evaluate the effectiveness of a neuromuscular knee control training program (KCP) that has been implemented nationwide to reduce knee and cruciate ligament injuries, among football players in Sweden. After evaluating the validity and reliability of the information within the database based on international guidelines, acute injury data were examined and the results presented in four papers. These results showed that there is a need of injury prevention especially in motorcycle sports, team ball sports, and ice hockey. Particularly, knee injuries need to be prevented since they were both the most common injuries and leading to PMI. The severe head- and upper limb injuries also need attention. Sixty-nine percent of the PMI injured athletes, were younger than 25 years. The injury prevention training program, KCP can be considered partially implemented nationwide, since 21 out of 24 district SFs provided KCP educations. The incidence of knee and cruciate ligament injuries has decreased among football players in Sweden. A concerning aspect is that there is no national official policy regarding sports injury and injury prevention in Sweden, nor an official authority that has the explicit responsibility for these issues.