Huvudsyftet med studien var att undersöka elitfotbollsspelares uppfattningar kring vilka hinder och möjligheter som finns för att idrottspsykologiska rådgivare ska ges inträde i en fotbollsförening. Ett ytterligare syfte var att undersöka vad som karaktäriserar en framgångsrik idrottspsykologisk rådgivare vid samarbete med elitfotbollsspelare. Populationen utgjordes av åtta svenska elitfotbollsspelare. Kriterierna för att inkluderas i studien var att deltagarna skulle tillhört en a-lagstrupp i en elitfotbollsförening (Allsvenskan och Superettan) säsongen 2015. Insamlingen av data utgick från kvalitativ ansats, genom intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att idrottarna påpekade fler hinder än möjligheter för att den idrottspsykologiska rådgivaren ska ges inträde i en förening, där skepticism mot idrottspsykologi nämndes som ett exempel. Gällande karaktärsdrag visade resultatet att idrottarna hade en större samsyn i förhållande till de hinder och möjligheter som framkom. Slutligen diskuterar författarna förslag på framtida forskning, metodkritik och implikationer. / The main purpose of the study was to examine elite soccer players perceptions of which barriers and possibilities exists in order to give sport psychology consultants entry in a soccer organization. Another purpose was to examine what characterizes a successful sport psychology consultant in their cooperation with elite soccer players. The population was eight swedish elite soccer players. The criteria to be included in the study, was that the athletes had pertained a first team squad in an elite soccer organization (Allsvenskan and Superettan) in the season of 2015. Data collection was done through qualitative approach, through interviews and was analyzed by qualitative content analysis. The results showed the athletes pointed out more barriers than possibilities to give the sport psychology consultant entry in an organization, where skepticism towards sport psychology was mentioned as an example. Regarding characteristics the results showed that the athletes had more consensuses in relation to the barriers and possibilities that appeared. Finally the authors discuss suggestions in terms of future research, methodology reflections and implications.

This qualitative study explored sport psychologists’ transition into professional establishment through the stories of two highly experienced Nordic sport psychology practitioners. At the time of the study, the two males (named Charlie and Billie for the study) had worked applied with clients for more than 20 years and were each holding a master’s degree in sport psychology. Narrative interviews were administered to investigate the participants’ stories of the transition from novice professional to experienced professional practitioner, with each interview lasting about one and a half hour. Additionally, participants were enquired on one follow up interview each to allow for further elaboration. The researcher then took the position of the story analyst (Smith, 2017) and conducted a thematic narrative analysis based on the gathered data. A narrative theme of “paving the way” emerged, relating to how the participants had to create their own work within a field that was not yet nationally developed or recognized and, as a consequence of this, had to pave the way for sport and exercise psychology as a professional and an academic field in their respective country. The findings are discussed based on common and individual reflections between the participants in relation to the overall narrative theme, their transition in general, previous literature, and theoretical frameworks. The practical implications provided by this study may assist novice and semi-experienced practitioners striving to get established, as well as supervisors and educational institutions to better support and prepare students for their upcoming careers as applied sport psychologists. / Föreliggande kvalitativa studie undersökte idrottspsykologiska rådgivares övergång till professionell etablering genom historierna från två väl erfarna nordiska idrottspsykologiska rådgivare. Vid studiens tidpunkt hade de två manliga deltagarna (kallade Charlie och Billie i den här studien) arbetat tillämpat med klienter i mer än 20 år och var och en av dem innehade en magisterexamen i idrottspsykologi. Narrativa intervjuer utfördes i syfte att undersöka deltagarnas historier om övergången från oerfaren till erfaren professionell rådgivare, varav varje intervju varade cirka en och en halv timme. Dessutom tillfrågades deltagarna att delta i varsin uppföljningsintervju i syfte att öppna upp möjlighet för ytterligare informationsgivande. Forskaren intog sedan perspektivet av en historieanalytiker (Smith, 2017) och utförde en tematisk narrativ analys baserat på den insamlade datan. Ett narrativt tema av ”bana väg” framkom relaterat till hur deltagarna varit tvungna att skapa sin egen tjänst inom ett fält som inte än blivit nationellt utvecklat eller erkänt. Som en konsekvens av detta fick de bana väg för idrotts- och motionspsykologin som ett professionellt och ett akademiskt område i deras respektive länder. Resultatet diskuteras utifrån gemensamma och individuella reflektioner deltagarna emellan vad gäller det övergripande narrativa temat, deras övergång generellt, föregående litteratur och teoretiska ramverk. De praktiska implikationerna som framförs till följd av denna studie kan bistå oerfarna och semierfarna rådgivare som strävar mot att bli etablerade och även handledare och utbildningsinstitutioner för att de bättre ska kunna förbereda och stötta studenter inför deras kommande karriärer som tillämpade idrottspsykologiska rådgivare.