En fjärdedel av Sveriges chefer går i pension när 40-talisterna gör uttåg från arbetsmarknaden. Det skapar en chefsbrist som kräver att andelen unga chefer ökar. För en ung och oerfaren person kan chefspositionen vara krävande. Denna studie undersöker vilka utmaningar unga chefer kan ställas inför i sitt arbete. Den teoretiska referensramen baseras på tre undersökningar inom ämnet samt en svensk handbok för unga chefer. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer samt kompletterats genom att ytterligare informanter har fått svara på intervjufrågorna skriftligen. Undersökningen visar att det förekommer ett antal utmaningar för nya chefer, där svårigheten att få förtroende är den största utmaningen. En annan utmaning som informanterna upplever är att vara chef utan att ha speciellt mycket kunskap och erfarenhet. Därtill förekommer andra utmaningar som bland annat handlar om att motivera de anställda, att lära sig delegera arbetsuppgifter samt att hantera de anställda inklusive underpresterande individer och problempersoner.

Bakgrund: Varje år används cirka fem miljoner perifera venkatetrar (PVK) i Sverige. PVK används då patienter behöver tillförsel av näring, vätska, blod eller läkemedel direkt i blodbanan. Vårdhandboken tillhandahåller riktlinjer om hur inläggning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK:er ska gå till eftersom en PVK kan orsaka komplikationer som tromboflebit och sepsis. Det finns flera faktorer som kan påverka om sjuksköterskan lyckas med inläggningen av PVK eller inte. Syfte: Syfte med studien var att undersöka sjuksköterskors handhavande vid inläggning av perifera venkatetrar. Metod: Kvantitativ enkätstudie genomfördes på sex vårdavdelningar i Södra Sverige för att kartlägga sjuksköterskors färdigheter vid inläggning av PVK. Data analyserades i datorprogrammet SPSS med hjälp av Chi-Två test. Resultat: Majoriteten av deltagarna uppgav att de sätter 1-2 PVK:er per arbetspass. Förberedelser som sjuksköterskor använde sig av skiljer sig mellan sjuksköterskor beroende på antal yrkesverksamma år. Tiden som avsätts för inläggning av PVK angavs av sjuksköterskorna till 5-10 min. Sjuksköterskorna upplevde bl.a. att faktorer som sköra kärl, kortisonbehandling, övervikt och tidsbrist kunde påverkar om de lyckas med inläggningen eller inte. Slutsats: Resultatet visar dock att en betydande del av sjuksköterskorna inte följer vårdhandbokens riktlinjer. Om fler sjuksköterskor skulle följa riktlinjerna skulle patienterna besparas lidande och komplikationer skulle eventuellt kunna förebyggas.

Bakgrund: Erfarna sjuksköterskor upplever att nyutexaminerade sjuksköterskor har svårigheter att arbeta självständigt, hantera det höga arbetstempot, planera sitt arbete och delegering. Dock anser sjuksköterskestudenter att utbildningen förbereder dem för sjuksköterskerollen, samt att de är kompetenta nog att klara arbetet som sjuksköterska. Sjuksköterskestudenter menar även att yrket är mer komplext än de tidigare trott. Metod: Kvalitativ, systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Analys av 13 artiklar. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vårda. Resultat: Resultatet består av två teman och sju subteman. Att vara nybörjare inkluderade upplevelsen av att inte vara redo, att ha höga förväntningar, att erfara det oväntade samt att uppleva ett behov av stöd och handledning. Att bli ett med sjuksköterskerollen handlade om att sjuksköterskorna upplevde sig mer självsäkra, var mer tillfreds i sjuksköterskerollen samt hade fått en bättre förståelse för sjuksköterskerollen. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde första tiden som oroväckande och svår. Sjuksköterskerollen kändes överväldigande men med tiden blev den lättare att hantera. Nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att de fått en bättre förståelse för arbetet, var mer självsäkra samt höll en högre kvalitet i vårdandet. Resultatet skulle kunna vara till nytta för erfarna sjuksköterskor, arbetsgivare och nyutexaminerade sjuksköterskor. / Background: Experienced nurses experience that newly qualified nurses have difficulties in working independently, coping with the high work rate, planning their work and delegating. However, nursing students thinks that nursing school prepares them for the nursing role, and that they are competent enough to handle the work as a nurse. Nursing students also mean that the work is more complex then what they originally thought. Method: Qualitative, systematic literature review with a descriptive synthesis. Analysis of 13 articles. Aim: To describe newly qualified nurses’ experiences of nursing. Results: The result was built out of two themes and seven subthemes. To be a beginner included the experience of not being ready, to have high expectations, to experience the unexpected, and to experience a need for support and preceptorship. To the nurses, becoming one with the nursing role meant becoming more self-confident, to be satisfied with the nursing role and had gotten a better understanding for the role of nursing. Conclusion: Newly qualified nurses experienced the first period, as nurses, to be disquieting and hard. The nursing role felt overwhelming but got easier with time. The newly qualified nurses experienced that they had gotten a better understanding of the profession, had become more self-confident and kept a higher quality of care. The results could be of use for experienced nurses, employers and for newly qualified nurses.

Bakgrund: Varje år dör 90 000–100 000 personer i Sverige, varav många erhåller palliativ vård den sista tiden. Vård i livets slut är en del av den sena palliativa fasen där målet är att skapa välbefinnande och lindra lidande. Sjuksköterskan har det övergripande ansvaret vid vård av patienter i livet slut. Dock erbjuder sjuksköterskehögskolorna begränsad utbildning i palliativ vård. Syfte: Syftet i litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskestudenter och nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slut. Metod: En litteraturöversikt har framställts där elva vetenskapliga artiklar har analyserats utifrån Fribergs (2017) analysmetod. Artiklarna har varit av kvalitativ karaktär varav två även använt kvantitativ metod. Databaserna som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i tre teman: Emotionella och kommunikativa utmaningar, Föreställningar om döden och Att möta vårdverkligheten – utbildning, erfarenhet och stöd. Sjuksköterskorna upplevde emotionella påfrestningar i samband med vård i livets slut. Personliga erfarenheter och värderingar påverkade de oerfarna sjuksköterskornas idéer om vad en god död innebär. Sjuksköterskorna ansåg att utbildningen inte förberett dem inför vård av patienter i livets slut. Diskussion: Författarna diskuterade i metoddiskussionen styrkor och svagheter med litteraturöversikten. I resultatdiskussionen diskuterade författarna huvudfynden i arbetet utifrån Travelbees omvårdnadsteori om den mellanmänskliga relationen samt mot bakgrunden och annan forskning. / Background: In Sweden 90 000-100 000 people die each year, many of whom require palliative care during the last period. End of life care is a part of the late palliative phase and solely involves care that relieves suffering and creates well-being. The nurse has the overall responsibility in the end of life care. However, the nursing universities provide a limited education in palliative care. Aim: The aim of the literature review was to describe undergraduate nursing students and new graduated nurses experience of caring for people in the end of life. Method: A literature review has been developed, were eleven scholarly articles emerged and analyzed using the Friberg (2017) method. The articles have been qualitative, while two also used a quantitative method. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. Results: The literature review resulted in three themes: Emotional and communicative challenges, Notions about death and Facing the reality – education, experience and support. The nurses experienced emotional challenges when working in end of life care. Personal experiences and values effected the novice nurses’ ideas of a good death. The education did not prepare the nurses for end of life care. Discussion: The authors discussed strengths and weaknesses of the literature review in the method discussion. The result discussion discussed the main findings using Travelbees human-to-human relationship model and previous research.

This qualitative study explored sport psychologists’ transition into professional establishment through the stories of two highly experienced Nordic sport psychology practitioners. At the time of the study, the two males (named Charlie and Billie for the study) had worked applied with clients for more than 20 years and were each holding a master’s degree in sport psychology. Narrative interviews were administered to investigate the participants’ stories of the transition from novice professional to experienced professional practitioner, with each interview lasting about one and a half hour. Additionally, participants were enquired on one follow up interview each to allow for further elaboration. The researcher then took the position of the story analyst (Smith, 2017) and conducted a thematic narrative analysis based on the gathered data. A narrative theme of “paving the way” emerged, relating to how the participants had to create their own work within a field that was not yet nationally developed or recognized and, as a consequence of this, had to pave the way for sport and exercise psychology as a professional and an academic field in their respective country. The findings are discussed based on common and individual reflections between the participants in relation to the overall narrative theme, their transition in general, previous literature, and theoretical frameworks. The practical implications provided by this study may assist novice and semi-experienced practitioners striving to get established, as well as supervisors and educational institutions to better support and prepare students for their upcoming careers as applied sport psychologists. / Föreliggande kvalitativa studie undersökte idrottspsykologiska rådgivares övergång till professionell etablering genom historierna från två väl erfarna nordiska idrottspsykologiska rådgivare. Vid studiens tidpunkt hade de två manliga deltagarna (kallade Charlie och Billie i den här studien) arbetat tillämpat med klienter i mer än 20 år och var och en av dem innehade en magisterexamen i idrottspsykologi. Narrativa intervjuer utfördes i syfte att undersöka deltagarnas historier om övergången från oerfaren till erfaren professionell rådgivare, varav varje intervju varade cirka en och en halv timme. Dessutom tillfrågades deltagarna att delta i varsin uppföljningsintervju i syfte att öppna upp möjlighet för ytterligare informationsgivande. Forskaren intog sedan perspektivet av en historieanalytiker (Smith, 2017) och utförde en tematisk narrativ analys baserat på den insamlade datan. Ett narrativt tema av ”bana väg” framkom relaterat till hur deltagarna varit tvungna att skapa sin egen tjänst inom ett fält som inte än blivit nationellt utvecklat eller erkänt. Som en konsekvens av detta fick de bana väg för idrotts- och motionspsykologin som ett professionellt och ett akademiskt område i deras respektive länder. Resultatet diskuteras utifrån gemensamma och individuella reflektioner deltagarna emellan vad gäller det övergripande narrativa temat, deras övergång generellt, föregående litteratur och teoretiska ramverk. De praktiska implikationerna som framförs till följd av denna studie kan bistå oerfarna och semierfarna rådgivare som strävar mot att bli etablerade och även handledare och utbildningsinstitutioner för att de bättre ska kunna förbereda och stötta studenter inför deras kommande karriärer som tillämpade idrottspsykologiska rådgivare.