Sammanfattning Bakgrund: I palliativ vård behöver närstående existentiellt och praktiskt stöd för att kunna hantera den svåra livssituationen det innebär att leva med en nära i livets slutskede. Närstående har behov av trygghet och en önskan om att den sjuke ska ha det så bra som möjligt. Syfte: Att belysa närståendes behov av stöd vid vård i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökning av aktuell forskning genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och SweNurse+. Sökningarna resuterade i en kvantitativ och tio kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskades och tolkades med inspiration av Axelsson. Resultat: Fem teman framkom: information, bemötande, avlastning, kompetens och rätt behandling. Resultatet visar att stöd i form av information, avlastning, bemötande, kontinuitet och rätt behandling är centralt för att närstående ska känna sig trygga och spelar en viktig roll vid vård i livets slutskede. Upplevelser av otillräcklig information, brist på avlastning, dåligt bemötande, brist på kompetens och att inte få behandling i tid skapar otrygghet och oro för närstående. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande är centralt för hela vårdandet, det är väsentligt för närståendes upplevelser av trygghet eller otrygghet. Oavsett om bemötandet upplevs bra eller dåligt har det en stor påverkan på närståendes upplevelse.

No description available.

No description available.

BAKGRUND: När en patient vårdas i livets slutskede befinner sig ofta anhöriga i sorg med en ökad sårbarhet. Ett av målen med vård i livets slutskede är att sjuksköterskan bör omhänderta anhörigas psykologiska lidanden. SYFTE: Syftet med denna studie var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans omvårdnad och stöd åt anhöriga till patienter i livets slutskede. METOD: Studien var en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ ansats. RESULTAT: Ur resultatet identifierades tre teman, vilka var Det verbala mötet, det känslomässiga stödet och det praktiska stödet. Det framkommer att kommunikation mellan sjuksköterska och anhörig var betydelsefull. Genom att en sjuksköterska visar sin fysiska närvaro kan det hjälpa anhöriga att hantera den svåra situationen. Anhöriga upplever ofta en meningsfullhet och trygghet när de får en aktiv roll i vården av patienten. DISKUSSION: Denna studie visar hur sjusköterskan kan ge stöd och omvårdnad till anhöriga. Genom att anhöriga känner att de fick stöd kan de lättare vara ett stöd för patienten. Mer forskning behövs inom detta område, detta för att anhöriga ska få mer uppmärksamhet i vård i livets slut. / BACKGROUND: When a patient is cared for at the end of life, relatives are often in mourning with an increased vulnerability. One of the goals in end of life care is that the nurse should dispose of relatives' psychological suffering. PURPOSE: The aim of this study was to collate and highlight research that describes the nurse´s care and support for relatives of patients in end of life. METHOD: The study was a literature review based on scientific articles, both qualitative and quantitative nature. RESULT: From the results three themes were identified, which were the verbal meeting, the emotional support and practical assistance. It was found that communication between nurses and relatives is important. By a nurse shows her physical presence, it can help relatives to cope with the difficult situation. Relatives often experience a meaningful and security when they have an active role in the care of the patient. DISCUSSION: This study illustrates how the nurse can provide support and care for relatives. By relatives feel they are supported, they can more easily be a support to the patient. More research is needed in this area, in order that relatives should receive more attention at the end of life.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av palliativvård i livets slutskede på särskilda boenden i kommunal vård. Metod: Studien hade kvalitativdeskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med niosjuksköterskor och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultatet: Studien visade fyra teman: Att ha fungerande rutiner i arbete, Att teamarbetetfungerar är viktigt, Att ha en ömsesidig relation och Att ha kompetens i palliativ vård.Slutsats: Att ha fungerande rutiner för palliativ vård medförde att all vårdpersonal kundearbeta mot samma mål och att kontinuitet skapades. Andlig vård kunde utvecklas genom attdet ska finnas rutin för utvärdering och diskussion om detta. Ett gott teamarbete förhindradesav tidsbrist och underbemanning men underlättades av stöd från kollegor. Möjlighet att byggaupp tillit i relationen, respektera den äldres värdighet och närståendes behov var viktigt för engod vårdkvalitet. Utbildning och kompetens till all vårdpersonal behövs för att höja kvaliteteninom palliativ vård.

<p><strong>BAKGRUND: </strong>När en patient vårdas i livets slutskede befinner sig ofta anhöriga i sorg med en ökad sårbarhet.<strong> </strong>Ett av målen med vård i livets slutskede är att sjuksköterskan bör omhänderta anhörigas psykologiska lidanden.<strong> SYFTE: </strong>Syftet med denna studie var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans omvårdnad och stöd åt anhöriga till patienter i livets slutskede. <strong>METOD: </strong>Studien var en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ ansats. <strong>RESULTAT: </strong>Ur resultatet identifierades tre teman, vilka var <em>Det verbala mötet, det känslomässiga stödet och det praktiska stödet</em>. Det framkommer att kommunikation mellan sjuksköterska och anhörig var betydelsefull. Genom att en sjuksköterska visar sin fysiska närvaro kan det hjälpa anhöriga att hantera den svåra situationen. Anhöriga upplever ofta en meningsfullhet och trygghet när de får en aktiv roll i vården av patienten. <strong>DISKUSSION: </strong>Denna studie visar hur sjusköterskan kan ge stöd och omvårdnad till anhöriga. Genom att anhöriga känner att de fick stöd kan de lättare vara ett stöd för patienten. Mer forskning behövs inom detta område, detta för att anhöriga ska få mer uppmärksamhet i vård i livets slut.<strong></strong></p> / <p>BACKGROUND: When a patient is cared for at the end of life, relatives are often in mourning with an increased vulnerability. One of the goals in end of life care is that the nurse should dispose of relatives' psychological suffering. PURPOSE: The aim of this study was to collate and highlight research that describes the nurse´s care and support for relatives of patients in end of life. METHOD: The study was a literature review based on scientific articles, both qualitative and quantitative nature. RESULT: From the results three themes were identified, which were the verbal meeting, the emotional support and practical assistance. It was found that communication between nurses and relatives is important. By a nurse shows her physical presence, it can help relatives to cope with the difficult situation. Relatives often experience a meaningful and security when they have an active role in the care of the patient. DISCUSSION: This study illustrates how the nurse can provide support and care for relatives. By relatives feel they are supported, they can more easily be a support to the patient. More research is needed in this area, in order that relatives should receive more attention at the end of life.</p>

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra patienters lidande samt att ge patienter en fridfull sista tid i livet. Det är sjuksköterskors ansvar att tillhandahålla patienters behov och att skapa en trygghet för patienter och anhöriga. Det kan vara svårt att förstå hur det kan vara för sjuksköterskor att vårda döende patienter och anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Kvalitativ ansats. Systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: I resultatet framkom två teman och fyra subteman som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativt. Tema ett: Möten med patienter och anhöriga. Subtema ett: Att vara emotionellt engagerad. Subtema två: Att vara stödjande. Tema två: Betydelsen av den professionella rollen. Subtema ett: Att smärtlindra. Subtema två: Behovet av kompetens. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde svårigheter med att vårda patienter livets slut. Döden är en naturlig del av livet. Det upplevdes meningsfullt att arbeta med palliativ vård och sjuksköterskor kände en behaglig känsla när en patient somnat in.

No description available.

Bakgrund: Migrationen ökar i Sverige och globalt, vilket leder till ökad mångkultur inom sjukvården. En fungerande kommunikation är av stor betydelse för att kunna ge patienter god vård på lika villkor, oavsett kulturell bakgrund. Enligt forskning finns det brister i kulturell kompetens hos vårdpersonal, vilket kan leda till sämre vård för patienter med migrationsbakgrund. För att öka sjuksköterskors och övrig vårdpersonals kulturella kompetens och kunna erbjuda personcentrerad vård på lika villkor för patienter med migrationsbakgrund är det av vikt att ta del av personers erfarenheter av palliativ vård. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av palliativ vård hos personer med migrationsbakgrund. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Tolv artiklar inkluderades och en tematisk analys utfördes enligt Braun och Clarke. Resultat: Resultatet presenterades under fyra huvudteman och fem underteman; Kommunikation: Betydelsen av information från vården, Hinder och resurser vid språkbarriärer. Transkulturell vård: Vårdpersonalens bemötande, Närståendes betydelse. Identitet och tillhörighet: Betydelsen av att befinna sig i sina tankar mellan två länder. Religionens betydelse i palliativ vård. Slutsats: Erfarenheter av palliativ vård hos personer med migrationsbakgrund skiljer sig mellan olika kulturer. Som sjuksköterska i palliativ vård är det av vikt att vara medveten och tillgodogöra sig kunskap om kulturella skillnader och ha insikt om personers kulturella och individuella värderingar för att kunna erbjuda en personcentrerad vård på lika villkor. Information som ges till patienter ska anpassas utifrån individens förutsättningar för att skapa god kommunikation. Vid palliativ vård har närstående en central roll hos personer med migrationsbakgrund, likaså kontinuitet bland vårdpersonal.

SAMMANFATTNING Palliativ vård omfattar idag även andra sammanhang än hospicevård och vård för människor med cancersjukdom. Hospicevård har länge varit synonymt med vård i livets slut- palliativ vård och idag gör den palliativa vårdfilsofin sig gällande även för äldre människor inom kommunal omsorg. På en korttidsavdelning har patienterna många olika behov av omvårdnad och åtgärder relaterat till diagnos. När det finns avsedda platser för vård i livets slut, innebär det att omvårdnadspersonalen även ska arbeta utifrån en palliativ värdegrund. Omvårdnadspersonalen arbetar således i ett sammanhang med mångskiftande omvårdnadsåtgärder och behov. Studiens syfte varatt beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på en korttidsavdelning. En empirisk studie med kvalitativ ansats, vilken genomfördes med semistruktureradintervju i fokusgrupp. I studien deltog sex omvårdnadspersonalvilkaarbetade på en korttidsavdelning på ett vård-och omsorgsboende. Korttidsavdelningen deltog i ett projektmed platser för svårt sjuka äldre, med syfteatt vårda i livets slutskede.Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i en huvudkategori, två kategorier och fem underkategorier. Resultatetvisade att ett blandat patientklientelpå samma avdelning skapade en komplex arbetsmiljö för omvårdnadspersonalen. Ständiga växlingar av förhållningssätt, mellan patienter som vårdades i livets slutskede och patienter som vårdades på korttidsplats påverkade arbetsmiljön. Vidare framkomomvårdnadspersonalens synsätt, känslor och strategier i samband med vård av patienter ilivets slutskede. Studien visade omvårdnadspersonalens erfarenheter av att vårda svårt sjuka äldre i livets slutskede på en korttidsavdelning, samtidigt med andra patientklientel på avdelningen. Erfarenheterna visadeattständiga prioriteringar mellan olika patientklientel medförde att omvårdnadspersonalen upplevde känslor av otillräcklighet. Känslor av otillräcklighet var även ett skäl till att de inte ansåg sig uppfylla god vård i livets slutskede. Trots detta,visade det sig att studiens deltagare trivdes med sitt arbete på korttidsavdelningen. De fann det utmanande och intressant och att byta avdelning var inte ett alternativ för någon av deltagarna.Studiens resultat visar att det finns behov av att förbättra förutsättningarna för att kunna erbjuda platser för svårt sjuka äldre i livets slutskede i äldreomsorg.Detta är en viktig aspekt, utifrån möjligheten att kunna tillgodose god palliativ vård utifrån gällandenationella riktlinjer. Dock är intentionen med att kunna erbjuda platser för svårt sjuka äldre i livets slutskede, värd att begrunda.