Bakgrund Överrapportering, som kan grundas på olika former av kommunikation, har en central roll inom hälso- och sjukvård och sjuksköterskans arbete. Kommunikation kan förmedlas verbalt och icke-verbalt. Om den är bristande kan det äventyra patientsäkerheten och därmed leda till vårdskada. Patricia Benners teori om sjuksköterskans yrkesutveckling valdes som teoretisk utgångpunkt. Syfte Syftet var att beskriva kommunikationen vid överrapportering och identifiera svagheter och styrkor för patientsäkerheten. Metod Det genomfördes en allmän litteraturöversikt med en systematisk ansats, som baserades på 15 stycken vetenskapliga artiklar. Artikelsökningarna genomfördes i två databaser som täckte omvårdnad och medicin. De valda artiklarna analyserades med en integrerad innehållsanalys. Resultat Resultatet presenterades utifrån två kategorier. Den första kategorin var mänskliga faktorer inom kommunikation som påverkar patientsäkerheten, med subkategorierna förberedelser ochansvarsfördelning, subjektivitet och interaktion samt avbrott i överrapportering. Den andra kategorin var strategier vid överrapportering för att styrka patientsäkerheten, med subkategorierna rapporteringsmodeller, bedside handover och strategier för mottagandet av information. Slutsats Av resultatet framkom hur påverkbar kommunikation kan vara, av såväl yttre som inre faktorer. den mänskliga faktorn, såsom subjektivitet och avbrott, var av framträdande betydelse för kommunikationens kvalitet och säkerhet. Att använda rapporteringsstrategier, i form av avdelningsanpassade standardiserade modeller, kunde säkra informationsöverföringen för både uppgiftslämnaren och mottagaren. En säker informationsöverföring är av betydelse för patientsäkerheten.

No description available.

Bakgrund: Tarmbakterier med förmåga att bilda enzymet Extended Spectrum Beta Lactamase (ESBL) har varit känt inom sjukvården sedan 1980-talet. Intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av ESBL är lite utforskat samtidigt som ESBL utgör ett av de största hoten mot människors hälsa. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter vid vård av patienter med ESBL. Metod: Den studiedesign som användes var en intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys. Semistrukturerade intervjufrågor ställdes till åtta intensivvårdssjuksköterskor från två universitetssjukhus i mellan Sverige. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas erfarenhet av att vårda patienter med ESBL på en intensivvårdsavdelning beskrivs i resultatet genom fyra huvudkategorier: erfarenhet av ESBL, erfarenhet av rutiner kring smittsamma sjukdomar, erfarenheter vid svårigheter att följa hygienrutiner och erfarenhet att förmedla kunskap. Slutsats: Studien visar att de intervjuade intensivvårdssjuksköterskorna har erfarenhet av att vårda en patient med ESBL på intensivvårdsavdelningar och är skickliga i sitt yrke enligt Benners teori Förslag på vidare forskning: Denna studie skulle kunna ligga till grund för enkätstudie om intensivvårdssjuksköterskans kunskap, kompetens, attityder och upplevda hinder för att bedriva vård enligt riktlinjer och föreskrifter. / Background: Intestinal bacteria capable of producing the enzyme Extended Spectrum Beta Lactamase (ESBL) has been known in health care since the 1980s. There is limited research about the intensive care nurses experience of ESBL while ESBL represents one of the greatest threats to human health. Purpose: The aim of the study was to examine intensive care nurses' experiences of care for patients with ESBL. Method: The study design used was an interview study with qualitative content analysis. Semi-structured interview questions were asked to eight intensive care nurses from two university hospitals in middle part of Sweden. Results: Four main categories were identified: experience of ESBL, experience of routines for infectious diseases, experience the difficulty to follow hygiene and experience to impart knowledge. Conclusion: Intensive care nurse have experience of caring for a patient with ESBL in intensive care and are proficient according to Benners theory. Suggestions for further research: This study could form the basis for the survey study of intensive care nurses' knowledge, skills, attitudes and perceived obstacles to providing care according to the guidelines and regulations.

I denna vetenskapliga essä ämnar jag utforska mina erfarenheter som sjuksköterska och relationen till uppkomsten av praktisk kunskap utifrån en hermeneutiskt –fenomenologiskt perspektiv. Genom gestaltning av patientmöten där jag känt osäkerhet i mitt handlande vill belysa hur konfrontation med svår sjukdom och död utmanat och utvecklat min praktiska kunskap från nyexaminerad till mer erfaren sjuksköterska i onkologisk och palliativ vård. Jag återkopplarmin egen process mot omvårdnadsteoretikern Patricia Benners vetenskapligt beprövade inlärningsmodell ” Från novis till expert” samt filosofen John Deweys text ” Att göra en erfarenhet”. Genom reflektionen utforskar jag betydelsen av livserfarenhet för min yrkesutövning. Min slutsats är att erfarenhet och praktisk kunskap inom omvårdnad är alltför komplexa begrepp för att rymmas inom en linjär inlärningsmodell.

Bakgrund: Varje år används cirka fem miljoner perifera venkatetrar (PVK) i Sverige. PVK används då patienter behöver tillförsel av näring, vätska, blod eller läkemedel direkt i blodbanan. Vårdhandboken tillhandahåller riktlinjer om hur inläggning, skötsel, borttagande och dokumentation av PVK:er ska gå till eftersom en PVK kan orsaka komplikationer som tromboflebit och sepsis. Det finns flera faktorer som kan påverka om sjuksköterskan lyckas med inläggningen av PVK eller inte. Syfte: Syfte med studien var att undersöka sjuksköterskors handhavande vid inläggning av perifera venkatetrar. Metod: Kvantitativ enkätstudie genomfördes på sex vårdavdelningar i Södra Sverige för att kartlägga sjuksköterskors färdigheter vid inläggning av PVK. Data analyserades i datorprogrammet SPSS med hjälp av Chi-Två test. Resultat: Majoriteten av deltagarna uppgav att de sätter 1-2 PVK:er per arbetspass. Förberedelser som sjuksköterskor använde sig av skiljer sig mellan sjuksköterskor beroende på antal yrkesverksamma år. Tiden som avsätts för inläggning av PVK angavs av sjuksköterskorna till 5-10 min. Sjuksköterskorna upplevde bl.a. att faktorer som sköra kärl, kortisonbehandling, övervikt och tidsbrist kunde påverkar om de lyckas med inläggningen eller inte. Slutsats: Resultatet visar dock att en betydande del av sjuksköterskorna inte följer vårdhandbokens riktlinjer. Om fler sjuksköterskor skulle följa riktlinjerna skulle patienterna besparas lidande och komplikationer skulle eventuellt kunna förebyggas.

Problem: Because of the complex nature and autonomy of school nursing practice, multiple professional organizations recommend a Bachelor of Science in Nursing as the minimum level of education for entry into this specialty. Despite research demonstrating benefits to patients and nurses with this level of education, school nurses across the U.S. vary widely in their educational and experiential preparation for this critical role. Benner's Novice-to-Expert Framework emphasizes the importance of experience in nursing or in a specialty practice to developing the skill needed to provide expert nursing care. This study investigated what knowledge school nurses considered important to competent practice when responding to the National Board for Certification of School Nurses 2007 Role Delineation Survey and whether there are differences in how school nurses responded to these questions based on their educational and experiential backgrounds. Methods: This was a quantitative, non-experimental exploratory study involving secondary analysis of the survey data. Demographics were analyzed using descriptive statistics. Non-parametric statistical procedures (Fisher's Exact Test) were used to see if the 399 subjects' answers to 32 knowledge questions on the survey differed based on education level, years of general nursing experience, and years of school nursing experience. Results: Most subjects indicated that 27 of the 32 knowledge areas were moderately or extremely important for competent school nursing practice. Results of Fisher's Exact Test indicated differences on two items based on the education level of the respondents and differences on two items based on years of experience in school nursing, but no significant differences were found based on years of overall nursing experience. Communication skills in counseling had a significant difference based on both education level and years of school nursing experience; but it was impossible to tell which was more significant. Conclusions: This study contributes to the body of knowledge about school nursing and what this sample of school nurses perceived as important knowledge for competent practice. However, this analysis of differences in answers given to the survey knowledge questions does not settle the debate of whether there are differences in nurse perceptions based on education level or experience. / Ph. D.