<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Titel: </strong><strong>Ishockeypublikens påverkan – ”När det är bra tryck i arenan så är de ju som en sjätte spelare!” (</strong>Citatet i titeln är hämtat från intervjun med respondent 6)</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Motivation, Självförtroende, Nervositet, Ängslan, Ishockeyspelare, Publikpåverkan.</p><p>Till varje lag i elitserien finns det publik som vill stödja sitt lag. De använder sig utav olika metoder för att hjälpa sitt lag till framgång. Stödet från publiken påverkar naturligtvis spelarna men det finns en begränsad tidigare forskning som kan visa på vilket sätt de reagerar psykologiskt. Syftet med studien var <em>att undersöka hur eltishockeyspelares motivation, självförtroende och ängslan/nervositet påverkas av publiken under matchdagar.</em> Metoden som användes för att uppfylla detta syfte var en kvalitativ intervju. De som deltog i studien var sju stycken (ålder 19-34 år) manliga elitseriespelare i ishockey från två olika lag. Lagen som valdes ut är båda framgångsrika och har starka traditioner inom svensk ishockey. För att analysera intervjuerna så har dessa transkriberats. Resultatdelen presenterades i tre olika delar utifrån de tre teman som intervjuerna utgick ifrån. Det visade sig att alla de tillfrågade spelarna tycker att det är som roligast med ishockey när det är fullsatt i arenan. Då blir det en extra laddning i luften och spelarnas motivation höjs. Samtidigt bildas en form av nervositet hos spelarna eftersom de då förstår att matchen betyder något extra. En viss nervositet innan match gör oftast att spelarna presterar bättre. I diskussionen kopplades tidigare forskning ihop med studiens resultat och flera av dem styrktes då med hjälp av de tidigare studierna. Vi analyserade och använde egna reflektioner för att verkligen fördjupa vår förståelse för hur elitishockeyspelare påverkas av publiken.</p>

No description available.

Sammanfattning Titel: Ishockeypublikens påverkan – ”När det är bra tryck i arenan så är de ju som en sjätte spelare!” (Citatet i titeln är hämtat från intervjun med respondent 6) Nyckelord: Motivation, Självförtroende, Nervositet, Ängslan, Ishockeyspelare, Publikpåverkan. Till varje lag i elitserien finns det publik som vill stödja sitt lag. De använder sig utav olika metoder för att hjälpa sitt lag till framgång. Stödet från publiken påverkar naturligtvis spelarna men det finns en begränsad tidigare forskning som kan visa på vilket sätt de reagerar psykologiskt. Syftet med studien var att undersöka hur eltishockeyspelares motivation, självförtroende och ängslan/nervositet påverkas av publiken under matchdagar. Metoden som användes för att uppfylla detta syfte var en kvalitativ intervju. De som deltog i studien var sju stycken (ålder 19-34 år) manliga elitseriespelare i ishockey från två olika lag. Lagen som valdes ut är båda framgångsrika och har starka traditioner inom svensk ishockey. För att analysera intervjuerna så har dessa transkriberats. Resultatdelen presenterades i tre olika delar utifrån de tre teman som intervjuerna utgick ifrån. Det visade sig att alla de tillfrågade spelarna tycker att det är som roligast med ishockey när det är fullsatt i arenan. Då blir det en extra laddning i luften och spelarnas motivation höjs. Samtidigt bildas en form av nervositet hos spelarna eftersom de då förstår att matchen betyder något extra. En viss nervositet innan match gör oftast att spelarna presterar bättre. I diskussionen kopplades tidigare forskning ihop med studiens resultat och flera av dem styrktes då med hjälp av de tidigare studierna. Vi analyserade och använde egna reflektioner för att verkligen fördjupa vår förståelse för hur elitishockeyspelare påverkas av publiken.

The aim of this study was to examine leadership styles among head officials in the SHL and how they communicate leadership to ice hockey players in the SHL. The aim of this study was also to examine what type of leadership head officials in the SHL believe is requested from ice hockey players in the SHL. The selection of the study consisted of ten head officials in the SHL from the ice hockey season of 2016/2017, and the data collection was acquired trough semi-structured interviews with the participants. The collected data was subsequently analysed trough a thematic method. The results showed that there is no monolithic leadership style amongst the interviewed head officials in the SHL during the 2016/2017 ice hockey season. To find a leadership style that acts according to yourself is a vital part to be able to lead an individual or individuals. The ten interviewed head officials of the SHL described that body-language is a vital part of their leadership. They also described their way of working with positive feedback in communications with ice hockey players in the SHL as a way to encourage or transform actions of ice hockey players. The results of the study also indicates that the ten interviewed head officials in the SHL believe that a distinct and communicative leadership is the preferred option amongst ice hockey players in the SHL. / Syftet med den här studien var att undersöka ledarskapsstilar bland huvuddomare i SHL (Svenska ishockeyligan) och hur de förmedlar och kommunicerar ledarskap till ishockeyspelare i SHL. Den här studien undersöker även vilket ledarskap huvuddomare i SHL upplever att ishockeyspelare i SHL efterfrågar. Urvalet i studien bestod av tio huvuddomare i SHL under ishockeysäsongen 2016/2017, och datainsamlingen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med deltagarna. Den insamlade datan analyserades sedan genom en tematisk analys. Resultatet från studien visar att det inte finns en enhetlig ledarskapsstil bland de intervjuade huvuddomarna i SHL under ishockeysäsongen 2016/2017. Att hitta ett ledarskap som fungerar för en själv är en essentiell faktor för att kunna leda en individ eller en grupp individer. De tio intervjuade huvuddomarna beskriver att de ser kroppsspråk som en viktig del i deras ledarskap. De flesta av de intervjuade huvuddomarna arbetar även med positiv återkoppling i kommunikationer med ishockeyspelare i SHL för att uppmuntra eller förändra ett beteende hos ishockeyspelare. I resultatet från studien framgår även att de tio intervjuade huvuddomarna i SHL upplever att ett tydligt och kommunikativt ledarskap är efterfrågat från ishockeyspelare i SHL.

This study examines Corporate Social Responsibility (CSR) within the industry of sports and more precisely in regards to professional ice hockey players. The purpose of this study is to achieve a deeper understanding of how professional ice hockey players organize themselves through philanthropic CSR and why these engage in this CSR-work and in turn how it affects their brand. To attain this purpose the study need to answer the following three questions: how do ice hockey players organize themselves using philanthropic CSR, what motivates them to do philanthropic CSR-work and lastly how is their brand affected by doing philanthropic CSR.To achieve this deeper knowledge eleven interviews were carried out to collect the empirical data for the study. The interviews were conducted with a deductive viewpoint which gradually turned into a inductive one. With this in mind the study has been carried out with previous studies being taken in consideration and after the conclusion of the interviews into the position of the individual hockey players. After analysing the results a strong connection between the empirical data and the theoretical framework could be confirmed and it became clear that the players did not use CSR for their own gain or benefits. The motives behind the players engagement with CSR-activities could be connected to their unique prerequisites, but also through the encourage they received from their surroundings. The motivation for CSR seemed to come from the will to transcend into the life after sports. / Denna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom idrottsbranschen, med inriktning mot professionella ishockeyspelare. Studiens syfte är att erhålla en förståelse för hur professionella ishockeyspelare organiserar sig av filantropiskt CSR, samt undersöka vad som motiverar dem till det filantropiska CSR-arbetet och hur detta i sin tur påverkar ishockeyspelarens varumärke. Följande frågeställningar ska besvaras för att uppnå syftet: hur organiserar sig ishockeyspelare genom filantropiskt CSR-arbete, vad motiverar dem till filantropiskt CSR-arbete samt hur deras varumärke påverkas av filantropiskt CSR-arbete? För att nå den djupa förståelsen har empirin samlats in genom elva semistrukturerade intervjuer. Studien har utgått från ett deduktivt synsätt men har gradvis övergått till ett induktivt synsätt. Således har studien utgått från tidigare kunskap för forskningsämnet men efter de utförda intervjuerna övergått till ishockeyspelarnas ställningstagande. Efter en analysering av studien kunde starka kopplingar mellan det empiriska materialet och den teoretiska referensramen konstateras. Efter arbetets gång blev det tydligt att ishockeyspelarna inte använder sig av CSR för sin egna skull eller för sin egna vinning. Motiven bakom ishockeyspelarnas engagemang för CSR kunde kopplas till deras unika förutsättningar, men även av uppmuntran av sin omgivning. Motivationen för CSR engagemang visade sig fortleva i livet efter idrotten.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Ishockey tillhör en av de idrotterna med högst skadefrekvens. Det finns olika faktorer ur ett biopsykosocialt perspektiv som har inverkan på spelares respons och beteende vid skada och rehabilitering. Fysioterapeuter har som uppgift att stötta patienter i rehabilitering och återgång till målaktivitet. Till författarnas vetskap finns det ingen forskning på fysioterapeuters upplevelse av spelares beteende under en rehabiliteringsprocess inom svensk elitishockey.  Syfte: Syftet med följande studie var att undersöka fysioterapeuters upplevelser kring spelares beteende i relation till rehabiliteringsprocessen vid skada inom svensk elitishockey.  Metod: En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Ett ändamålsenligt urval användes där sex fysioterapeuter inkluderades från Hockeyallsvenskan och Svenska Hockeyligan (SHL). En kvalitativ innehållsanalys genomfördes med induktiv ansats.  Resultat: Den tematiska analysen resulterade i fem kategorier och 20 subkategorier. Kategorier som framkom var personliga faktorer påverkar beteende, erfarenhet påverkar beteende, omgivningsfaktorer påverkar beteende, egna prioriteringar påverkar beteende samt kunskap om skada påverkar beslutsfattande.  Slutsats: Studien belyste hur samspelet mellan individ- och omgivningsfaktorer hos spelare påverkar beteende under rehabilitering. Identifiering av dessa faktorer visar att rehabilitering med fördel kan utgå från ett biopsykosocialt perspektiv. Spelares hantering av skada upplevdes variera beroende av olika copingstrategier samt hur skadan värderades. / ABSTRACT  Background: Ice hockey is one of the sports with the highest incidence of injuries. There are different factors seen from a biopsychosocial perspective which all influence the players response and behavior during an injury and rehabilitation. The task of physiotherapists is to support patients in their rehabilitation and return to their target activity. There is a limited knowledge of the experiences of physiotherapists regarding player behavior during a rehabilitation process in Swedish elite ice hockey.  Aim: The aim of this this study was to examine physiotherapists experiences of players behaviors in relations to a rehabilitation process after an injury in Swedish elite ice hockey.  Method: A qualitative design with semi structured interviews. An expedient selection was used with six physiotherapists who were included from Hockeyallsvenskan and Svenska Hockeyligan (SHL). The interviews were analyzed with qualitative content analysis with inductive approach.  Results: The thematic analysis resulted in five categories and 20 subcategories. The categories identified were personal factors affects behavior, experience affects behavior, environmental factors affect behavior, personal priorities affect behavior and knowledge about injury affects decision making.  Conclusion: The study illustrated how the interplay between individual- and environmental factors affected player behavior during rehabilitation. Identification of these factors shows that rehabilitation benefits from a biopsychosocial perspective. The experience was that players management of an injury variated depending on different coping strategies and how the injury was valued.