En del av slöjdämnets långsiktiga mål är att eleven ska välja och motivera handlingsalternativ som leder arbetet framåt samt analysera och värdera arbetsprocessen. I många ämnen i skolan arbetar eleverna med färdiga uppgifter där arbetsprocessen på väg mot det färdiga målet är bestämd, det finns ett rätt sätt att lösa arbetet på. I slöjd ska eleverna under arbetet själv göra överväganden och välja handlingsalternativ som leder arbetet framåt, vilket leder tankarna mot elevers förmåga till problemlösning, att de gör överväganden, lär sig tolka information och lösa problem i olika sammanhang. Vilka handlingsalternativ eleverna väljer och varför de väljer att lösa sina problem de stöter på i slöjd på det sättet är frågorna jag har undersökt i detta examensarbete. Genom observationer och intervjuer med elever i årskurs 7 har jag undersökt vilka handlingsalternativ elever väljer för att lösa olika problem i arbetet. Hur läraren agerar mot eleverna har betydelse för i vilken omfattning eleverna agerar problemlösningsorienterade. En alltför instruerande lärare skapar lärarberoende elever. Eleverna anser att hjälplista där de kan skriva upp sig på tur för att få hjälp, är ett bra och rättvist sätt för att få hjälp. Mitt resultat visar även att eleverna anser att de lär sig mest om de själva försöker lösa de problem de stöter på och själva tar initiativ i arbetet vilket även tidigare forskning visar på.

Socionomers arbetsområde präglas av olika typer av problematik, komplexa beslutsfattningar och etiska överväganden. Forskning visar att personer som studerar till socionom i större utsträckning har varit utsatta för sociala svårigheter jämfört med studenter som läser andra utbildningar. Det är viktigt att socionomstudenterna som haft komplicerade livsförhållanden har bearbetat sitt förflutna innan de går ut i arbetslivet. Syftet med vår studie är att bidra med kunskap kring betydelsen av egna erfarenheter och teoretiska kunskaper i det sociala arbetets praktik. Resultatet av studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer som bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom ämnesområdet samt ett urval av två teoretiska perspektiv har legat till grund för tolkning och analys av studiens resultat. Av resultatet framgår att både den teoretiska och erfarenhetsbaserade kunskapen är nödvändiga i det sociala arbetet men att balansen mellan kunskaperna är komplex. Självmedvetenhet kan påverka hur den yrkesverksamma tillvaratar de båda kunskaperna i det praktiska sociala arbetet. / <p>2019-06-04</p>

Svenskt mode anses idag ligga i framkant internationellt och förväntas bidra till en ökning av Sveriges export varav flera pekar ut svenska modeföretags stora utvecklingspotential. Trots dessa förväntningar stöter många av de svenska modeföretagen på problem vid deras internationalisering. Tre av de främsta problemen vi funnit är: (1) En avsaknad av affärsmässig kunskap till följd av att företagen ofta grundas och drivs av en designer. (2) En svag kapitalbas till följd av en likviditetsutmaning och bristande affärsmässiga kunskaper. (3) Samt en minskad kontroll av deras verksamhet i samband med användandet av externa parter så som distributörer och agenter. För att ta reda på vad dessa kan grunda sig i har vi gjort en fallstudie på Acne, som sägs vara symbolen för det svenska modeundret. Genom att studera Acnes internationaliseringsprocess har vi kunnat utläsa vad vi finner är de mest betydande faktorerna i denna och kan se att de innehar kunskap som de andra modeföretagen ofta inte har. De tre främsta problemen grundar sig alla i en bristande kunskap hos de svenska modeföretagen.

The aim of the present study is to examine a self-help group on facebook for people with social phobia as to organization and content, but also to analyze how its function is related to the characteristics of traditional self-help groups. The study is based on a qualitative case study design in the context of internet research and it consists of two parts: a document analysis and an interview study. The empirical material is based on documents about how the group is presented online and the interviews are conducted with people active in a closed support group on facebook for people with social phobia. By means of analytical concepts from previous research on traditional self-help groups it seems likely that self-help online also can be characterized by mutual aid and experiential knowledge. However, as self-help online is not limited as to geographical or cultural aspects, it opens up a chance to receive help and support for people who experience social phobia in countries where social phobia is not an acknowledged phenomen. It is interesting to note that the findings seem to suggest that the size of the group does not play a particular role in the participants' sense of trust and experience of intimacy. The study overall suggests that self-help online can have a function of both compensation and complement to the ordinary health care system as well as to traditional self-help groups. Key concepts: self-help, mutual aid, experiential knowledge, social phobia / Syftet med studien är att undersöka självhjälp på facebook för personer med social fobi med avseende på organisation och innehåll samt analysera hur fenomenet förhåller sig till traditionell självhjälp.  Det är en kvalitativ studie som består av två delar, en dokumentanalys och intervjuanalys. Forskningsdesignen utgörs av en fallstudie i kontexten e-forskning. Det empiriska materialet består av en textanalys av hur gruppen presenteras online samt av intervjuer med personer som är aktiva i en sluten stödgrupp på facebook för personer med social fobi. Med hjälp av analytiska begrepp som tidigare forskning om traditionella självhjälpsgrupper genererat så kan konstateras att självhjälp på facebook också kännetecknas av ömsesidig hjälp och erfarenhetsbaserad kunskap. Det framkommer dock till skillnad från självhjälp face to face att självhjälp online inte är begränsad utifrån geografiska eller kulturella aspekter. Det innebär att personer som upplever social fobi trots att social fobi inte är ett accepterat fenomen/tillstånd i det land där personen bor kan finna både stöd och hjälp genom självhjälpsgruppen på facebook. Anmärkningsvärt är att storleken på gruppen inte verkar spela någon roll när det gäller deltagarnas känsla av tillit och upplevelse av intimitet. Självhjälp på nätet som studien visar har funktionen av både ersättning och komplement till hälso- och sjukvårdssystemet samt till traditionella självhjälpsgrupper.   Nyckelbegrepp: självhjälpsgrupp, ömsesidig hjälp, erfarenhetsbaserad kunskap, social fobi, facebook.

En stor andel av förskolans personal saknar en formell pedagogiskt utbildning. Eftersom deras handlingar och interaktion med barnen är utifrån deras pedagogiska kapital, skulle detta kunnaanvändas som en kompensation i förskolans praktik?Studien avsåg undersöka interaktionen mellan personalgruppen utan en formell pedagogiskt utbildning och barnen. Utifrån teorin om pedagogisk kapital av Henningsson – Yousif och Viggosson (2008) söktes svar på frågeställningarna.- Vilka egenskaper eller förmågor framträder hos förskolepersonalens avseende pedagogiskt kapital? - Vilka livserfarenheter visar sig ha påverkat förskolepersonalens pedagogiska kapital? - På vilket sätt anknyter förskolepersonalens pedagogiska kapital till någon form av pedagogisk kunskap?Empirin består av tre intervjuer och en skriftlig reflektion från fyra pedagoger. Resultatet visar på att livserfarenheterna från barndom, kulturmöten och föräldraskap har bidragit till att forma deraspedagogiska kapital som också omfattar olika egenskaper. Livserfarenheterna har därtill tillfört en pedagogiska kunskap som kan definieras vara erfarenhetsbaserad och pendlar mellan techne och fronesis.

Det här är en kvalitativ studie med syftet att utveckla kunskap om hur elevers tidigare erfarenheter och upplevelser kan ha betydelse för hur de förstår vattenkraftens effekter på ekosystemtjänster. För att uppfylla syftet har frågeställningarna: vilka kunskapsdimensioner kommer till uttryck i elevers samtal om vattenkraftens effekter på ekosystemtjänster och vad grundar sig kunskapen i besvarats. Deltagarna i studien var 16 elever i årskurs fem och sex på en sameskola och två kommunala grundskolor i norra Sverige. Genomförandet av studien skedde i form av gruppintervjuer, som spelades in, med två till fyra elever i varje grupp. Resultatet visade att eleverna uttryckte fyra olika dimensioner av kunskap: förmågan att benämna, förmågan att förklara, förmågan att analysera, kritisera och tillämpa samt proceduriell kunskap. Kunskaperna som eleverna uttryckte grundade sig i: egna erfarenheter och upplevelser, återberättande och skolan. Sammanfattningsvis visade studien att förmågan att förklara och förmågan att analysera, kritisera och tillämpa ofta grundade sig i elevernas egna erfarenheter och det som de hade fått återberättat för sig och att kunskaper ska analyseras som en helhet.

<p>Syftet med uppsatsen är att studera det växande behovet av International Human Resource Management (IHRM) i syfte att skapa förståelse för företagets interna resurser och hur dessa kan bidra till företagets utveckling. För att uppnå uppsatsens syfte har vi utformat följande huvudproblem; I vilken utsträckning kan ett företags strävan efter internationell framgång förstås genom dess ledare<em>?</em> För att besvara det formulerade huvudproblemet har vi valt att använda en kvalitativ ansats och tillämpat fallstudie som forskningsstrategi.</p><p>Den teoretiska referensramen innefattar en beskrivning av olika etableringsstrategier och medföljande ledarpositioner samt behandlar det resursbaserade synsättet vilket är relevant för vårt ämnesval och vår frågeställning. Vidare består av teorikapitlet av en deskription av IHRM och tillsättningsstrategier. Det empiriska kapitlet behandlar den information som tillhandahållits genom fallföretaget och dess informanter rörande ledarpositioner och efterfrågade kompetenser hos en internationell ledare. Kapitlet är strukturerat utefter de informanter vi utsett; företagets VD, marknadschef samt försäljningschefer.</p><p>I analyskapitlet diskuteras och analyseras den teoretiska referensramen tillsammans med det empiriska utfallet. Kapitlet belyser de olika ledarpositioner som medför de valda etableringsstrategier samt vilka kompetenser som prioriteras vid tillsättning av den internationella ledaren. Från vår analys framgår det att de främsta kompetenser en kvalificerad försäljningschef bör besitta är förmågan till social kompetens och ett tekniskt kunnande, goda förhandlingskunskaper samt en stark drivkraft. Vidare i kapitlet analyseras de faktorer som kan bidra till företagets internationella framgång.</p><p>Uppsatsens slutsats visar att NORDENs ledande position inom tubfyllningsbranschen har uppkommit tillföljd av försäljningschefernas ovärderliga erfarenhetsbaserade kunskaper samt förmågan att anpassa företagets globala strategi till lokala kunders önskemål. Avslutningsvis presenteras förslag till fortsatt forskning inom IHRM samt rekommendationer till fallföretaget.</p>

Mitt examensarbete handlar om den utfasade snickerimaskinen överfräsen. Maskinen försvann från verkstäderna för mer än 30 år sedan och den erfarenhetsbaserad kunskapen om hur den användes finns hos före detta verkmästare och arbetare. Genom platsbesök och intervjuer på verkstäder och föreningar dokumenterar jag den immateriella kunskap som inte går att finna i litteraturen. Jag kommer sedan själv göra praktiska tester på maskinen för att verifiera den nyvunna kunskapen men också för att undersöka om maskinen har några användingsområden i det moderna snickeriet. / My thesis explores the overhead router, a formerly common but now rarely used and largely forgotten milling machine. My methods will be both practical and theoretical, and I will linger on three main questions; (1) How is the overhead router used? (2) Why did workers and foremen stop using the overhead router? And (3) what are the potential advantages of the overhead router? The theoretical side of my work will be based on interviews and field research from various workshops and woodwork organizations. The practical aspect of my thesis is an attempt to learn to use the overhead router personally, and in doing so, find out if the overhead router has a place in the contemporary woodworking shop.

Socialarbetare använder sig av flera typer av kunskap för att hantera komplexiteten av deras arbete, en del får man via utbildning men en del behöver förkroppsligas utifrån ett eget utforskande. Syftet med denna studie var att undersöka hur fronesis kommer till uttryck bland socialarbetare som jobbar med ungdomar med missbruksproblematik. Med inspiration från hermeneutik har i denna studie utforskat hur socialarbetare översätter deras tidigare erfarenheter till praxis. Empirin består av sex intervjuer med praktiserande socialarbetare som har flera års erfarenhet i behandlande arbete med ungdomar. Datat analyserades utifrån fronesis teori vilket är uppbyggd ur tre subkategorier: praktisk handling, moralen och personlig utveckling. Fronesis i denna studie är förmågan att anpassa sig till sammanhanget hos en situation och förmågan att handla i enlighet med en målsättning. Resultatet visar att subkategorierna gick att identifiera hos informanternas utsagor samt hade påverkan på varandra. Analysen visar att behandlarens målsättning kunde påverka både arbete samt möjligheter till vidare utveckling. / Social workers use several types of knowledge to get about in their complex work, some of which is given through education but some you have to embody on your own. The aim of this study is to use phronesis as a theory and see if this theory can explain some of the nature behind social workers experience-based knowledge. Using an approach inspired by hermeneutics this study aimed to explore how social workers translate their experience into praxis. The data consists of six interviews with practicing social workers with several years of experience in caring work with adolescents. The material was analyzed with phronesis theory which is built up by three subcategories¨: practical action, morals and personal development. Phronesis in this study is the ability to adapt to the context of the situation and the ability work towards a goal. The results show that the subcategories were identifiable in the data and had an influence on one another. Analysis shows that one’s goals could have effect on work and possibilities for further growth.

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare arbetar med barnavårdsärenden där en förälder har intellektuellt funktionshinder. Studien utgick från två frågeställningar; hur socialsekreterarna upplever mötet med dessa föräldrar och var de hämtar kunskapen inom detta område. En fokusgruppsintervju genomfördes med sex deltagare. Studiens resultat visade att socialsekreterarna upplevde osäkerhet i bemötande och bedömning av familjer med intellektuellt funktionshinder. Denna studie visade också att det finns brister i samverkan och osäkerhet mellan myndigheter, och att socialsekreterarens kunskapsbas främst är erfarenhetsbaserad. Slutsatsen är att det saknas evidensbaserade metoder och att kunskapsområdet präglas av osäkerhet. / The aim of the study was to investigate how social workers, within the social child care, work with parents with intellectual disability. Two questions were investigated: how the social workers experienced meeting the parents and what was their knowledge base. A focus group interview was conducted with six participants. The results of the study showed that social workers experienced uncertainty in meeting and assessment the families with intellectual disability. Further, the study showed that there were weaknesses and uncertainty in cooperation between authorities, and that the knowledge used by the professionals was mainly experience based. The conclusion is that there is a lack of evidence based methods and the field is characterised by uncertainty.