There is much research into the reasons why a temporary pain, in some individuals, becomes chronic. Many of the causal factors linked with pain also seems to coexist with social anxiety, public self-consciousness and, to some extent, private self-consciousness. The purpose of this study was to investigate and identify possible patterns of self-consciousness (private and public), social anxiety and pain. This was done by a cross-sectional study in which a questionnaire was distributed to students at Örebro University. A total of 302 completed questionnaires were received. These responses were analyzed by a cluster analysis. One of the six clusters that emerged showed high levels of all accounted variables. The discussion dealt with how these variables can affect the development of pain and the transition from acute to chronic pain.

<p>Syftet med denna studie är att jämföra två reflektioner gjorda efter ett skolarbete. Olikheterna består av att den andra reflektionen görs efter det att eleverna fått se sig själva på film, dvs filmade under skolarbetet. Av reflektionsenkäterna har en sammanställning och jämförelser gjorts, elever med flest variationer har blivit intervjuade. Det mönster som framträtt med flest och bredaste variationer i sammanställningen har analyserats. Elevers egna uppfattningar om skillnaderna har noterats och ställts i relation till det kvantitativa resultatet. Ur det teoretiska perspektivet har begreppet självuppfattning utifrån G. H. Meads interaktionistiska perspektiv ställts i relation till resultatet. Mead beskriver bland annat att självmedvetandet är en social produkt och som påverkas av omgivningens attityd. Utifrån undersökningen kan man dra slutsatser att det finns skillnader i svaren mellan elevernas reflektioner. Mead menar att en individ får ett självmedvetande om den övertar omgivningens attityd. Detta ”Me” uppstår när man ser sig själv med omgivningens perspektiv. Om filmen ger ett bredare och större perspektiv och om detta har påverkat elevernas svar i reflektionen, så kan man tolka det som att eleverna i denna klass har höjt sitt självmedvetande genom filmen. Det som också framkom i studierna var hur viktig omvärlden och socialisationsprocessen i förhållande till jaguppfattning är i sammanhanget. Att det är så pass mycket skillnader kan betyda att den s k traditionella reflektionen i denna klass inte helt klarar att återge elevers tankar kring skolarbete. Man kan tolka det som att eleven saknar det helhetsperspektiv som endast filmen kan återge.</p>

Syftet med denna studie är att jämföra två reflektioner gjorda efter ett skolarbete. Olikheterna består av att den andra reflektionen görs efter det att eleverna fått se sig själva på film, dvs filmade under skolarbetet. Av reflektionsenkäterna har en sammanställning och jämförelser gjorts, elever med flest variationer har blivit intervjuade. Det mönster som framträtt med flest och bredaste variationer i sammanställningen har analyserats. Elevers egna uppfattningar om skillnaderna har noterats och ställts i relation till det kvantitativa resultatet. Ur det teoretiska perspektivet har begreppet självuppfattning utifrån G. H. Meads interaktionistiska perspektiv ställts i relation till resultatet. Mead beskriver bland annat att självmedvetandet är en social produkt och som påverkas av omgivningens attityd. Utifrån undersökningen kan man dra slutsatser att det finns skillnader i svaren mellan elevernas reflektioner. Mead menar att en individ får ett självmedvetande om den övertar omgivningens attityd. Detta ”Me” uppstår när man ser sig själv med omgivningens perspektiv. Om filmen ger ett bredare och större perspektiv och om detta har påverkat elevernas svar i reflektionen, så kan man tolka det som att eleverna i denna klass har höjt sitt självmedvetande genom filmen. Det som också framkom i studierna var hur viktig omvärlden och socialisationsprocessen i förhållande till jaguppfattning är i sammanhanget. Att det är så pass mycket skillnader kan betyda att den s k traditionella reflektionen i denna klass inte helt klarar att återge elevers tankar kring skolarbete. Man kan tolka det som att eleven saknar det helhetsperspektiv som endast filmen kan återge.

Socionomers arbetsområde präglas av olika typer av problematik, komplexa beslutsfattningar och etiska överväganden. Forskning visar att personer som studerar till socionom i större utsträckning har varit utsatta för sociala svårigheter jämfört med studenter som läser andra utbildningar. Det är viktigt att socionomstudenterna som haft komplicerade livsförhållanden har bearbetat sitt förflutna innan de går ut i arbetslivet. Syftet med vår studie är att bidra med kunskap kring betydelsen av egna erfarenheter och teoretiska kunskaper i det sociala arbetets praktik. Resultatet av studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer som bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom ämnesområdet samt ett urval av två teoretiska perspektiv har legat till grund för tolkning och analys av studiens resultat. Av resultatet framgår att både den teoretiska och erfarenhetsbaserade kunskapen är nödvändiga i det sociala arbetet men att balansen mellan kunskaperna är komplex. Självmedvetenhet kan påverka hur den yrkesverksamma tillvaratar de båda kunskaperna i det praktiska sociala arbetet. / <p>2019-06-04</p>

Syftet med vår undersökning är att skapa en utökad förståelse för hur montessoripedagogiken bidrar till barns psykosociala utveckling. För att undersöka vår huvudfråga, hur montessoripedagoger bemöter barns vilja, har vi genomfört en kvalitativ undersökning på montessoriförskolor i Halland. Vårt insamlade empiriska material, av intervjuer och observationer, visar att det som utmärker montessori som pedagogisk inriktning är att barnet är i centrum och att pedagogerna står tillbaka med sin egen auktoritet för att inte hindra barnets spontana aktivitet. Pedagogerna använder sig också av olika pedagogiska handlingar för att stimulera att barnen får frihet under ansvar. Utkomsten av de pedagogiska handlingarna har betydelse för barnens psykosociala utveckling då de bidrar till att utveckla självmedvetenhet, en förmåga att reagera och agera med hänsyn till både sig själv och andra. Vi har analyserat vårt material med våra socialpsykologiska teorier, George Mead, Moira Von Wright och Johan Asplund. Resultatet från analysen visar även att en viktig del är att pedagogerna växelverkar mellan sitt eget och barnets perspektiv, att det sker en dialog mellan pedagoger och barn och att barnen i en omgivning där de bemöts av äkta gensvar stimuleras till självmedvetenhet. Sålunda är vår slutsats att montessoripedagogernas bemötande stimulerar ett mer relationsorienterat perspektiv.

Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur elever i årskurs nio upplevde sitt val till gymnasiet. Med detta avsågs de uppfattningar som ungdomarna i årskurs nio hade om sitt genomförda gymnasieval i ett backspegelperspektiv. Undersökningen gjordes ur ett elevperspektiv där avsikten primärt inte var att undersöka vad eleverna hade valt för program till gymnasiet eller varför de valt detsamma. Uppsatsen bygger på åtta kvalitativa intervjuer med elever från två skolor, en på landsbygd och en i centralort. Bland de mönster som framkom i undersökningens resultat var att eleverna var nöjda med sitt val till gymnasiet. De upplevde heller inte att de ångrar sitt nyligen genomförda val men att det var en otroligt svår process att ta sig igenom. Eleverna upplevde den information de fått av studie- och yrkesvägledaren första gången som mycket innehållsrik och nyttig, men också som tung och mastig, vilket gjorde att en del av dem hade svårt att ta den till sig. Alla elever uppgav att de valt eller valt bort valalternativ på grund av att de tagit hänsyn till sin egen förmåga. Genom att studera elevernas upplevelser av valet till gymnasiet har författarna fått uppfattningen av att eleverna givit utryck för att de inte vet mycket om andra valalternativ än de som de själva valt men att det finns en önskan om att få veta mer. En slutsats som görs i uppsatsen är att den bristfälliga kunskapen kan bero dels på den information som givits, dels på att eleverna selekterar information men också på att eleverna tidigt i valprocessen tvingades att välja ut ett fåtal alternativ. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är Holland, Super och Gottfredsons karriärteorier samt Lewin och Festingers personlighetsteorier.

Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för blivande lärares syn på engelskundervisning. Studien svarar på frågor kring vad framtida lärare känner inför att lära ut engelska, hur de beskriver sina förberedelser för att bli engelsklärare och vilka erfarenheter som verkar ha influerat dessa beskrivningar. Den valda metoden för denna studie är kvalitativa intervjuer och åtta lärarstudenter deltog, vilka alla går sista terminen på lärarutbildningen i Umeå. Studiens resultat visar att synen på engelskundervisning skiljer sig från student till student och att de erfarenheter som har influerat dem skiljer sig signifikant. Alla av de intervjuade lärarstudenterna uttrycker någon slags förberedelse men de nämner också osäkerheter inför deras framtida roll som engelsklärare. Det mest frekvent nämnda problemet angående lärarstudenternas känsla av förberedelse, är deras missnöje med sin lärarutbildning.

<p>Studiens syfte är att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förståelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte är också att föra på tal möjligheten att använda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och synen på varandet och människan är existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation och uppbyggnad, samt språket och bildskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter. Slutsatser som kunnat dras av studien är att respondenternas upplevda reflexiviteten förändras under genomförandet av MSP och respondenternas medvetenhet om Självet har ökat i och med arbetet med MSP.</p>

Studiens syfte är att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förståelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte är också att föra på tal möjligheten att använda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och synen på varandet och människan är existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation och uppbyggnad, samt språket och bildskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter. Slutsatser som kunnat dras av studien är att respondenternas upplevda reflexiviteten förändras under genomförandet av MSP och respondenternas medvetenhet om Självet har ökat i och med arbetet med MSP.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda om det finns ett samband i relationen mellan social ångest och publik självmedvetenhet och hur denna relation skiljer sig mellan ålder samt kön. Med hjälp av vår enkät som innehöll två mätinstrument som dels mäter social ångest; Social Interaction Anxiety Scale (Mattick &amp; Clarke, 1998), och som mäter självmedvetenhet; Self-Consciousness Scale (Scheier &amp; Carver, 2013), fick vi 319 deltagare där 232 var kvinnor, 94 var män och 2 var icke-binära. Det vi kunde se var att det fanns en relation mellan social ångest och publik självmedvetenhet, och även att yngre åldrar (18–30) kan förutse publik självmedvetenhet tillsammans med social ångest. Det är även tydligt att kvinnor rapporterar mer social ångest än män, men enligt analyserna finns det ingen skillnad mellan kvinnor och män i rapporterad publik självmedvetenhet. Med hjälp av våra analyser hoppas vi väcka större intresse för sambandet mellan publik självmedvetenhet och social ångest, och hur det skiljer sig mellan olika åldrar och kön. / The purpose of this study is to find out whether there is a connection between public self-consciousness and social anxiety, and how this connection differs in different ages and between the sexes. By our questionnaire using two measures that 1; measures social anxiety; Social Interaction Anxiety Scale (Mattick &amp; Clarke, 1998) and 2; measures self-consciousness; Self-Consciousness Scale (Scheier &amp; Carver, 2013), we got 319 participants of which 232 were women, 94 were men and 2 were non-binary. What we could see from the research was that there is a relationship between social anxiety and public self-consciousness, and that younger adults (18-30) can predict public self-consciousness along with social anxiety. It is also clear that women report higher levels of social anxiety, but according to the research there is no difference between women and men in reported public self-consciousness. With the help of our research, we hopefully contribute to answering the question of why these feelings arise in people, or arouse interest in the relationship between social anxiety and public self- consciousness and how it differs between different ages and sexes.