As our world is heading toward a more experience-orientated society, the reasons for studying other businesses and organisations increase. Museums, which are already a part of an experience economy, would therefore be suitable objects to study. The purpose of the study was to examine how museums choose to arrange their exhibitions and to assess how they might appear from a servicescape perspective. The theoretical framework within the essay, reviews servicescape theories and gives a brief overview of related terms, such as the experience economy. A qualitative method was chosen for the study and four museums were interviewed in a semi-structured fashion, after which the material was coded and divided into six different categories. Three of them could be connected to servicescape research and the further three could constitute a new perspective on service environment. The results from the analysis revealed how museums, from a servicescape point of view, choose to use the exhibition environment and further concludes that servicescape could benefit from museums environmental perspective. / Allteftersom vår värld går mot en upplevelseinriktad företagskultur, ökar också anledningen till att studera andra företag och organisationer. Museum som är en del av en upplevelsekultur, kan då vara ett intressant exempel att studera. Syftet med uppsatsen var att studera hur museer väljer att bygga upp sina utställningar och undersöka hur de ser ter sig, utifrån ett servicescapeperspektiv. I den teoretiska referensramen ges en genomgång av teoribildningen inom servicescape samtidigt som den också belyser närliggande termer som upplevelseindustrin. En kvalitativ ansats valdes som metod och fyra museum intervjuades semistrukturerat, varefter materialet kodades och analyserades in i sex olika kategorier, tre av dem kunde kopplas till servicescapeforskningen och tre kunde anses utgöra nya perspektiv på servicemiljöer. I analysen och slutsatsen framkom hur museernas uppbyggnad av utställningen såg ut utifrån ett servicescapeperspektiv samt hur servicescape kan tänkas lära av museers rumsmiljöperspektiv.

Syftet med studien var att undersöka hur individen upplever sig själv efter att ha varit sjukskriven på grund av stress. Detta undersöktes genom intervjuer med fyra deltagare och det transkriberade materialet analyserades med tematisk analys (TA). Det resulterade i fyra huvudteman som var: Otydliga gränser; Bilden utåt; Blicken inåt; Inre ledarskap. Resultatet visade att deltagarna upplevde en förändring hos sig själva efter senaste sjukskrivningen. Genom reflektion utvecklade de sin medvetenhet om vem de är som personer och vilka behov de har och då tydliggjordes även gränserna för hur höga krav de kunde ställa på sig själva. De upptäckte även var gränsen gick för deras egen kapacitet och behovet av återhämtning samt att självkontrollen ökade när de tillät sig visa sårbarhet. Resultatet bekräftar tidigare forskning om att individen kan bli starkare av motgångar och att samtal och reflektion hjälper individen att utvecklas.

<p>I denna uppsats har jag valt att studera självstärkande inslag i förskoleverksamhetens vardag och knyta an dessa till teoretiker som Erikson, Maslow samt Sommer. Undersökningen är baserad på tidigare forskning, ovan nämnda teoretiker samt en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomfördes på en förskola med 16 pedagoger och kan därför ses som en grund för ett vidare forskningsarbete. Studien visade att det vanligaste sättet att stärka barnens självkänsla var att låta dem försöka själva innan de fick hjälp av någon vuxen, uppmuntra dem att försöka på nytt samt att ge positiv respons när de lyckades. Jag fann av svaren flest anknytningar till Maslow samt Sommer, endast några inslag kunde knytas till Erikson.</p><p>In this examination I’ve chosen to look at educationalists work procedures around children’s self-esteem and how to connect those procedures with theorists as Erikson, Maslow and Sommer. This examination is based on previous research, the theorists mentioned above and questionnaires. The questionnaires were carried out in a preschool with 16 educationalists and can therefore be seen as a base for future examinations. The study showed that the most common way of strengthen children’s self-esteem is to let them try by them selves before any help from an educationalist, encourage them to try again and to give them positive response whenever progress was made. Through the questionnaires I found only a few associations to Erikson but more to Maslow and Sommers.</p>

I denna uppsats har jag valt att studera självstärkande inslag i förskoleverksamhetens vardag och knyta an dessa till teoretiker som Erikson, Maslow samt Sommer. Undersökningen är baserad på tidigare forskning, ovan nämnda teoretiker samt en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomfördes på en förskola med 16 pedagoger och kan därför ses som en grund för ett vidare forskningsarbete. Studien visade att det vanligaste sättet att stärka barnens självkänsla var att låta dem försöka själva innan de fick hjälp av någon vuxen, uppmuntra dem att försöka på nytt samt att ge positiv respons när de lyckades. Jag fann av svaren flest anknytningar till Maslow samt Sommer, endast några inslag kunde knytas till Erikson. In this examination I’ve chosen to look at educationalists work procedures around children’s self-esteem and how to connect those procedures with theorists as Erikson, Maslow and Sommer. This examination is based on previous research, the theorists mentioned above and questionnaires. The questionnaires were carried out in a preschool with 16 educationalists and can therefore be seen as a base for future examinations. The study showed that the most common way of strengthen children’s self-esteem is to let them try by them selves before any help from an educationalist, encourage them to try again and to give them positive response whenever progress was made. Through the questionnaires I found only a few associations to Erikson but more to Maslow and Sommers.

Studiens huvudsyfte är att förstå hur sex studenter i mellansverige som lever i ettsamhälle av postmodern karaktär upplever sina identiteter samt på vilket sättsamhällstillståndet påverkar dem. Studien syftar även till att avgöra huruvida det gåratt finna empiriska belägg för Zygmunt Baumans (2002) teori kring att individen i detpostmoderna bryter upp livet i episoder för att lättare hantera skeenden i sitt liv.Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt sexrespondenter. Samtliga är studenter vid en högskola eller ett universitet imellansverige. Respondenterna är mellan 20 och 25 år gamla. Studiens huvudsakligaslutsats är att identiteten i det postmoderna uppfattas som en social symbol somanvänds för att kommunicera individens Själv (Mead, 1977). Respondenterna istudien påverkas av samhällstillståndet, vilket kan komma att uppfattas som ennegativ konsekvens för dem om de inte klarar av att balansera sitt Själv medidentiteten gentemot samhällets krav på den enskilde individen.

No description available.

I have been inspired by the Do It Yourself movement. DIY builds on the creativity of the individual, one’s capacity for initiative and one’s desire to realise one’s ideas. I have been inspired by sheets of pattern paper used in the manufacture of clothing, and my line of furniture is based on two-dimensional patterns of furniture. The sections of the pieces of furniture are printed on and relate to a standard sheet of plywood. In my project I provide tools for luring forth people’s ability to create and take their own initiatives. The project is aimed at those who are experienced in making furniture themselves and also those who have no experience at all. My intention is to encourage individual creativity and to communicate the idea that it is easy to create furniture. / Mitt möbelprojekt grundar sig i att försöka locka till att bygga själv. Jag vill förmedla ett redskap och en ingång till att på egen hand skapa möbler. Jag har alltid fascinerats av autodidakt design. Under min uppväxt var större delen av möblerna hemmasnickrade eller omgjorda av mina släktingar. Ett gammalt bord ifrån Dalarna, en tung furusäng snickrat av regelvirke, köksbord av spånskiva täckt med vitt kakel. Soffa ombyggd och omklädd med mönstrade tyger. Mitt kandidatarbete tar sig uttryck i mönsterark tryckta på plywoodskivor, anpassat efter plywoodskivornas standardmått 2440x1220mm. Det ger köparen inblick i processen att skapa en möbel. Att anpassa delarna efter skivans standardmått ger också minimalt med resursslöseri. Det påminner om den industriella tillverkningen av en möbel. Möbelns delar kommer att screentryckas i färger och skivans uttryck går mot det textila, både arbetssättet och förhållningssättet kommer mönsterkonstruktion av kläder. / Kandidatexamen 2010

<p>Studiens huvudsyfte är att förstå hur sex studenter i mellansverige som lever i ettsamhälle av postmodern karaktär upplever sina identiteter samt på vilket sättsamhällstillståndet påverkar dem. Studien syftar även till att avgöra huruvida det gåratt finna empiriska belägg för Zygmunt Baumans (2002) teori kring att individen i detpostmoderna bryter upp livet i episoder för att lättare hantera skeenden i sitt liv.Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med totalt sexrespondenter. Samtliga är studenter vid en högskola eller ett universitet imellansverige. Respondenterna är mellan 20 och 25 år gamla. Studiens huvudsakligaslutsats är att identiteten i det postmoderna uppfattas som en social symbol somanvänds för att kommunicera individens Själv (Mead, 1977). Respondenterna istudien påverkas av samhällstillståndet, vilket kan komma att uppfattas som ennegativ konsekvens för dem om de inte klarar av att balansera sitt Själv medidentiteten gentemot samhällets krav på den enskilde individen.</p>

Syftet med detta arbete är att skapa kunskaper om bedömningen i matematikämnet i grundskolan och undersöka den utifrån lärares perspektiv. För att komma fram till det resultatet använde vi en kvalitativ metod . Med hjälp av intervjuer fick vi ett brett empiriskt material. Vi intervjuade nio behöriga matematiklärare och fick fram olika synsätt angående bedömningen. I analysdelen kom vi fram till att bedömningen i matematiken är ett brett tema, som innehåller olika delar. Vi har fokuserat mest på formativ och summativ bedömningar. I arbetet har vi belyst vikten av kamrat- och självbedömningen. Analysen visade att lärarna arbetar med bedömningen utifrån sociokulturella teorin.Slutligen har vi kommit fram till att bedömning i matematik utgör en viktig del i lärarnas arbete.

Det är språkutvecklande att tänka högt, alltså finns det en förbindelse mellan språket och tanken. Studien har utgångspunkter genom kvalitativa intervjuer, lektioner, formativ bedömning, samt själv- och kamratbedömning. Studiens är baserad på den sociokulturella teorin och konstruktivismen. Denna studie syftar till att synliggöra på vilket sätt de olika metoderna kan stödja elevernas språk- och kunskapsutveckling genom berättande text. I enlighet med detta syftar studien att besvara dessa två frågeställningar: Hur kan djupare begreppskunskaper kopplat till berättande text gynna elevernas skrivande? Hur kan skriftlig och muntlig formativ bedömning i undervisningen hjälpa eleverna att utveckla sina berättande texter? För att besvara dessa frågeställningar som formulerats utifrån syftet användes semistrukturerade intervjuer, formativ bedömning under lektionerna, begreppsutveckling från lektionerna, skriftlig formativ bedömning efter elevernas berättande texter, själv- och kamratbedömning som datainsamlingsmetod. Sju stycken slumpmässigt utvalda elever intervjuades. Studiens resultat har påvisat att elevernas föreställningar stämde överens med vad tidigare forskning kommit fram till, gällande formativ bedömning och begreppskunskap. Detta syntes genom elevernas utveckling mellan deras olika berättande texterna som de konstruerade. Sammanfattningsvis visar denna studie att undervisning som fokuserar specifika begrepp i kombination med formativ bedömning kan erbjuda goda möjligheter för språk- och kunskapsutveckling hos eleverna och goda möjligheter för eleverna att nå lärandemålen.