Syftet med detta arbete är att skapa kunskaper om bedömningen i matematikämnet i grundskolan och undersöka den utifrån lärares perspektiv. För att komma fram till det resultatet använde vi en kvalitativ metod . Med hjälp av intervjuer fick vi ett brett empiriskt material. Vi intervjuade nio behöriga matematiklärare och fick fram olika synsätt angående bedömningen. I analysdelen kom vi fram till att bedömningen i matematiken är ett brett tema, som innehåller olika delar. Vi har fokuserat mest på formativ och summativ bedömningar. I arbetet har vi belyst vikten av kamrat- och självbedömningen. Analysen visade att lärarna arbetar med bedömningen utifrån sociokulturella teorin.Slutligen har vi kommit fram till att bedömning i matematik utgör en viktig del i lärarnas arbete.

Det är språkutvecklande att tänka högt, alltså finns det en förbindelse mellan språket och tanken. Studien har utgångspunkter genom kvalitativa intervjuer, lektioner, formativ bedömning, samt själv- och kamratbedömning. Studiens är baserad på den sociokulturella teorin och konstruktivismen. Denna studie syftar till att synliggöra på vilket sätt de olika metoderna kan stödja elevernas språk- och kunskapsutveckling genom berättande text. I enlighet med detta syftar studien att besvara dessa två frågeställningar: Hur kan djupare begreppskunskaper kopplat till berättande text gynna elevernas skrivande? Hur kan skriftlig och muntlig formativ bedömning i undervisningen hjälpa eleverna att utveckla sina berättande texter? För att besvara dessa frågeställningar som formulerats utifrån syftet användes semistrukturerade intervjuer, formativ bedömning under lektionerna, begreppsutveckling från lektionerna, skriftlig formativ bedömning efter elevernas berättande texter, själv- och kamratbedömning som datainsamlingsmetod. Sju stycken slumpmässigt utvalda elever intervjuades. Studiens resultat har påvisat att elevernas föreställningar stämde överens med vad tidigare forskning kommit fram till, gällande formativ bedömning och begreppskunskap. Detta syntes genom elevernas utveckling mellan deras olika berättande texterna som de konstruerade. Sammanfattningsvis visar denna studie att undervisning som fokuserar specifika begrepp i kombination med formativ bedömning kan erbjuda goda möjligheter för språk- och kunskapsutveckling hos eleverna och goda möjligheter för eleverna att nå lärandemålen.

AbstractBedömning utgör en stor del av det dagliga pedagogiska arbetet i skolan och syftet med detta examensarbete är att klarlägga och resonera kring lärares och elevers tankar om och syn på bedömning samt hur de resonerar kring själv- och kamratbedömning. Syftet är också att undersöka hur elever i årskurs fem ser på bedömning och om elevers och lärares åsikter skiljer sig åt. För att nå syftet i denna studie har jag startat med att samla in tidigare forskning kring bedömning. Tidigare forskning visar att formativ bedömning är en positiv utgångspunkt för elevers lärande och detta poängterar bland annat Anders Jönsson (2008). Studien baseras på intervjuer av fyra lärare och åtta elever. I intervjumaterialet framkommer det hur lärare och elever resonerar kring bedömning samt själv- och kamratbedömning. Undersökningen ger också en inblick i hur elever i årskurs fem ser på bedömning och om deras åsikter skiljer sig från lärarnas. Resultatet visar att pedagoger och elever ser formativ bedömning som den mest lärorika bedömningsmetoden i undervisningen men det framkommer att det inte är så enkelt att använda denna metod i praktiken. Nyckelord: autentiska uppgifter, bedömning, formativ bedömning, själv- och kamratbedömning, summativ bedömning

Syftet med detta arbete är att undersöka hur några svensklärare i årskurs 2-3 resonerar och arbetar med bedömning för lärande. I Läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 (2011) står det att elever ska få en allsidig bedömning samt att de ska få vara delaktiga i sitt lärande. För att nå syftet i denna studie har vi börjat med att samla in tidigare forskning och litteratur om just bedömning för lärande. Tidigare forskning visar att formativ bedömning främjar elevernas lärande och detta poängterar bland annat Anders Jönsson (2008). Vår studie baseras på fem olika lärare från två olika kommuner i södra Sverige. Genom intervjuerna framkommer det hur lärare resonerar och arbetar med bedömning inom svenskämnet samt hur de använder sig av återkoppling och kamratbedömning i sin undervisning. Resultatet av denna studie visar att lärarna kopplar formativ bedömning till bedömning för lärande i sina resonemang. Studien visar en stark strävan hos lärarna att arbeta med formativ bedömning, där den muntliga återkopplingen och kamratbedömning anses vara positiv för elevernas fortsatta lärande. Slutsatsen är att om en skola satsar på att ge sina lärare riktlinjer och struktur på hur de ska arbeta med bedömning för lärande minskar högst troligt känslan av att läraren i slutändan är ensam i sitt klassrum. Vi menar att en lärares tysta kunskap uppmärksammas och ifrågasätts vilket gör att andra kan ta del av den samtidigt som läraren inte endast behöver förlita sig på sig själv och sin egen erfarenhet utan kan ta del av andras.