<p>Syftet med arbetet var att synliggöra Montessorilärares syn på samverkan. Data har samlats in via intervjuer. Urvalet bestod av tio verksamma Montessorilärare. Frågeställningarna handlade om vilka samverkansformer som praktiseras i en Montessoriskola samt vad lärarna har för förväntningar på föräldrarna till elever som går i Montessoriskola. Urvalet bestod av Montessorilärare som var tillgängliga, behöriga och verksamma. Resultat som vi kom fram till handlade om lärarnas höga förväntningar och att synen på samverkan tolkas på många sätt. Likheter och skillnader i synsätt hos våra respondenter jämfört med tidigare forskning lyfts fram i arbetet. Slutsatser som kommit fram i studien är att Montessoriskolor skiljer sig från varandra i hur mycket de förväntar sig av föräldrarna när det gäller samverkan.</p>

<p>I dagens samhälle uppstår det nya friskolor samt vanliga kommunala skolor, som erbjuder något extra utöver den svenska läroplanen. Montessoripedagogiken är en pedagogik som lockar människor, vilket jag har fått tagit del av i mitt arbete med uppsatsen. Trots att själva grundfilosofin uppstod under ledning av Maria Montessori för över hundra år sedan lever den fortfarande kvar. Det svenska Montessoriförbundet verkar för att breda ut Montessoripedagogiken i Sverige och de deltar i mässor och liknande för att sprida information. Syftet med arbetet är att dels beskriva och förklara vilka faktorer som spelar in för några föräldrars val till att deras barn ska skolas in i en förskola/skola med Montessoripedagogik, dels ta del i några Montessoripedagogers sätt att samverka med föräldrar/vårdnadshavare. Genom att använda mig av en kvalitativ metod för att samla in data i form av intervjuer fick jag en inblick i vilka faktorer som spelade in i valet för studiens deltagare. Faktorer som spelade in i valet för föräldrarna var dels Montessoripedagogiken, men för en förälder skedde valet utan att ha någon kunskap om pedagogiken.  Pedagogernas sätt att samverka med föräldrarna har ibland varit problematiska på grund av språkliga brister, men även på grund av föräldrarnas egen kunskap om Montessoripedagogiken. Två tredjedelar av föräldrarna anser att de har större kunskap om Montessoripedagogiken idag, än vad de hade innan barnet skolades in.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord: </strong>Föräldrar, Montessoripedagogik, Skola</p><p><strong>Keywords:</strong>   Montessori, Parents, School</p>

<p>Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vår studietid har vi ofta funderat på frågan om det är fördelaktigt för barns lärande att gå på en förskola med en specifik pedagogik. Därför bestämde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom ämnet matematik. Syfte Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur två förskolor med olika pedagogiker arbetar med att få in matematiken i sin verksamhet. För att uppnå detta syfte utgår vi ifrån följande frågeställning: Med utgångspunkt i läroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssätt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola. Metod Som metod har vi valt att intervjua tre pedagoger från varje förskola. Med utgångspunkt i de delar av läroplanen som berör matematiken konstruerade vi 18 frågor fördelade på de fem kategorierna: miljö och förutsättningar, arbetslaget, heterogenitet, föräldrar och IT. Resultat En likhet på den kommunala förskolan är att personalen anser att den av dem som gått fortutbildningen är den som tar ansvar för att få in matematik under dagens aktiviteter. De utnyttjade mer vardagen och de möjligheter som dök upp under dagen. På Montessoriförskolan ansåg all personal att matematik var allas ansvar. Förskolan har mycket material som är baserat på matematiken. Här tillbringade barnen en frivillig stund varje dag med att arbeta med materialet. En stor likhet mellan förskolorna är att barnen kommer alltid i första hand. Det märks att deras fokus är att barnen skall ha det så bra som möjligt utefter personalens och förskolans förutsättningar. Utefter våra frågor kom vi fram till att ingen av förskolorna arbetar aktivt med läroplanen. Den används som ett uppslag att få idéer ifrån.</p>

<p>Bakgrund: Vi vill med denna studie undersöka matematikundervisning i Montessoriskolans tidigare skolår. Detta eftersom vi båda i vår utbildning specialiserat oss på matematik i de tidigare skolåren och det ligger oss båda varmt om hjärtat. Våra erfarenheter och upplevelser är att många elever uppfattar matematik som någonting svårt och abstrakt. Denna uppfattning vill vi förändra genom att erbjuda eleverna ett lustfyllt matematiskt lärande. Vi tror att den medvetna pedagogen söker olika vägar till ett lustfyllt lärande, kanske genom andra pedagogiska förhållningssätt. Därför har vi valt att belysa matematikundervisningen ur en alternativ pedagogik. SYFTE: Syftet med vår studie är att belysa Montessorilärarnas uppfattningar hur Montessoripedagogiken främjar eller begränsar elevernas matematiska utveckling, i Montessoriskolans tidigare skolår. METOD: Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi inspirerats av fenomenografi som forskningsmetod. Vårt val av instrument var halvstrukturerade intervjuer. Under studien har vi besökt fyra Montessoriskolor och genomfört intervjuer med totalt sju lärare. Under intervjuerna använde vi oss av bandspelare för att öka undersökningens tillförlitlighet. Vi har rättat oss efter de forskningsetiska reglerna. Genom att söka efter delar och helhet i intervjutexterna har vi analyserat och tolkat resultatet. RESULTAT: Det visade sig att flertalet lärare ansåg att det i pedagogiken inte fanns några begränsningar för elevernas matematiska utveckling. Trots detta framkom det vissa faktorer som kan begränsa. Vi kunde också urskilja två olika synsätt hos lärarna, en som såg materialet som det viktiga och en annan som såg pedagogikens förhållningssätt mot barnen som det centrala. Det framkom även att pedagogiken måste utvecklas i takt med samhället</p>

Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vår studietid har vi ofta funderat på frågan om det är fördelaktigt för barns lärande att gå på en förskola med en specifik pedagogik. Därför bestämde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom ämnet matematik. Syfte Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur två förskolor med olika pedagogiker arbetar med att få in matematiken i sin verksamhet. För att uppnå detta syfte utgår vi ifrån följande frågeställning: Med utgångspunkt i läroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssätt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola. Metod Som metod har vi valt att intervjua tre pedagoger från varje förskola. Med utgångspunkt i de delar av läroplanen som berör matematiken konstruerade vi 18 frågor fördelade på de fem kategorierna: miljö och förutsättningar, arbetslaget, heterogenitet, föräldrar och IT. Resultat En likhet på den kommunala förskolan är att personalen anser att den av dem som gått fortutbildningen är den som tar ansvar för att få in matematik under dagens aktiviteter. De utnyttjade mer vardagen och de möjligheter som dök upp under dagen. På Montessoriförskolan ansåg all personal att matematik var allas ansvar. Förskolan har mycket material som är baserat på matematiken. Här tillbringade barnen en frivillig stund varje dag med att arbeta med materialet. En stor likhet mellan förskolorna är att barnen kommer alltid i första hand. Det märks att deras fokus är att barnen skall ha det så bra som möjligt utefter personalens och förskolans förutsättningar. Utefter våra frågor kom vi fram till att ingen av förskolorna arbetar aktivt med läroplanen. Den används som ett uppslag att få idéer ifrån.

Bakgrund: Vi vill med denna studie undersöka matematikundervisning i Montessoriskolans tidigare skolår. Detta eftersom vi båda i vår utbildning specialiserat oss på matematik i de tidigare skolåren och det ligger oss båda varmt om hjärtat. Våra erfarenheter och upplevelser är att många elever uppfattar matematik som någonting svårt och abstrakt. Denna uppfattning vill vi förändra genom att erbjuda eleverna ett lustfyllt matematiskt lärande. Vi tror att den medvetna pedagogen söker olika vägar till ett lustfyllt lärande, kanske genom andra pedagogiska förhållningssätt. Därför har vi valt att belysa matematikundervisningen ur en alternativ pedagogik. SYFTE: Syftet med vår studie är att belysa Montessorilärarnas uppfattningar hur Montessoripedagogiken främjar eller begränsar elevernas matematiska utveckling, i Montessoriskolans tidigare skolår. METOD: Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi inspirerats av fenomenografi som forskningsmetod. Vårt val av instrument var halvstrukturerade intervjuer. Under studien har vi besökt fyra Montessoriskolor och genomfört intervjuer med totalt sju lärare. Under intervjuerna använde vi oss av bandspelare för att öka undersökningens tillförlitlighet. Vi har rättat oss efter de forskningsetiska reglerna. Genom att söka efter delar och helhet i intervjutexterna har vi analyserat och tolkat resultatet. RESULTAT: Det visade sig att flertalet lärare ansåg att det i pedagogiken inte fanns några begränsningar för elevernas matematiska utveckling. Trots detta framkom det vissa faktorer som kan begränsa. Vi kunde också urskilja två olika synsätt hos lärarna, en som såg materialet som det viktiga och en annan som såg pedagogikens förhållningssätt mot barnen som det centrala. Det framkom även att pedagogiken måste utvecklas i takt med samhället

I dagens samhälle uppstår det nya friskolor samt vanliga kommunala skolor, som erbjuder något extra utöver den svenska läroplanen. Montessoripedagogiken är en pedagogik som lockar människor, vilket jag har fått tagit del av i mitt arbete med uppsatsen. Trots att själva grundfilosofin uppstod under ledning av Maria Montessori för över hundra år sedan lever den fortfarande kvar. Det svenska Montessoriförbundet verkar för att breda ut Montessoripedagogiken i Sverige och de deltar i mässor och liknande för att sprida information. Syftet med arbetet är att dels beskriva och förklara vilka faktorer som spelar in för några föräldrars val till att deras barn ska skolas in i en förskola/skola med Montessoripedagogik, dels ta del i några Montessoripedagogers sätt att samverka med föräldrar/vårdnadshavare. Genom att använda mig av en kvalitativ metod för att samla in data i form av intervjuer fick jag en inblick i vilka faktorer som spelade in i valet för studiens deltagare. Faktorer som spelade in i valet för föräldrarna var dels Montessoripedagogiken, men för en förälder skedde valet utan att ha någon kunskap om pedagogiken.  Pedagogernas sätt att samverka med föräldrarna har ibland varit problematiska på grund av språkliga brister, men även på grund av föräldrarnas egen kunskap om Montessoripedagogiken. Två tredjedelar av föräldrarna anser att de har större kunskap om Montessoripedagogiken idag, än vad de hade innan barnet skolades in.   Nyckelord: Föräldrar, Montessoripedagogik, Skola Keywords:   Montessori, Parents, School

Syftet med arbetet var att synliggöra Montessorilärares syn på samverkan. Data har samlats in via intervjuer. Urvalet bestod av tio verksamma Montessorilärare. Frågeställningarna handlade om vilka samverkansformer som praktiseras i en Montessoriskola samt vad lärarna har för förväntningar på föräldrarna till elever som går i Montessoriskola. Urvalet bestod av Montessorilärare som var tillgängliga, behöriga och verksamma. Resultat som vi kom fram till handlade om lärarnas höga förväntningar och att synen på samverkan tolkas på många sätt. Likheter och skillnader i synsätt hos våra respondenter jämfört med tidigare forskning lyfts fram i arbetet. Slutsatser som kommit fram i studien är att Montessoriskolor skiljer sig från varandra i hur mycket de förväntar sig av föräldrarna när det gäller samverkan.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur tre pedagoger på en Montessoriskola i år F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt en lärare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan använda då den individualiserar undervisningen. Vi använde oss av en kvalitativ metod då vi ville förstå och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att få så personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingår i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn på lärarens roll samt forskning kring vilket förhållningssätt en lärare kan inta vid olika individualiseringsformer. Vi har även tagit del av hur läroplanen Lpo 94 och den individuella utvecklingsplanen behandlar begreppet individualisering samt redogör för kritik som berör Montessoripedagogiken och individualisering. Våra resultat pekar på att pedagogerna på Montessoriskolan använder sig av flertalet individualiseringsformer och att förhållningssättet mellan lärare och elev varierar beroende på detta. Vår studie visar att ett individualiserat arbetssätt inte enbart betyder att låta eleven arbeta enskilt utan att det istället handlar om att anpassa innehållet i undervisningen utefter varje enskild elevs behov. Vi kunde genom vårt empiriska material se att pedagogerna la stor vikt vid att lära känna varje elev, att miljön ska vara tilltalande och att det i alla ämnen ska finnas ett anpassat och rikligt material. Verktyg som pedagogerna använde för att kunna individualisera undervisningen såg vi främst var den individuella utvecklingsplanen, elevens egen planering, observationer samt kommunikation. Vi kunde se att pedagogerna utgick från Lpo 94 och att de anpassade Montessoripedagogiken till de krav som ställs på skolan idag.

Dr Maria Montessori bedrev aldrig någon egentlig forskning på elever äldre än tolv år, ändå finns det idag flera skolor som bedriver Montessoriundervisning för elever på högstadiet. Själva kärnan i hennes pedagogik är att undervisningen ska baseras på barn och ungdomars olika utvecklingsfaser, något hon kallade för sensitiva perioder. Den här uppsatsens syfte är att genom observationer och intervjuer med lärare undersöka hur tre Montessoriskolor med högstadium valt att tolka vad som kännetecknar Montessoripedagogik för elever i åldern 12-16 år utifrån de tre aspekterna den förberedda miljön, lärarrollen och elevernas arbetsmaterial.De tre skolorna har i allt väsentligt adopterad pedagogiken så som den ser ut för elever 6-12år. Lärarna var mycket engagerade i elevernas arbetsmiljö och uttryckte frustration över att de inte kunde erbjuda en ännu bättre miljö. Det som stoppade lärarna i deras vilja att göra ännu mer var dels en fråga om lärarnas egna prioriteringar, dels en fråga om resurser i framför allttid men även i viss mån pengar.