Sammanfattning/Abstract Nord, Anna (2022). Inkludering av barn med koncentrationssvårigheter i montessoriförskolor. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Mitt examensarbete belyser uppfattningar om på vilket sätt montessoripedagogiken kan främja barn med koncentrationssvårigheter. Syftet med denna studie är att få syn på hur några montessorilärare uppfattar inkludering av barn med koncentrationssvårigheter inom montessoripedagogiken. Frågeställningarna är följande: Vilka uppfattningar bland några montessorilärare framträder då det gäller barn med koncentrationssvårigheter?Hur menar dessa montessorilärare att montessoripedagogiken fungerar för barn med koncentrationssvårigheter?Vilket stöd hade montessorilärare önskat i form av specialpedagogiska insatser vad gäller barn med koncentrationssvårigheter?De teoretiska utgångspunkterna är inkluderingsperspektivet, de specialpedagogiska perspektiven (se Nilholm 2020) och KASAM (se Antonovsky 2009). Det var främst inkluderingsperspektivet som hjälpte mig att kunna jämföra montessoriverksamheterna med Anderssons (2015) inkluderingskriterier. KASAM var intressant eftersom där framkom att tillvaron bör vara begriplig, hanterbar och meningsfull för att fungera för barn med koncentrationssvårigheter. Däremot de specialpedagogiska perspektiven anser jag inte tillförde studien något väsentligt. Metoden har varit att genomföra semistrukturerade intervjuer med fem montessorilärare. Resultatet visar att informanterna önskar alla att kunna möta barn med koncentrationssvårigheter utifrån deras förutsättningar och behov. De anser att montessoripedagogiken lämpar sig väl för barn med koncentrationssvårigheter på grund av det individanpassade arbetssättet, den förberedda miljön och det konkreta arbetsmaterialet. Den enda negativa aspekten som framkom var valfriheten som ibland kan orsaka svårigheter för barn med koncentrationssvårigheter. Det som framkommit som kompletterar tidigare forskning är att informanterna var pålästa kring barn med koncentrationssvårigheter och villiga att anpassa både förhållningssätt och arbetssätt för dessa barn. Montessorilärarna hade helst önskat specialpedagogiska insatser i form av tillgång till eget resursteam inriktat på de privata förskolorna. Det är en fördel som specialpedagog att ha kunskap om barn med koncentrationssvårigheter som är vanligt förekommande på förskolor. Det är även en fördel att ha viss kännedom om montessoripedagogiken eftersom det är en relativt vanlig förskoleform i Sverige. Den specialpedagogiska implikationen är att specialpedagoger ska få upp ögonen för montessoripedagogiken och att många barn med koncentrationssvårigheter återfinns i dessa verksamheter. Det är därför viktigt att se hur dessa barns situation ser ut på montessoriförskolor.

Lärares uppfattning om barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande.Teachers opinion about children's play in the nursery school and the plays importance for children's learningSyftet med denna uppsats är att beskriva hur förskollärare på förskolor med olika pedagogiska inriktningar resonerar kring barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande. Detta för att belysa om det har någon betydelse vilken pedagogisk inriktning läraren arbetar inom eller uppfattningarna är desamma.Vad har lärarna på de olika förskolorna för uppfattning när det gäller:A.Lekens egenvärde i barns vardag?B.Lekens betydelse för barns lärande?Leken har blivit ett stort och intressant ämne, både inom forskningen och inom läraryrket. I läroplanen har leken fått en stor plats, vilket innebär att lärarna får mer ansvar ute i förskolorna. I leken utvecklar barn bland annat sin identitet, sociala kompetenser, sin motorik och sitt språk. Därför menar forskare att leken är en av de viktigaste delarna av barndomen då detta är barnets väg till självständighet. För att genomföra min undersökning har jag gjort kvalitativa intervjuer med fem lärare som arbetar på förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Jag har spelat in intervjuerna med hjälp av diktafon, som jag sedan transkriberat. Jag kom i min undersökning fram till att det inte har någon betydelse vilken pedagogisk inriktning lärarna har, utan samtliga lärare hade liknande åsikter och uppfattningar kring barns lek och lärande. Samtliga var överens om att detta hör ihop, men att leken i sig är oerhört viktig för barns utveckling.

Jag, Therese Enebrant, läser pedagogiskt drama 51-60p på Malmö Högskola, 2006. Denna c-uppsats har jag valt att kalla "Pedagogiskt drama på Montessoriskolor". Mitt syfte med studien är att undersöka vilka möjligheter det finns i att kombinera pedagogiskt drama med Montessoripedagogiken. Mina frågeställningar är:• Går det att kombinera pedagogiskt drama med Montessoripedagogiken och i så fall hur? • Vad innebär pedagogiskt drama för pedagogerna på Montessoriskolorna? • Vad vill man uppnå med att använda pedagogiskt drama i undervisningen och vilken inställning har kollegerna till ovanstående?• Hur kan jag dra nytta av resultaten i min framtida profession?De metoder som jag har använt mig av är intervju samt observationer. Jag har intervjuat pedagoger som arbetar med barn från 3 års ålder och upp till 12 år. Barnen kommer från två Montessoriskolor. Mitt resultat visar att alla pedagogerna som jag har intervjuat tycker att barnen utvecklas personligt samt i grupp med hjälp av pedagogiskt drama. Det har också kommit fram att det är en oslagbar kombination att kombinera pedagogiskt drama med Montessoripedagogiken. / Teachers´ Stories About the Combining Pedagogical Drama with the Montessori Educational Method

SammanfattningMaria Montessori och Loris Malaguzzi är grundare till två olika arbetssätt inom förskolansverksamhet: Montessoripedagogik och Reggio Emilia filosofi. Båda har som central punkt attarbeta med språkstimulering med hjälp av pedagogisk miljö och material. Enligt läroplanenhar pedagogerna skyldighet att utmana barnen i de olika uttrycksformer som förskolanerbjuder. Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar med språkstimulering ochkommunikation inom deras inspirationer, hur pedagogerna planerar och utför sitt arbete samthur den pedagogiska miljön utformas. Dessutom vill vi se vilka likheter och skillnader detfanns mellan dessa inspirationer. Genom litteratur om de olika inspirationerna så har vi kunnatkoppla ihop teori och praktik med bland annat stöd ifrån teoretiker som Jean Piaget och LevVygotskij.Det empiriska materialet som vi har samlat in är består av intervjuer med pedagoger samtobservationer i barngrupper. De slutsatser som vi dragit är att inspirationerna egentligen ärväldigt lika varandra, samtidigt finns det skillnader de emellan. Både Montessoripedagogikenoch Reggio Emilia filosofin är väldigt noga med att den pedagogiska miljön är uppbyggd såatt barnen ska få inspiration till ett lärande. Skillnaden är att Montessori är en pedagogik ochhar en metod att följa medan Reggio Emilia filosofin är ett synsätt och har ett arbetssätt sompedagogerna själv får tolka och planera verksamheten efter.NyckelordMontessoripedagogik, Reggio Emilia filosofin, den tredje pedagogen, Maria Montessori,Loris Malaguzzi.

Detta examensarbete undersöker hur olika pedagogiska strategier används för att stödja elever med olika prestationsnivåer i de samhällsorienterande ämnena. Vi fokuserar på traditionell och montessoripedagogik för att bestämma vilken som är bäst för elever med hög, medel och låg prestanda. Målet är att förbättra kunskapen om hur effektiva lärare anpassar sina undervisningsstrategier för att möta behoven hos elever som har olika prestationsnivåer. Vi får information om lärare genom att intervjua dem. Vi tror att kombinera traditionell och montessoripedagogik kan skapa en stödjande och dynamisk inlärningsmiljö som främjar elevernas individuella tillväxt och självständighet.

<p>The purpose of this report is to contribute with knowledge about the views within special education. I want to explore and compare the way students with special needs are approached within two different pedagogies in Sweden: Waldorf pedagogy and Montessori pedagogy.</p><p>I have closely studied these pedagogies, read the literature from existing research and also by conducting two interviews with a representative from each pedagogy Both pedagogies claim that their teaching methods are most suitable for children with reading and writing difficulties..</p><p>The Waldorf pedagogy was founded in 1919 in Germany by Rudolf Steiner. The pedagogy believes in the development of the students into independent children who can use their bodies as a tool for the learning of knowledge. The Montessori pedagogy was also founded in the beginning of the nineteenth century and stands for developing the students into independent individuals. However, the pedagogical approach to reading, writing and dyslexia is different. The Waldorf teachers avoid the term dyslexia because many of them have the opinion that these children are being diagnosed too easily.  The method of teaching is relatively relaxed and to be able to read and write is not necessary during the first years in school. On the other hand, the Montessori teachers are planning their students education so that they learn how to read and write during the first year, when they are only six years old. They believe that all students have different backgrounds and that a child who is attending a Montessori school is no different than the children who are studying within the traditional school system in Sweden.</p> / <p>Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap inom synen på specialpedagogik. Jag vill se och jämföra bemötandet av elever med speciella behov inom två pedagogiker i Sverige; Waldorfpedagogik och Montessoripedagogik.</p><p>Jag har studerat dessa pedagogiker närmare, gjort en litteraturstudie av den tidigare forskningen och även genomfört två intervjuer med en representant från vardera pedagogik. Båda pedagogikerna hävdar att deras undervisningssätt är mest lämpat för elever med läs- och skrivsvårigheter, detta trots de stora skillnaderna i deras sätt att undervisa.</p><p>Waldorfpedagogiken grundades 1919 i Tyskland av Rudolf Steiner. Pedagogiken står för att utveckla eleverna till själständiga människor som kan använda sin kropp som ett verktyg för kunskapsinlärning. Montessoripedagogiken uppkom även den i början av 1900-talet och står också den för att utveckla eleverna till självständiga individer. Dock skiljer sig synsättet på läs- och skrivinlärning samt dyslexi betydligt. Waldorfpedagogerna drar sig för att använda begreppet dyslexi i skolan då många anser att eleverna diagnostiseras allt för lätt. Undervisningssättet har ett relativt lugnt tempo och att kunna bruka läsning och skrivning är inget som krävs under de första åren i skolan. Montessoripedagogerna å andra sidan lägger upp arbetssättet så att eleverna lär sig läsa och skriva redan i förskoleklassen och arbetar utefter det. De menar att alla har olika bagage med sig och att det inte är någon skillnad på eleverna som läser enligt Montessoripedagogik jämfört med den traditionella skolgången.</p>

The purpose of this report is to contribute with knowledge about the views within special education. I want to explore and compare the way students with special needs are approached within two different pedagogies in Sweden: Waldorf pedagogy and Montessori pedagogy. I have closely studied these pedagogies, read the literature from existing research and also by conducting two interviews with a representative from each pedagogy Both pedagogies claim that their teaching methods are most suitable for children with reading and writing difficulties.. The Waldorf pedagogy was founded in 1919 in Germany by Rudolf Steiner. The pedagogy believes in the development of the students into independent children who can use their bodies as a tool for the learning of knowledge. The Montessori pedagogy was also founded in the beginning of the nineteenth century and stands for developing the students into independent individuals. However, the pedagogical approach to reading, writing and dyslexia is different. The Waldorf teachers avoid the term dyslexia because many of them have the opinion that these children are being diagnosed too easily.  The method of teaching is relatively relaxed and to be able to read and write is not necessary during the first years in school. On the other hand, the Montessori teachers are planning their students education so that they learn how to read and write during the first year, when they are only six years old. They believe that all students have different backgrounds and that a child who is attending a Montessori school is no different than the children who are studying within the traditional school system in Sweden. / Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap inom synen på specialpedagogik. Jag vill se och jämföra bemötandet av elever med speciella behov inom två pedagogiker i Sverige; Waldorfpedagogik och Montessoripedagogik. Jag har studerat dessa pedagogiker närmare, gjort en litteraturstudie av den tidigare forskningen och även genomfört två intervjuer med en representant från vardera pedagogik. Båda pedagogikerna hävdar att deras undervisningssätt är mest lämpat för elever med läs- och skrivsvårigheter, detta trots de stora skillnaderna i deras sätt att undervisa. Waldorfpedagogiken grundades 1919 i Tyskland av Rudolf Steiner. Pedagogiken står för att utveckla eleverna till själständiga människor som kan använda sin kropp som ett verktyg för kunskapsinlärning. Montessoripedagogiken uppkom även den i början av 1900-talet och står också den för att utveckla eleverna till självständiga individer. Dock skiljer sig synsättet på läs- och skrivinlärning samt dyslexi betydligt. Waldorfpedagogerna drar sig för att använda begreppet dyslexi i skolan då många anser att eleverna diagnostiseras allt för lätt. Undervisningssättet har ett relativt lugnt tempo och att kunna bruka läsning och skrivning är inget som krävs under de första åren i skolan. Montessoripedagogerna å andra sidan lägger upp arbetssättet så att eleverna lär sig läsa och skriva redan i förskoleklassen och arbetar utefter det. De menar att alla har olika bagage med sig och att det inte är någon skillnad på eleverna som läser enligt Montessoripedagogik jämfört med den traditionella skolgången.

Språkutvecklingen hos barn har fångat en nyfikenhet hos mig under min studietid och hur det vardagliga arbetet kan utveckla barnens språkutveckling. Ett intresse för olika pedagogiska inriktningar har vuxit fram och vilka strategier som används inom dessa för att stimuleras den verbala språkutvecklingen. Syftet med studien är därför att jämföra två pedagogiska arbetssätt, ett grundat i Montessoripedagogik systemet och ett grundat i Waldorfpedagogik systemet. Studiens frågeställning är vilka strategier som förskollärarna använder sig av och vilka likheter och skillnader som finns inbördes och mellan de två olika pedagogiska inriktningarna. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra olika förskollärare, två inom respektive pedagogisk inriktning, där deltagarna svarar på frågor om vilka arbetssätt som respektive förskola använder sig av för att stimulera språkutvecklingen hos barn. Detta medför att resultatet nödvändigtvis inte behöver bero på respektive pedagogisk ideologi. Utan det kan även förekomma strategier utan specifik pedagogisk inriktning. Studien visar att barnens första språkutveckling är något som är en del av den vardagliga verksamheten på förskolan. Strategierna som används skiljer sig däremot emellan de pedagogiska inriktningarna. I Montessoriförskolan nyttjas pedagogiskt material för att lära barnen de mer specifika delarna av språkutvecklingen. Inom Waldorfförskolan nyttjas den fria leken och ett mer generellt lärande, där lärandet anpassas efter barnets egna förmågor. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

The purpose of this qualitative study is to increase the knowledge of how Montessori teachers include mathematically gifted pupils through differentiated teaching. This was accomplished through semi-structured interviews with nine Montessori teachers from all over Sweden. The teachers were asked to describe how they plan their teaching, how they execute it and to share their thoughts and attitudes regarding this part of their job.    The results show that the Montessori teachers in this study use differentiated teaching based on the Montessori principles of individualisation. They make individual lesson plans for every pupil, based on the pupil’s level of knowledge, interests and needs. These plans are made together with the pupils, who thus have an impact on their own education. As the lesson plans are put into practice the pupils get to choose what to do when, during three hour work cycles. This means there are many different activities happening at the same time in the Montessori classroom. This seems to be beneficial to mathematically gifted pupils, as they appear to be offered an education at their individual level of knowledge. They are also able to set their own work pace and thus advance at their own speed. The Montessori manipulatives are important to the teachers, but the mathematically gifted pupils are able to leave them behind quickly and instead work with more abstract mathematics.    The study also shows that the teachers consider it exceedingly important that the mathematically gifted pupils are challenged and stimulated. For that reason, the teachers do not limit the pupils’ knowledge acquisition. The pupils are allowed to advance much further than what is expected at their age. In addition, the results of this study show that the Montessori teachers view working with gifted pupils as a positive and fun challenge and they consider it important to include these pupils in their teaching, instead of letting them work on their own.    The results of this study may also suggest that Montessori schools can be beneficial to mathematically gifted pupils. / Syftet med denna kvalitativa studie är att öka kunskapen om hur montessorilärare inkluderar matematiskt särbegåvade elever genom en differentierad undervisning. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med nio montessorilärare från hela Sverige. Samtliga undervisar, eller har undervisat, i matematik i årskurs f-3 och de har alla erfarenhet av matematiskt särbegåvade elever. Montessorilärarna ombads beskriva hur de planerar sin undervisning, hur de genomför den rent praktiskt samt att reflektera kring den här aspekten av deras jobb.    Resultatet visar att montessorilärarna differentierar undervisningen utifrån montessoripedagogikens principer om individualisering. De gör i stort sett helt individuella planeringar för varje elev som baseras på individens nivå, intressen och behov. Denna planering görs tillsammans med eleverna, som alltså kan påverka sin undervisning. När undervisningen sedan omsätts i praktik görs detta under arbetspass som är tre timmar långa. Där får eleverna själva välja vad de vill arbeta med och när. Detta innebär att det pågår en mängd olika aktiviteter samtidigt. Detta tycks vara gynnsamt för de matematiskt särbegåvade eleverna, då de tycks få en undervisning på just deras nivå. De kan också själva välja arbetstempo och därmed avancera i sin takt. Montessorimaterielen har en stor plats i lärarnas undervisning, men de särbegåvade eleverna kan, enligt de intervjuade lärarna, snabbt övergå till en abstrakt matematik.   Resultatet visar också att lärarna anser att det är av stor vikt att de matematiskt särbegåvade eleverna får utmaning och stimulans och begränsar dem därför inte i deras kunskapsinhämtning. Eleverna tillåts avancera långt över sin årskurstillhörighet. Studien visar dessutom att lärarna ser de särbegåvade eleverna som en positiv och rolig utmaning och att de tycker att det är viktigt att dessa elever inkluderas i undervisningen, istället för att lämnas ensamma i sin inlärning.    Sammantaget kan studien tyda på att montessoripedagogiken kan vara gynnsam för matematiskt särbegåvade elever.