Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur förskollärare på fyra förskolor med olika pedagogiska inriktningar ser på barns lärande och använder sin inomhusmiljö i respektive förskoleverksamhet. Analys av det insamlade materialet har gjorts med inspiration av ett sociokulturellt teoretiskt perspektiv. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna har semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer använts som vidare lett fram till studiens resultat. Resultatet visar hur det finns olika synsätt att förhålla sig till barns lärande samt använda sin inomhusmiljö för att på olika sätt stimulera lärandet utifrån vilken pedagogisk inriktning förskollärare utgår från i sitt arbete. Slutsatsen är att beroende på hur förskollärare väljer att se på barns lärande och använda sin inomhusmiljö utifrån den valda pedagogiska inriktningen ges barnen också i stor utsträckning olika möjligheter till att lära.

<p>Vårt övergripande syfte har varit att utifrån vår litteraturstudie undersöka hur lärare, som arbetar utifrån pedagogiska inriktningar där tematiskt arbete är centralt, ser på förutsättningar för detta arbetssätt. Vårt arbete påbörjades 2002 och när vi nu återupptar det har vi blivit intresserade av att se om dessa förutsättningar kan ha förändrats. Som metod har vi använt oss av intervjuer. De första tre intervjuerna genomfördes 2002 och uppföljningsintervjun 2007. För att få en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssättet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom läroplanerna fram till idag. Vi har också tagit del av några kritiska röster mot ämnesintegrering och eget arbete, vilka har vissa beröringspunkter med det tematiska arbetssättet, som fått oss att fundera över om den tematiska metoden är lämplig för alla elever. Våra första intervjuer visar att lärarnas syn på förutsättningarna för ett tematiskt arbetssätt i skolan är väldigt lika i många avseenden. De viktigaste förutsättningarna är tid för planering, dokumentation och utvärdering. Läraren i vår uppföljningsintervju upplever att förutsättningarna för det tematiska arbetet har förändrats till det sämre, och gjort det svårare att arbeta tematiskt i skolan, bl. a har planeringstiden blivit en bristvara. Nyckelord Tematiskt arbetssätt, ämnesintegrering, temaarbete, projektarbete, Lpo 94, pedagogiska inriktningar.</p>

Vårt övergripande syfte har varit att utifrån vår litteraturstudie undersöka hur lärare, som arbetar utifrån pedagogiska inriktningar där tematiskt arbete är centralt, ser på förutsättningar för detta arbetssätt. Vårt arbete påbörjades 2002 och när vi nu återupptar det har vi blivit intresserade av att se om dessa förutsättningar kan ha förändrats. Som metod har vi använt oss av intervjuer. De första tre intervjuerna genomfördes 2002 och uppföljningsintervjun 2007. För att få en tydligare bild av tankarna bakom det tematiska arbetssättet har vi studerat delar av pedagogikens historia samt följt det tematiska arbetet genom läroplanerna fram till idag. Vi har också tagit del av några kritiska röster mot ämnesintegrering och eget arbete, vilka har vissa beröringspunkter med det tematiska arbetssättet, som fått oss att fundera över om den tematiska metoden är lämplig för alla elever. Våra första intervjuer visar att lärarnas syn på förutsättningarna för ett tematiskt arbetssätt i skolan är väldigt lika i många avseenden. De viktigaste förutsättningarna är tid för planering, dokumentation och utvärdering. Läraren i vår uppföljningsintervju upplever att förutsättningarna för det tematiska arbetet har förändrats till det sämre, och gjort det svårare att arbeta tematiskt i skolan, bl. a har planeringstiden blivit en bristvara. Nyckelord Tematiskt arbetssätt, ämnesintegrering, temaarbete, projektarbete, Lpo 94, pedagogiska inriktningar.

Syftet med föreliggande arbete är att studera hur fyra olika förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar aktivt med förskolans inomhusmiljö. Vi har genomfört observationer och intervjuer som lett fram till vårt resultat. Vi har kommit fram till att förskolorna har såväl likheter som skillnader men att alla förskolorna har en medveten tanke kring utformningen av inomhusmiljön utifrån deras pedagogiska inriktning.

Lärares uppfattning om barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande.Teachers opinion about children's play in the nursery school and the plays importance for children's learningSyftet med denna uppsats är att beskriva hur förskollärare på förskolor med olika pedagogiska inriktningar resonerar kring barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lärande. Detta för att belysa om det har någon betydelse vilken pedagogisk inriktning läraren arbetar inom eller uppfattningarna är desamma.Vad har lärarna på de olika förskolorna för uppfattning när det gäller:A.Lekens egenvärde i barns vardag?B.Lekens betydelse för barns lärande?Leken har blivit ett stort och intressant ämne, både inom forskningen och inom läraryrket. I läroplanen har leken fått en stor plats, vilket innebär att lärarna får mer ansvar ute i förskolorna. I leken utvecklar barn bland annat sin identitet, sociala kompetenser, sin motorik och sitt språk. Därför menar forskare att leken är en av de viktigaste delarna av barndomen då detta är barnets väg till självständighet. För att genomföra min undersökning har jag gjort kvalitativa intervjuer med fem lärare som arbetar på förskolor med olika pedagogiska inriktningar. Jag har spelat in intervjuerna med hjälp av diktafon, som jag sedan transkriberat. Jag kom i min undersökning fram till att det inte har någon betydelse vilken pedagogisk inriktning lärarna har, utan samtliga lärare hade liknande åsikter och uppfattningar kring barns lek och lärande. Samtliga var överens om att detta hör ihop, men att leken i sig är oerhört viktig för barns utveckling.