Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det är en kvalitativ studie där författarna har observerat tre förskolors miljöer där det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas även det historiska perspektivet samt förändringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien är att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. Frågeställningarna som besvaras är hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas. Resultatet redovisas tillsammans med analys och delas upp i teman kring frågeställningarna. I resultatdelen framgår det att samtliga informanter anser att barn med rörelsehinder ska integreras i förskolans verksamhet. Svaren som gavs under intervjuerna liknar varandra till stor del när det gäller hur planeringen av verksamheten ser ut och vilka resurser som finns att erhålla. Slutdiskussionen jämför informanterna, tidigare forskning och författarnas synpunkter.

Syftet med studien var att ge kunskap om hur pedagoger i förskolan talar om begreppet inflytande och arbetet med barns inflytande över materialet i inomhusmiljön samt belysa maktförhållanden mellan pedagoger och barn i förskolan. Ett maktperspektiv har använts som teoretisk ram för att studera maktförhållanden och styrningar i förskolan. Synen på makt har handlat om hur makt skapas och används i förskolan. Sex pedagoger, både förskollärare och barnskötare har intervjuats till studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod för att hitta olika teman och mönster i materialet samt hitta underliggande uttryck som skulle kunna kopplas till ett maktperspektiv. Resultatet visar att pedagoger talar om barns inflytande över materialet som en möjlighet för barn att påverka, få en känsla av delaktighet, men att det också ska finnas ett begränsat inflytande för speciellt de yngre barnen. Det kan uppstå maktförhållanden mellan pedagoger och barn i förskolan genom att pedagoger använder tekniker, regler och rutiner i olika situationer som kan kopplas till barns inflytande. Den osäkerhet som tycks finnas hos pedagogerna kring de yngre barnens inflytande kan vara en orsak till att barns inflytande över materialet i miljön begränsas genom tekniker och styrning. Det behövs en tydlig balans mellan barns inflytande och pedagogers styrning för att kunna fullfölja förskolans uppdrag.

Syftet med den här studien har varit att tolka barns uppfattningar om deras inflytande i den fria leken. Studien har vi designat utifrån kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med barn. Intervjuerna har kännetecknats av fiktiva scenarion där dockor har använts för att komma åt barns uttryck för deras uppfattningar. Studiens resultat har landat i tre kategorier: Dels handlar det om institutionella faktorer som behandlar hur förskolan i sitt arbete får ta hänsyn till en rad olika aspekter. Rutinsituationer är en utav dessa aspekter och regler en annan, som utformats för att kunna planera en verksamhet utifrån barns bästa samt diverse styrdokument. Nästa kategori blev förskolans miljö som har visat sig ha betydelse för barnens möjlighet till inflytande. Den sista kategorin benämndes vem bestämmer över den fria leken där det framkommit hur barnen uppfattar sitt inflytande kontra fröknarnas. De tre kategorierna har alla gemensamt att det framträtt att barn både uppfattar sig ha inflytande men också uppfattningar om att de inte har inflytande. I slutändan har vi tolkat att det hela handlat om ett givande och tagande, fröknar och barn emellan där kompromisser kan ses som en lösning för att gynna barns inflytande i den fria leken. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Studiens syfte är att belysa förskollärares beskrivningar av sitt arbete med barns fysiska aktivitet i förskolans miljö. Studien är en kvalitativ studie som genomförs med tre semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Förskollärarna arbetar på tre olika förskolor. Studiens resultat analyserades med hjälp av två valda teorier, den sociokulturella teorin och social inlärningsteori. Studiens resultat visar att förskollärarna är eniga om att ffmkysisk aktivitet är all kroppslig rörelse där det viktigaste redskapet är sin egen kropp, dock menar förskollärarna att redskap kan vara bra för att utmana barnen vidare i deras fysiska aktivitet. Förskollärarna lyfter att mycket av den fysiska aktiviteten sker tillsammans i barngruppen genom lek, både spontant och planerat i förskolans vardag. Förskollärarna menar att miljön påverkar barns fysiska aktivitet och att den kan inspirera barn till att vilja röra på sig i både lugnt- och högt tempo där barns pulsnivåer varierar. Resultatet i studien visar att förskollärarna menar att deras roll i förskolan ska vara uppmuntrande och stöttande utifrån barns behov. Resultatet visar att förskollärare anser att fysisk aktivitet gynnar barns lärande, kognitiva förmåga samt välbefinnande. I diskussionen lyfts aspekter som har utvecklats under arbetets gång utifrån resultatet och metoden, såsom utformningen av intervjuerna, den valda metoden och vad som påverkat resultatet.

Alla barn, oavsett ålder har rätt till inflytande och att bli lyssnade till. Denna studie riktar sig mot förskollärares resonemang om barns inflytande över placering och tillgänglighet av material i förskolans inomhusmiljö. Studien vilar mot Michel Foucaults maktstrategier, vilket genomsyrat hela arbetsprocessen. Studien är gjord med hjälp av kvalitativ intervjumetod där sex förskollärare bidragit till insamlad empiri. Ett omfattande analysarbete har genomförts och resultatet visar att det krävs en stor medvetenhet och ett reflekterande förhållningssätt hos förskollärare för att skapa en inflytelserik verksamhet. Resultatet visar även att förskollärare besitter ett stort ansvar, då deras maktposition ligger till grund för både uppmuntrande och hämmande av barns möjlighet till inflytande över verksamheten.

Utifrån våra erfarenheter som förskollärarstudenter och vikarier inom skolväsendet anser vi att uppbyggnaden av miljön ofta glöms bort i arbetet med genus. Syftet med denna studie är att granska en förskolemiljö ur ett normkritiskt genusperspektiv. Vi vill genom vår granskning undersöka hur miljön speglar samhällets föreställningar om genus, det vill säga på vilket sätt vi tolkar vilka normer som finns i material och utformning av miljön. För att bearbeta, analysera och förstå vårt insamlade material används Yvonne Hirdmans och Judith Butlers genusteorier samt Reggio Emiliapedagogikens filosofin om miljön som den tredje pedagogen som våra teoretiska utgångspunkter. För att samla in vårt material har vi använt oss av kvalitativa insamlingsmetoder med en kombinerad observationsmetod mellan strukturerad- och öppen observation. Vi har kompletterat vårt material med uppföljande intervjufrågor med en platsinteragerande metod för att få en helhet på vårt material. Vår studie visar att en förskolemiljö både kan vara isärhållande och könsuppdelade. Detta resultat fick vi fram genom att bland annat observera vilket material som erbjuds. Följaktligen speglas genusstrukturer genom den förskolemiljö som erbjuds barnen. Slutsatsen är att genus och miljö är något som är sammankopplat men som ofta glöms bort i utformandet av miljö och material.

Nej

In our essay we account for the relation between us and two boys during our many years working in the Swedish preschool system. The boys have been diagnosed within the autism spectrum. They attend the practice but the question is to what extent they partake in the activities. Inclusion is a charged word which is not necessarily discussed.  All children within the municipal preschool system should be included. But as we execute our activities, we ask: are the disabled children as included as the rest? Another aspect of our study is: how is the preschool environment adapted?  Is it designed for all children? We interviewed the teachers at a preschool that has a department that specializes in children within the autism spectrum.We saw a big difference in their work procedures but above all in the environment´s design. Within the autism spectrum we have found three criteria’s children with autism struggle with. These are Theory of Mind, Executive functions and Central coherence. Further we came in to contact with the special education concepts of compensational perspective, critical perspective and behaviorism, during our visit at the support units. In the essay we discuss how such current research on autism can be used in preschools. We also bring to light the children´s rights from our readings of the central documents and what the preschool does to communicate and treat children within the autism spectrum at the best possible way.

Studien handlar om motorik och fysisk aktivitet i förskolan. Forskning som tidigaregenomförts inom motorik visar att beroende på vilket utrymme barnen har att rörasig på påverkar deras fysiska aktivitetsnivå. Detta gör det relevant att undersöka hurförskollärare arbetar med motorik genom fysisk aktivitet och i vilka av förskolansmiljöer de arbetar med motorik. Syftet med studien är att undersöka hurförskollärare arbetar med motorisk utveckling genom fysisk aktivitet i förskolanolika miljöer. Studien bygger på intervjuer från 7 förskollärare som har minst 5 årerfarenhet av förskolläraryrket. Resultatet som framkommer i studien är attförskollärarna främst arbetar med grovmotorik utomhus då det är större ytor att rörasig på, miljöerna inomhus inbjuder istället till finmotorik som kräver mindrerörelser. De flesta förskollärarna planerar aktiviteter som gynnar motoriken.Resultatet analyserades genom sociokulturellt perspektiv där det framgår att barn lärsig av varandra och förskollärarna utförde gruppaktiviteter med barnen. Genomuppsatsen kan man få en fördjupad kunskap inom motorisk utveckling i förskolan,hur det påverkar barnet, vilken roll förskolläraren har och hur viktigt miljön är för barnen.

<p>With this study we intend to investigate and analyse three different preschool’s holdings of toys and discuss the result in relation to the creation of subject. The investigation in this study consists of an inventory of the holdings of toys at three different preschools. We have used an already existing system for classification which is composed by Nilsson and Nelson (2002). The results give a detailed survey of collected material in the form of tables in which we indicate the comparisons which are relevant to our purpose. In the analysis we have compared the preschool’s holdings of toys and, among other findings, concluded that the class of Household appliance/food is dominating at all the preschools we have visited. Furthermore we have found that the different preschools create a limited conception of the world through their toys. In the study we can confirm that toys give children a perception of what the world looks like and, in that way, contribute to the children’s subject creation. The different toys at the preschools convey a message which not always is in line with the society in general and its views on what values should be embraced by its citizens.</p>