In our essay we account for the relation between us and two boys during our many years working in the Swedish preschool system. The boys have been diagnosed within the autism spectrum. They attend the practice but the question is to what extent they partake in the activities. Inclusion is a charged word which is not necessarily discussed.  All children within the municipal preschool system should be included. But as we execute our activities, we ask: are the disabled children as included as the rest? Another aspect of our study is: how is the preschool environment adapted?  Is it designed for all children? We interviewed the teachers at a preschool that has a department that specializes in children within the autism spectrum.We saw a big difference in their work procedures but above all in the environment´s design. Within the autism spectrum we have found three criteria’s children with autism struggle with. These are Theory of Mind, Executive functions and Central coherence. Further we came in to contact with the special education concepts of compensational perspective, critical perspective and behaviorism, during our visit at the support units. In the essay we discuss how such current research on autism can be used in preschools. We also bring to light the children´s rights from our readings of the central documents and what the preschool does to communicate and treat children within the autism spectrum at the best possible way.

No description available.

Bakgrund: Barnperspektiv och barns perspektiv är grundläggande för ett barncentrerat förhållningssätt där barnet respekteras och tillåts vara delaktig. Vården ska utformas och genomföras i samråd med barnet och föräldrarna vilket ställer krav på vårdpersonalen att ge individanpassad information utifrån barnets förutsättningar. Syfte: Syftet var att utvärdera implementeringen av bildstöd vid vanligt förekommande procedurer på barnakuten och barnavdelning 64 i Västerås. Syftet var även att undersöka föräldrars uppfattning om bildstödet kan hjälpa barn vid procedurer som insättande av perifer venkateter och provtagning. Metod: Data insamlades genom att 57 föräldrar besvarade en enkät med slutna och öppna frågor. Kvantitativ data analyserades med beskrivande och jämförande statistik och de öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Alla barn som planerades genomföra insättning av perifer venkateter eller provtagning erhöll information inför proceduren. Totalt fick 50 barn (88%) information med bildstöd och 7 barn (12%) erhöll endast muntlig information. Samband kunde ses mellan hur föräldrar skattade på en tiogradig skala att informationen var anpassad till barnets ålder och i vilken utsträckning de uppfattade att barnet förstått informationen i bildstödet (rs=0.396, p=0.008). Öppna frågorna resulterade i två huvudkategorier implementering av bildstöd och barns rättigheter inom sjukvården. Slutsats: Studien visade att bildstödet hade implementerats och att bildstöd kan hjälpa barn att förstå och ge dem möjlighet att vara involverade före och under proceduren. Det är viktigt att informationen är anpassad till barnets individuella förutsättningar och att föräldrarna kan delta i bedömningen av detta. / Background: The child perspective is fundamental to a child-centered approach. The care must be provided by inviting the child and the parents to participate. This places demands on the healthcare professionals, who must provide information based on the child’s needs. Aim: To evaluate the use of picture support in procedures at the Children’s hospital in Västerås. A secondary aim was to investigate parents’ experiences of the use of picture support in procedures. Methods: Parents completed a questionnaire with multiple choice alternatives, ten-point scales questions and open-ended questions. Quantitative data were analyzed with descriptive and comparative statistics and the open-ended questions were analyzed with qualitative content analysis. Results: A total of 50 children (88%) who were planned to undergo peripheral venous catheters insertion or blood sampling received picture support prior to the procedure while 7 children (12%) received only verbal information. There was a correlation between how parents estimated that the information was adapted to the child's age and to what extent they perceived that the child understood the information in the picture support (rs=0.396, p=0.008). The open-ended questions resulted in two main categories, the implementation of visual support and children's rights in healthcare. Conclusion: The study showed that the picture support had been implemented and that picture support can help children understand and give them the opportunity to be involved before and during the procedure. It is important that the information is adapted to the child's conditions and the parents can be involved in the assessment of this.