Inledning: Då dagens invandring har ökat markant de senaste åren ställer detta stora krav på förskollärares kunskap om språkutvecklande strategier för nyanlända barns andraspråksutveckling, utveckling av det svenska språket. Syfte: Studiens syfte är att undersöka montessoriförskollärares strategier för att stimulera nyanlända barns utveckling av det svenska språket. Metod: Utifrån undersökningens syfte och frågeställning har kvalitativa intervjuer genomförts med fem förskollärare. Resultat: Undersökningens resultat visar att samtliga montessoriförskollärare ser tryggheten som den absolut viktigaste aspekten för att nyanlända barns utveckling av ett andraspråk ska vara möjlig. Föräldrasamverkan är därför en viktig del i förskollärares trygghetsskapande arbete. Det handlar om att få nyanlända föräldrar och barn att känna en trygghet för den svenska förskolan och att förskoleverksamheten är något positivt. Viktiga språkstrategier för nyanlända barns utveckling av det svenska språket betraktar förskollärarna som sagor, sångkort, bilder samt tecken som stöd. Dock är inget material språkutvecklande om inte förskollärare använder språket som ett lär verktyg för att i samspel med nyanlända barn göra materialet språkstimulerande

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse om vilka språkutvecklande strategier som används för att främja språkutveckling hos enskilda barn och i barngruppen. Vi har valt det sociokulturella perspektivet som grund för studien. Studien har en kvalitativ forskningsansats och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Resultatet visar att pedagoger använder olika språkutvecklande strategier i förskolans verksamhet och att det främjar språkutveckling på flera olika sätt. Barnens begreppsförståelse främjas, ordförrådet utökas, de lär sig om uttal, att resonera, uttrycka åsikter samt kommunicera verbalt och kroppsligt med andra. Vår slutsats är att de språkutvecklande strategier som framkommer i studiens resultat kan gynna språkutvecklingen hos enskilda barn och i barngruppen, men att det finns faktorer som påverkar det språkutvecklande arbetet.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur förskollärare beskriver arbetssätt som utvecklar barns flerspråkighet i förskolan. Frågeställningarna som studien grundar sig i är följande: Hur arbetar förskollärare för att stimulera barns flerspråkighet i rutinsituationer samt vilka olika resurser använder förskollärare för att ge alla barn möjligheter att utveckla alla språk i förskolan. För att få fram studiens resultat användes en kvalitativ metod, där fem förskollärare intervjuades. Resultatet presenteras genom en tematisk analys där tre huvudteman arbetades fram. I resultatet framkommer det att förskollärarna stimulerar barns flerspråkighet i rutinsituationer som samling, matsituationer, högläsning och i tamburen. Resultatet visade även på att kunskapsutvecklande arbetssätt och resurser främjar barns modersmål och identitet, samt att förskollärarna uppmuntrar vårdnadshavare till att underhålla modersmålet i hemmet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur förskollärare beskriver nyanlända barns sociala integration i förskolan, med fokus på språkutvecklande strategier. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i ett interkulturellt och sociokulturellt perspektiv. Genom en kvalitativ ansats har två frågeställningar fokuserats: Hur förhåller sig förskollärarna till arbetet med flerspråkighet i relation till nyanlända barn? och Vilka strategier använder förskollärarna för att stödja flerspråkiga barns kunskapsutveckling? Resultatet visar vikten av att inkludera olika språk och kulturer i förskolan för att skapa en trygg och inkluderande miljö för alla barn. Miljön ska uppmuntra till samtal och kommunikation på flera språk. Strategierna anpassas beroende på barnets språkliga nivå och behov. Resultatet visar utmaningar i arbetet med flerspråkighet, exempelvis språkbarriärer, kommunikationssvårigheter, missförstånd och anpassningar till förskolans rutiner och regler. Slutsatsen är att förskollärare behöver kunskaper och stöd i arbetet med flerspråkighet och kulturella skillnader, för att kunna bemöta familjerna på ett inkluderande och respektfullt vis.

Nej