<p>Vårt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med två olika former av mottagningsmetoder för nyanlända barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lärares samt elevers perspektiv på två olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Våra resultat visade på att båda skolor ville integrera nyanlända barn i en ordinarie klass så snart som möjligt, men under något olika former. Både lärare och elever ansåg att deras sätt att arbeta på var det bästa. På skolan med förberedelseklass var eleverna mer positiva till undervisning i mindre grupp, medan eleverna på skolan med direkt integrering tyckte bättre om undervisning i klass. Vår sammanfattande slutsats efter att ha sammanställt våra resultat och studerat tidigare forskning är att arbetet med nyanlända barn ser väldigt olika ut i Sverige. I nuläget finns inga nationella riktlinjer, men vi ser ett stort behov av sådana, för att ge dessa barn en så likvärdig skolgång som möjligt.</p>

Vårt syfte med studien var att undersöka fördelar respektive nackdelar med två olika former av mottagningsmetoder för nyanlända barn i skolan. Detta har vi undersökt ur lärares samt elevers perspektiv på två olika skolor, varav den ena har en förberedelseklass och den andra integrerar barn direkt i klass. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Våra resultat visade på att båda skolor ville integrera nyanlända barn i en ordinarie klass så snart som möjligt, men under något olika former. Både lärare och elever ansåg att deras sätt att arbeta på var det bästa. På skolan med förberedelseklass var eleverna mer positiva till undervisning i mindre grupp, medan eleverna på skolan med direkt integrering tyckte bättre om undervisning i klass. Vår sammanfattande slutsats efter att ha sammanställt våra resultat och studerat tidigare forskning är att arbetet med nyanlända barn ser väldigt olika ut i Sverige. I nuläget finns inga nationella riktlinjer, men vi ser ett stort behov av sådana, för att ge dessa barn en så likvärdig skolgång som möjligt.

Sverige är ett mångkulturellt land som varje dag tar emot nyanlända elever. I och med de stora flyktingströmmarna som kommer nu är det väldigt viktigt att de nyanlända eleverna får en så bra skolgång som möjligt. Det finns inget riktigt mottagningssystem som alla skolor i Sverige följer, utan det är upp till varje skola och kommun att besluta hur de ska göra. Denna studie handlar om hur tre olika skolor mottar och arbetar med nyanlända elever. Studien har baserats på tre olika skolor som arbetar med förberedelseklasser. De tre olika skolorna ligger i Uppsala Kommun. Jag har i min studie försökt få fram lärares olika uppfattningar och erfarenheter kring mottagandet och arbetet med nyanlända elever. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, med förberedelseklasslärare, ämneslärare och en studiehandledare som möter nyanlända elever. De teoretiska utgångspunkterna som jag har valt att koppla delar av mitt resultat till är Gibbons (2009) begrepp stöttning och Nilholms (2005) traditionella och alternativa perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna har hjälpt mig att se hur lärarna dels stöttar sina elever och även hur de ser på arbetet med nyanlända elever. I den tidigare forskningen har jag mest använt mig av svenska studier, men det finns även med en studie som har gjorts i England. Resultatet visar att samtliga lärare tycker att förberedelseklassen är ett bra sätt att arbeta med nyanlända elever. Det framgår dock ett antal skillnader på hur lärarna arbetar med de nyanlända eleverna på de olika skolorna. Skillnaderna mellan skolorna är hur man använder studiehandledaren och hur lärarna väljer att stötta sina elever. Mottagningssystemet för samtliga skolor är gemensamt men något som oroar lärarna är en förändring som ska inträffa efter årsskiftet.

Syftet med vår studie har varit att undersöka vilka uppfattningar förskollärarna har gällande språkutveckling hos nyanlända barn samt vilka uppfattningar de har kring hur språkutveckling sker. För att uppnå studies syfte använde vi oss av en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer användes. Vi intervjuade sex stycken förskollärare gällande språkutveckling, under sex tillfällen i tre olika förskolor. Vi fann i vårt resultat att det fanns några faktorer som utmärkande utifrån deras upplevelser av språkutveckling. Dessa faktorer var följande: Modersmålsträning, som uppfattades som grunden för att svenska språket ska kunna intas. Sagor, som utspelar sig i varierande arbetsformer som exempelvis teater, böcker och flanosagor. Samspel, samtliga förskollärare uppfattade att det var en viktig del för nyanlända barn att kunna samspela med andra barn för att nå språkutveckling. Tydlighet, att vara tydlig i talet och benämna föremål skapade hos barnet en förståelse för ordets betydelse. Vi kom i vår analys fram till att det fanns skillnader och likheter i förskollärarnas uppfattningar gällande hur språkutveckling främjas. Det som skiljde sig mest var följande faktorer: deras uppfattningar om ett speciellt arbetssätt behövs för flerspråkiga barn, samt huruvida modersmålsträning fanns i förskolorna trots påtalad vikt av att det behövs för att ta sig an ett nytt språk. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Studiens syfte är att med fenomenologisk forskningsansats undersöka hur förskollärare uppfattar sina kompetenser att möta nyanlända barn i förskoleklass. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer vilket spelats in med diktafon, med åtta förskollärare, alla verksamma i förskoleklass. Materialet har sedan transkriberats och analyserats för att få fram resultat som har varit relevanta för att få svar på vårt syfte och frågeställningar. Resultatet visar att förskollärarnas olika kompetenser har stor betydelse för hur de ska bemöta de nyanlända barnen och skapa relationer tillsammans. Resultatet visar även att förskollärarens förhållningssätt och människosyn präglar deras arbete med nyanlända barn. Det framkommer även i studiens resultat, att förskollärarna efterfrågar konkret kompetensutveckling i form av utbildning, för att bemöta nyanlända barn på bästa sätt.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur nyanlända barns placering, mottagning, inkludering och språkutveckling sker utifrån verksamhetsansvariga och förskollärares perspektiv i tre olika förskolor, med utgångspunkt i det interkulturella förhållningssättet och perspektivet samt den sociokulturella teorin. I den sociokulturella teorin är den pedagogiska teoretikern Vygotskjis teorier centrala. Barn anses vara sociala aktörer i förhållande till sin omvärld och lärandet sker kollektivt. Kärnan i det interkulturella perspektivet är möten mellan olika kulturer. Förhållningssättet grundar sig på att Sverige är ett mångkulturellt land där det är en förutsättning att alla språk och kulturer blir sedda, respekterade och bekräftade. Intressant i denna studie blir att undersöka hur dessa förhållningssätt och perspektiv genomsyrar verksamheten i tre förskolor. Syftet och frågeställningarna till denna studie är strukturerade på ett sätt som skapar möjlighet till diskussion kring nyanlända barns integrationsprocess och språkutveckling i förskolan. Vi undersöker pedagogers språkutvecklande arbetssätt och huvudmännens uttalanden om hur mottagningsprocessen för nyanlända barn egentligen går till. Metoden som har använts för denna studie är kvalitativa samtalsintervjuer med två biträdande förskolechefer och en förskolechef som respondent, samt tre förskollärare som arbetar på samma förskola som respektive verksamhetsansvarig. Studien visar att det finns delade åsikter om hur bra förskolorna har möjlighet att förbereda sig innan de nyanlända barnen börjar på förskolorna. De råder även en enighet om vad som är det mest gynnsamma gällande barnens språkutveckling i förskolan. Enigheten grundar sig i att det är väsentligt att de nyanlända barnen får samma förutsättningar som alla andra på förskolan. Detta innebär att pedagoger skapar möjlighet till att de nyanlända barnen blir delaktiga i verksamheten. Utifrån intervjuerna märkte vi att de verksamhetsansvariga och förskollärarna kontinuerligt yttrade sig utifrån de teoretiska ramarna som vi har för denna studie. Diskussion kring de nyanlända barnens tidigare bakgrund och erfarenhet samt hur viktigt det är att barnen får socialisera sig på förskolan med andra barn, för att utvecklas är centralt för denna studie.

When foreign children first arrive to Sweden, the first contact they get with the local society is through primary school. Therefore, the primary school have the fundamental role to attend the foreign and their families. The teacher plan for primary schools (Lpfö98) make it very clear that children with foreign background are given the full support in their development in a multicultural society. The aim of this report is to investigate how two pre-school teachers and one school counselors’ work with these newly arrived children in preschool to support their integration in the preschool. As the role of the primary school is so vital for children with foreign background in this new society, I would therefore like to take the opportunity to explore and show how meaningful the role is of teachers to integrate these children into the Swedish primary schools. In this report, the theory part is treated based on integration and on the schools suspension to multicultural backgrounds. For this report, I even stress the support of the primary school and how they meet the foreign children and their families. I will also explore how they support the children with the development of the Swedish Language. According to previous research, the primary school can really play a key role to make things smother for their foreign children’s integration and stop segregation in the society. The main data for the report is based on quality data method which is based on semi structured interviews. In total, 3 interviews were undertaken with two primary school teachers and 1 school counselor that work together with the preschool and the newly arrived families. All the data from the interviews have been looked at to find out if there are any resemblance or differences. The results show that according to the pre-school teacher and the school counselor is that the security the children feels from the preschool-teachers is the most important thing for them to develop in themselves and in the community.

Denna studie handlar om lärares olika perspektiv om hur det är att arbeta med integrering av nyanlända elever och vilka svårigheter som kan uppstå. Undersökningen behandlar fyra olika skolor som arbetar med en förberedelseklass, varav en är i Göteborg och tre i Stockholm. Jag har försökt att få fram lärarnas olika erfarenheter och uppfattningar kring detta fenomen.  För att utföra min studie har jag genomfört kvalitativa intervjuer, främst med förberedelseklasslärare men även med ämneslärare som tar emot dessa elever under och efter deras tid i förberedelseklassen. Den teori som jag har valt att koppla mitt resultat till är Peder Haugs (1998) teori om segregerande och inkluderande integrering. I tidigare forskning har jag med både nationella och internationella synsätt på förberedelseklassen och lärarens roll för de nyanlända eleverna. Resultatet visar att förberedelseklasslärarna ser förberedelseklassen som en viktig startpunkt för dessa elever. De svårigheter som dyker upp är bl.a. att få de nyanlända eleverna att bli en del av skolgemenskapen. De olika aktörerna på skolan spelar en stor roll för arbetet med de nyanlända eleverna men resultatet visar även att samarbetet inte alltid är som det borde vara. Samtliga lärare skulle, trots svårigheter som kan komma att dyka upp, inte vilja se en annan skolform för sina elever än den som råder i deras arbete.

Nyanlända barns mottagande i skolan framhålls som ett bristfälligt forskningsområde (Bunar, 2015). Ämnet är av högaktuell relevans för att alla barn i svensk skola och fritidshem ska ha likvärdiga förutsättningar. Mot bakgrund av ett bristfälligt forskningsområde och barns likvärdighet, har vi motiverats till att undersöka hur det arbetas med nyanlända barn på fritidshemmet. Vi vill undersöka arbetet både ur skolledares och pedagogers perspektiv samt hur svenska som andraspråkslärares kompetens kan användas på fritidshemmet. Vi har vidare haft som syfte att undersöka nyanlända barns egna uppfattningar av fritidshemmet, samt hur makt och hierarkier framträder i barn och vuxnas samspel på fritidshemmet.Studiens teoretiska angreppssätt innefattar ett sociokulturellt och interkulturellt perspektiv, men också teorier om maktordningar, hierarkier samt sociala fält och sociala band. Studien utgick ifrån en kombination av strukturerade och semistrukturerade intervjumetoder.Sammantaget visar studien att skolledares och pedagogers idéer många gånger tenderar att stanna som tankar och inte etableras i verksamheten. Dock framhålls välutvecklad kartläggning av det nyanlända barnets kunskaper, kulturell mix bland personalen och erfarenhetsutbyten som möjliga metoder för integrering. Pedagoger i studien lyfter fram praktisk-estetiska verktyg och aktiviteter som möjliga metoder för att gynna relationsskapande och språkutveckling. Huruvida makt och hierarkier blir påtagligt mellan nyanlända barn och andra barn, kan delvis bero på pedagogers inställning till barnen, men också deras erfarenheter av nyanlända. De nyanlända barnen framhåller trivsel, kamratskap och god variation av aktiviteter på fritidshemmet.

Tidigare fakta: Psykisk ohälsa hos nyanlända barn visas vara på grund av vad de genomgått under flykten till det nya landet eller på grund av svårigheter i det nya landet. Psykisk ohälsa hos nyanlända barn kan påverka deras studier, PTSD från upplevt trauma påverkar deras skolgång på så sätt att de får sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och uppmärksamhetssvårigheter. Andra problem som nyanlända barn kan möta i det nya landet är språket och kulturkrock, dessa problem påverkar deras psykiska hälsa men även skolgång. Syfte: Syftet med vår uppsats är att få ett större förståelse för skolans roll och betydelse för att skapa en trygg miljö för nyanlända barn, samt att belysa skolans hälsofrämjande arbete för att förebygga och lindra psykisk ohälsa hos nyanlända barn.  Metod: En kvalitativ metod har använts för denna studie och semistrukturerade intervjuer har gjorts för att samla in data. För att få tag på intervjupersoner har förmedlingsmodellen och ett målstyrt urval använts. En kvalitativ innehållsanalys gjordes för att analysera och koda datan.  Resultat: Resultatet visar att nyanlända barn är en utsatt grupp. I de fall när de anländer med har psykisk ohälsa eller utvecklar det i landet är det viktigt att kunna fånga upp dem för att kunna stötta och hjälpa dem med deras problematik. Vårt resultat visar att nyanlända barns psykiska ohälsa påverkar deras studier på grund av trauman de upplevt under flykten. Inom skolan finns elevhälsan som samarbetar för att fånga upp dessa elever och erbjuder stöd. Skolan innehåller även aktiviteter där elever kan interagera med varandra. Resultatet visar att interaktioner med andra elever skapar en känsla av samhörighet och gemenskap hos nyanlända barn. Att skaffa vänner eller utöva en sport har visats hjälpa nyanlända barn med psykisk ohälsa. För nyanlända barn har det visats vara viktigt att tillfredsställa sina behov för att kunna må bättre och utvecklas. Resultatet visar även att det är behövligt att förse skolan med de resurser de behöver för att kunna erbjuda så bra stöd som möjligt, både till de nyanlända barnen och för att kunna kommunicera med vårdnadshavarna så att de inte uteblir från viktig information angående barnens hälsa eller skolproblematik.