SammanfattningSyftet med studien är att genom sex kvalitativa intervjuer undersöka hur immigranter upplever migration till ett nytt land och deras erfarenheter av integrationsprocessen, främst medfokuspå vilka faktorer som upplevs som hinder respektive möjligheter. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi där sex individer intervjuats, och alla migrerade till Sverige i vuxen ålder för minst fem år sedan. Individernas unika berättelser har analyserat utifrån Antonovskys teoriom känslan av sammanhang, samt genom flertalet begrepp kopplade till kulturell mångfald och integrationsprocessen. Av studiens resultat framkommer att immigranters första tid i ett nytt land påverkas i stor utsträckning av anledningen till migration, där traumatiska händelser som föranlett flyktharen negativ inverkan. Respondenterna framhåller att svårigheter i fråga om språkkunskap, deltagande på arbetsmarknaden och skapa relationer till svenskar under deras första tid i Sverige. Resultatet visar dock på att när respondenterna levt i Sverige ett antal år och förvärvat språkkunskaper, arbete och sociala relationer till svenskar upplevs dessa faktorer som mest betydelsefulla i fråga livstillfredsställelse och integration i det svenska samhället. Studien kan bidra med kunskap om vilka faktorer som är betydelsefulla för immigranters integrationsprocess, vilket också kan skapa en djupare förståelse för hur socialarbetare i sin yrkesroll ska bemöta immigranter.

Trots att integration är ett aktuellt och omdiskuterat ämne hos allmänheten, i media och inom politiken, så upplever många immigranter att de står utanför den rådande debatten eftersom de sällan får delta i denna diskussion. Detta resonemang utmynnade i studiens syfte, då vi vill lyfta fram perspektiv från personer som ämnet faktiskt berör – de som själva migrerat. Syftet med studien är att undersöka hur immigranter upplever integrationen i Sverige, samt vilka faktorer som har varit betydande för dem i deras integrationsprocess och vilka hinder de har stött på. För att ta reda på detta har en kvalitativ metod använts genom sju intervjuer med personer som alla har migrerat till Sverige av olika orsaker. Resultatet som framkom i denna studie har redovisats med hjälp av två övergripande teman – betydelsefulla faktorer för integration och hinder för integration. Bland betydelsefulla faktorer framhålls vikten av språket, en delaktig och meningsfull vardag, individens egna personlighet, den geografiska betydelsen, trygghet och omgivningens engagemang. Hinder för integration som har kunnat utläsas av intervjumaterialet är diskriminering och fördomar, myndigheters bristfälliga information och stöd, utanförskap och nya sociala koder samt negativ självbild. En slutsats som framförs i studien är att ”anpassning” eller ”assimilation” till majoritetssamhället ofta betraktas som ett krav och likställs med integration, men samtidigt visar resultatet att det är viktigt för intervjupersonerna att inte glömma sitt ursprung och sina rötter. Studien lyfter således fram ett alternativt sätt att se på begreppet integration.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur nyanlända barns placering, mottagning, inkludering och språkutveckling sker utifrån verksamhetsansvariga och förskollärares perspektiv i tre olika förskolor, med utgångspunkt i det interkulturella förhållningssättet och perspektivet samt den sociokulturella teorin. I den sociokulturella teorin är den pedagogiska teoretikern Vygotskjis teorier centrala. Barn anses vara sociala aktörer i förhållande till sin omvärld och lärandet sker kollektivt. Kärnan i det interkulturella perspektivet är möten mellan olika kulturer. Förhållningssättet grundar sig på att Sverige är ett mångkulturellt land där det är en förutsättning att alla språk och kulturer blir sedda, respekterade och bekräftade. Intressant i denna studie blir att undersöka hur dessa förhållningssätt och perspektiv genomsyrar verksamheten i tre förskolor. Syftet och frågeställningarna till denna studie är strukturerade på ett sätt som skapar möjlighet till diskussion kring nyanlända barns integrationsprocess och språkutveckling i förskolan. Vi undersöker pedagogers språkutvecklande arbetssätt och huvudmännens uttalanden om hur mottagningsprocessen för nyanlända barn egentligen går till. Metoden som har använts för denna studie är kvalitativa samtalsintervjuer med två biträdande förskolechefer och en förskolechef som respondent, samt tre förskollärare som arbetar på samma förskola som respektive verksamhetsansvarig. Studien visar att det finns delade åsikter om hur bra förskolorna har möjlighet att förbereda sig innan de nyanlända barnen börjar på förskolorna. De råder även en enighet om vad som är det mest gynnsamma gällande barnens språkutveckling i förskolan. Enigheten grundar sig i att det är väsentligt att de nyanlända barnen får samma förutsättningar som alla andra på förskolan. Detta innebär att pedagoger skapar möjlighet till att de nyanlända barnen blir delaktiga i verksamheten. Utifrån intervjuerna märkte vi att de verksamhetsansvariga och förskollärarna kontinuerligt yttrade sig utifrån de teoretiska ramarna som vi har för denna studie. Diskussion kring de nyanlända barnens tidigare bakgrund och erfarenhet samt hur viktigt det är att barnen får socialisera sig på förskolan med andra barn, för att utvecklas är centralt för denna studie.

<p>Denna magisteruppsats behandlar företagsförvärv, med särskild fokus på integrationen av det förvärvade företaget. Intressant med denna typ av förvärv är att den möjliggör en tillväxthastighet som inte är möjlig vid organiskt tillväxt.</p><p>Uppsatsens syfte är att utreda hur företag planerar och agerar vid förvärv av små och medelstora företag och hur en rad olika faktor påverkar förvärvet och integrationen i organisationen.</p><p>Arbetet bygger på litteraturstudier och empirisk data inhämtad genom i huvudsak intervjuer som utförts med representanter för ett företag med stor erfarenhet av företagsförvärv, ISS Sverige.</p><p>Slutsatser som kan dras är att den övergripande förvärvsprocessen är ett tämligen standardiserat fenomen och de faktorer som påverkar företagsförvärv är många. Integrationsprocessen skiljer sig mellan olika typer av förvärv, och processen och motivet med förvärvet har betydelse för huruvida förvärvet kan anses lyckat. Något som också framkommit under denna uppsats, är att det finns problem med att utvärdera huruvida integreringen av det förvärvade företaget varit lyckad eller ej.</p>

Denna magisteruppsats behandlar företagsförvärv, med särskild fokus på integrationen av det förvärvade företaget. Intressant med denna typ av förvärv är att den möjliggör en tillväxthastighet som inte är möjlig vid organiskt tillväxt. Uppsatsens syfte är att utreda hur företag planerar och agerar vid förvärv av små och medelstora företag och hur en rad olika faktor påverkar förvärvet och integrationen i organisationen. Arbetet bygger på litteraturstudier och empirisk data inhämtad genom i huvudsak intervjuer som utförts med representanter för ett företag med stor erfarenhet av företagsförvärv, ISS Sverige. Slutsatser som kan dras är att den övergripande förvärvsprocessen är ett tämligen standardiserat fenomen och de faktorer som påverkar företagsförvärv är många. Integrationsprocessen skiljer sig mellan olika typer av förvärv, och processen och motivet med förvärvet har betydelse för huruvida förvärvet kan anses lyckat. Något som också framkommit under denna uppsats, är att det finns problem med att utvärdera huruvida integreringen av det förvärvade företaget varit lyckad eller ej.

Kunskap om andras attityder kan hjälpa oss att förstå varandra. Syftet med denna studie är att undersöka invandrarkvinnors attityder till svenskar och till att integreras i det svenska samhället samt hur deras attityder kan påverka hur de beter sig i sin integrationsprocess. Genom intervjuer framkom att invandrarkvinnorna i denna studie är positiva till svenskar och till att integreras i det svenska samhället. Detta verkar till stor del bero på att de jämför de erfarenheter de har från sina hemländer med de erfarenheter de har från Sverige. Kvinnorna i studien har positiva attityder och har också för avsikt att göra de saker de är positiva till, så som att skaffa sig svenska vänner, fira svenska traditioner och tala svenska. Det diskuteras om invandrarkvinnornas attityder kan sägas påverka hur de beter sig.

Title: Territorial identities and fusions - regional identity by interregional fusions   Level: Final assignment for Bachelors Degree in Social Science with specialization in Urban and Regional Planning. Major subject: Geography.   Author: Mladen Krajisnik   Supervisor: Carl-Johan Nordblom   Date: 2009 May   Intention: The main focus of this study is to verify the existence, or nonexistence, of local and regional identities. Considering the result regarding regional identities, this thesis will continue on to clarify if these identities are to be seemed as a threat or resource during fusions, and if so, how can one best manage these different identities. Method: Only secondary data has been used in this study. I've botanized amongst the literature that processes fusions, impact of culture, identities, regions, territory. Continuing on, the collected empirical resources have been compared to my theory, from which an analysis was able to be spawned and conclusions were drawn. Result &amp; Conclusions: The thesis confirms different regional identities, although it does not treat the subject regarding the inner strength of regions comparing to one another. Furthermore, when fusions are initiated it is strongly vital that the different regional identities are supported, promoted and encouraged. A fusion consisting of many different identities is to be preferred ahead a homogenous one. Media has an vital part in structuring regional identities by the instruments of radio, newspapers and TV. Suggestions for future research: Which effects may the fusion between Växjö University and Högskolan  i Kalmar have, when merging into the Linné University? Are there any other similar examples one can study? Which factors should one consider regarding fusions of Universities? Contribution of the thesis: This study clarifies and explains regional identities, the impact of culture, fusions, territory and why and how one should promote heterogeneous fusions. Key words: Mergers/fusions, regions, identity, culture, territory, integration process.

<p><strong>Title: </strong>Territorial identities and fusions</p><p><strong>- </strong>regional identity by interregional fusions</p><p> </p><p><strong>Level: </strong>Final assignment for Bachelors Degree in Social Science with specialization in Urban and Regional Planning. Major subject: Geography.</p><p> </p><p><strong>Author: </strong>Mladen Krajisnik</p><p> </p><p><strong>Supervisor: </strong>Carl-Johan Nordblom</p><p> </p><p><strong>Date: </strong>2009 May</p><p> </p><p><strong>Intention: </strong>The main focus of this study is to verify the existence, or nonexistence, of local and regional identities. Considering the result regarding regional identities, this thesis will continue on to clarify if these identities are to be seemed as a threat or resource during fusions, and if so, how can one best manage these different identities.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Method: </strong>Only secondary data has been used in this study. I've botanized amongst the literature that processes fusions, impact of culture, identities, regions, territory. Continuing on, the collected empirical resources have been compared to my theory, from which an analysis was able to be spawned and conclusions were drawn.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The thesis confirms different regional identities, although it does not treat the subject regarding the inner strength of regions comparing to one another. Furthermore, when fusions are initiated it is strongly vital that the different regional identities are supported, promoted and encouraged. A fusion consisting of many different identities is to be preferred ahead a homogenous one. Media has an vital part in structuring regional identities by the instruments of radio, newspapers and TV.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>Which effects may the fusion between Växjö University and Högskolan  i Kalmar have, when merging into the Linné University? Are there any other similar examples one can study? Which factors should one consider regarding fusions of Universities?</p><p><strong></strong></p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>This study clarifies and explains regional identities, the impact of culture, fusions, territory and why and how one should promote heterogeneous fusions.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Key words: </strong>Mergers/fusions, regions, identity, culture, territory, integration process.</p>

Denna studie handlar om vilken handlingsberedskap skolor pålandsbygden har vad det gäller mottagande av elever med annan språkbakgrundän svenska.Frågeställningarna är:Vilka krav ställspå de delaktiga rektorerna ochlärarna? ochhur har skolans mottagande av ickesvensktalande elever arrangerats?För att besvara dessafrågoranvändsen kvalitativ metod. Studiengörspå två olika skolori samma kommundär en lärare och en rektor på vardera skolanintervjuas. Resultatet i studien visar attdet inte finns några lokala riktlinjer ikommunen för nyanlända eleverutan enbart dokument som högre instanserhar utformat. Bristen på lokala riktlinjer medför en vag stödstruktur förlärarna och kraven som ställs blir på så vis otydliga. Vidare visar resultatet att skolornas mottagandeofta brister då kommunen inte har rutinmässig hantering kring nyanlända elever. Lärarna på skolorna tycker att kommunen bidrar med för lite hjälpmedel och resurser den första tiden för att bedriva en bra undervisning för de nyanlända eleverna.Ökade resurser skulle enligt intervjuerna generera möjligheter för lärare att förbättra mottagandet av nyanlända elever.Trots påvisadebrister anser intervjupersonerna att skolornahanterar mottagandet av dessa eleverpå ett fungerande sätt.De anser inte att saknaden av en förberedelseklass i kommunen behöver vara en nackdel.

Detta examensarbete syftar till att kartlägga hur utvalda socialarbetare i Malmö stad konstruerar skydd samt riskfaktorer som existerar i ensamkommande barns liv och deras integrationsprocess. Vidare avser vi att undersöka vilka resurser och brister som finns i arbetet med de ensamkommande barnen, med en geografisk avgränsning till Malmö stad. Vår problemformulering belyser barnens komplexitet och dubbla utsatthet vilket leder till en långvarig integrationsprocess. Våra valda informanter är dels boendestödjare som har en vardaglig kontakt med barnen men även socialsekreterare som har det huvudsakliga ansvaret för barnen. Arbetets teoretiska utgångspunkt är en konstruktivistisk ontologi där vi har valt att koppla det resultat vi framställt av våra kvalitativa intervjuer till hur socialarbetarnas reflektioner, tolkningar och konstruktioner av hur skydds- samt riskfaktorer kan se ut. I resultatdelen redovisas först en målgruppsbeskrivning konstruerad av informanterna och intressant här är att det råder skilda beskrivningar av hur socialarbetarna väljer att beskriva och tolka målgruppen. Samtliga informanter talar om samtal, utbildning/arbete, fritidsaktiviteter, sociala relationer och umgänge samt struktur i vardagen som skyddsfaktorer som främjar integrationsprocessen. Psykisk ohälsa, ökad invandring, familjen på distans och integration i en sluten grupp beskriver informanterna är faktorer som kan bidra till en långvarig integrationsprocess. På grund av socialarbetarnas skilda konstruktioner och tolkningar kan vi fastställa att det inte finns en enhetlig definition av hur de ensamkommande barnens situation ser ut. Med breddad forskning kring ämnet kan en ökad förståelse för barnens komplexitet skapas och insatser kan därmed individualiseras där barnets behov verkligen kan ligga i centrum. Nyckelord: Ensamkommande barn, integrationsprocess, Malmö stads brister och tillgångar, skydds- och riskfaktorer, socialarbetarnas konstruktioner. / This diploma project aims to investigate how a group of social workers in Malmoe relate to the theoretical constructions of the integration process compared to the everyday practical integration issues of these children. We have also investigated the resources available. Our problem definition highlights the complexity and double difficulty in the children’s situation which often lead to a lengthy integration process. Our informants are everyday support personnel but they can also be social secretaries with the legal custodian role. The theoretical starting point of this work is a constructive ontology where we have chosen to connect the results we have summarized from the qualitative interviews with how the social workers imagined the practical protection and risk factors could look like. In the results section we first describe the informants as a group, and here it was actually quite interesting to note that these descriptions differ quite a lot. All informants talk about oral information, education and work, leisure activities, social relations etc. to promote the integration process. Mental illness, increased immigration, family at a distance and integration in a closed group does the informants describe as factors that may contribute to a prolonged integration process. Because of this great variety we conclude that there is no uniform way of describing the children’s situation. With a broader research effort around this topic an increased understanding for the children’s situation could be created and made more individual for each child, thus focusing on the need of each individual child.Keywords: Integration process, Malmoe city´s flaws and assets, protection and risk factors, social workers’ theories compared to practical work and unaccompanied children.