Syfte med studien är att undersöka förutsättningar för den skolpersonal som har i uppdrag att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande mot elevers alkohol- och narkotikaanvändning och vilka resurser som behövs i det förebyggande arbetet på högstadieskolor. Den metodologiska utgångspunkten är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats och gjord med semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer genomfördes med skolpersonal som arbetar förebyggande mot alkohol- och narkotikaanvändning bland elever. I studien använde vi oss av sociokulturell teori utifrån Säljö (2000) och Vygotskij (1999). Resultatet påvisar att skolan har flera olika förutsättningar att arbeta förebyggande och skolpersonalens önskan om hur det ideala förebyggande arbete ska se ut. Studien visar att det finns bristfällig samverkan, bristfällig kunskap om förebyggande arbete bland skolpersonal och att skolpersonal arbetar mer åtgärdande än förebyggande mot alkohol- och narkotikaanvändning bland elever.

Detta examensarbete syftar till att kartlägga hur utvalda socialarbetare i Malmö stad konstruerar skydd samt riskfaktorer som existerar i ensamkommande barns liv och deras integrationsprocess. Vidare avser vi att undersöka vilka resurser och brister som finns i arbetet med de ensamkommande barnen, med en geografisk avgränsning till Malmö stad. Vår problemformulering belyser barnens komplexitet och dubbla utsatthet vilket leder till en långvarig integrationsprocess. Våra valda informanter är dels boendestödjare som har en vardaglig kontakt med barnen men även socialsekreterare som har det huvudsakliga ansvaret för barnen. Arbetets teoretiska utgångspunkt är en konstruktivistisk ontologi där vi har valt att koppla det resultat vi framställt av våra kvalitativa intervjuer till hur socialarbetarnas reflektioner, tolkningar och konstruktioner av hur skydds- samt riskfaktorer kan se ut. I resultatdelen redovisas först en målgruppsbeskrivning konstruerad av informanterna och intressant här är att det råder skilda beskrivningar av hur socialarbetarna väljer att beskriva och tolka målgruppen. Samtliga informanter talar om samtal, utbildning/arbete, fritidsaktiviteter, sociala relationer och umgänge samt struktur i vardagen som skyddsfaktorer som främjar integrationsprocessen. Psykisk ohälsa, ökad invandring, familjen på distans och integration i en sluten grupp beskriver informanterna är faktorer som kan bidra till en långvarig integrationsprocess. På grund av socialarbetarnas skilda konstruktioner och tolkningar kan vi fastställa att det inte finns en enhetlig definition av hur de ensamkommande barnens situation ser ut. Med breddad forskning kring ämnet kan en ökad förståelse för barnens komplexitet skapas och insatser kan därmed individualiseras där barnets behov verkligen kan ligga i centrum. Nyckelord: Ensamkommande barn, integrationsprocess, Malmö stads brister och tillgångar, skydds- och riskfaktorer, socialarbetarnas konstruktioner. / This diploma project aims to investigate how a group of social workers in Malmoe relate to the theoretical constructions of the integration process compared to the everyday practical integration issues of these children. We have also investigated the resources available. Our problem definition highlights the complexity and double difficulty in the children’s situation which often lead to a lengthy integration process. Our informants are everyday support personnel but they can also be social secretaries with the legal custodian role. The theoretical starting point of this work is a constructive ontology where we have chosen to connect the results we have summarized from the qualitative interviews with how the social workers imagined the practical protection and risk factors could look like. In the results section we first describe the informants as a group, and here it was actually quite interesting to note that these descriptions differ quite a lot. All informants talk about oral information, education and work, leisure activities, social relations etc. to promote the integration process. Mental illness, increased immigration, family at a distance and integration in a closed group does the informants describe as factors that may contribute to a prolonged integration process. Because of this great variety we conclude that there is no uniform way of describing the children’s situation. With a broader research effort around this topic an increased understanding for the children’s situation could be created and made more individual for each child, thus focusing on the need of each individual child.Keywords: Integration process, Malmoe city´s flaws and assets, protection and risk factors, social workers’ theories compared to practical work and unaccompanied children.

Syftet med denna studie var att undersöka och tydliggöra vissa skydds- och riskfaktorer som finns för barn placerade i familjehem. Den ansats som användes till denna studie var kvalitativ och urvalet till denna skedde genom kvoturval. Efter urvalet genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fem stycken respondenter. Genom intervjuerna fick jag en tydligare bild av vilka faktorer som kunde inverka positivt eller negativt för de placerade barnen. Betydelsen av att familjehem samtalade med barn påvisades och genom detta bekräftades och hördes de placerade barnen. Det framgick tydligt att socialsekreterare ville ha mer tid för att kunna hålla regelbundna kontakter till barnen samt att kunna ge adekvat handledning till familjehemmen. Om socialsekreterarna kunde upprätthålla goda och täta kontakter gav det i flesta fall gensvar på ett positivt sätt utav vården, tilliten hos barnen ökade även gentemot socialsekreteraren. Slutsatsen är att tiden är en bristvara som blir en riskfaktor i hela vårdprocessen. Barnen är beroende av goda relationer till både socialsekreterare och familjehem, de är även i stor utsträckning till gagn för de placerade barnen om de biologiska föräldrarna är delaktig i vården. Således kan vi se vården som ett samspel mellan olika faktorer.

Hälsa och lärande påverkas av samma faktorer. En fullständig skolgång av god kvalité är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för att motverka ohälsa och utanförskap i samhället. Oavsett vilka förutsättningar och behov eleverna behöver skolan därför erbjuda goda lärmiljöer där skickliga pedagoger verkar i samspel med varandra och eleverna, för att kunna skapa en skola för alla- även de elever som är i behov av särskilt stöd. I det arbetet blir elevhälsan en viktig pusselbit, då det i elevhälsan ska finnas pedagogisk, psykologisk, social och medicinsk kompetens. Syftet med detta arbete är att få en fördjupad kunskap om och förståelse av den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsan. En intervjuundersökning har gjorts med 8 respondenter, 4 yrkesverksamma speciallärare och 4 yrkesverksamma specialpedagoger som alla arbetar i en mellansvensk kommun. Resultatet av intervjustudien visar att respondenterna har likartade uppfattningar om vad den specialpedagogiska kompetensen innebär, men deras arbetsuppgifter skiljer sig åt, liksom hur elevhälsan på deras arbetsplatser är organiserad och vilket utrymme den pedagogiska diskussionen får i det forumet. Av resultatet som framkommit genom intervjuer med de åtta respondenterna så kan några slutsatser dras, bland annat att lokala förhållanden styr vad den specialpedagogiska kompetensen har för arbetsuppgifter på de olika skolorna och i elevhälsan där respondenterna arbetar, samt att den pedagogiska diskussionen i stort verkar försiggå i andra forum än i elevhälsan.