Syfte med studien är att undersöka förutsättningar för den skolpersonal som har i uppdrag att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande mot elevers alkohol- och narkotikaanvändning och vilka resurser som behövs i det förebyggande arbetet på högstadieskolor. Den metodologiska utgångspunkten är en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats och gjord med semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer genomfördes med skolpersonal som arbetar förebyggande mot alkohol- och narkotikaanvändning bland elever. I studien använde vi oss av sociokulturell teori utifrån Säljö (2000) och Vygotskij (1999). Resultatet påvisar att skolan har flera olika förutsättningar att arbeta förebyggande och skolpersonalens önskan om hur det ideala förebyggande arbete ska se ut. Studien visar att det finns bristfällig samverkan, bristfällig kunskap om förebyggande arbete bland skolpersonal och att skolpersonal arbetar mer åtgärdande än förebyggande mot alkohol- och narkotikaanvändning bland elever.

Parents’ use of alcohol and drugs is a subject which is discussed in various fields of research and social domains by different actors and professions. The aim of this study is to identify and analyse discourses which appear in Swedish news press (Dagens Nyheter and Aftonbladet), and which similarities and differences that can be discovered regarding motherhood and fatherhood in relation to alcohol and drug use. A Critical Discourse Analysis has been carried out based on Norman Fairclough’s three-dimensional analytical model. The result shows that it is not possible to identify any distinct discourses in the material. Instead three wider discussions where identified: moral discussions about parenthood, discussions on the medical effects of alcohol and drug use, and reflexive and norm critical discussions about current gender roles. The study shows that news press discusses the fact that women’s/mothers’ use of alcohol and drugs tends to be described as more unacceptable and stigmatising in comparison to men’s/father’s use. The number of news articles discussing men’s/father’s use of alcohol and drugs, as well as parents’ drug use, are limited. The study also shows that there are signs of a more gender neutral outlook on parenthood in relation to alcohol and drug use.

Studiens syfte är att undersöka gymnasieelever i årskurs tre och deras motivation till att prioritera sina studier och prestera väl i skolan, samt undersöka vad som kan bidra till problematiken kring att vissa gymnasieelever inte är motiverade till att prioritera sina studier och prestera väl i skolan. Ett visst fokus riktas mot gymnasieelevers alkohol- och narkotikaanvändning, med syftet att undersöka huruvida detta samspelar med bristande studiemotivation. Studien utgår från tidigare forskning på området, vilken fastslår att det existerar ett samband mellan studierelaterad problematik och alkohol- och narkotikaanvändning, samt att andra omkringliggande aspekter i elevers liv kan vara avgörande för studierelaterad problematik och ungas användning av alkohol och narkotika. Tidigare forskning har, tillsammans med vårt teoretiska ramverk hjälpt oss att analysera och diskutera studiens resultat. Det teoretiska ramverket består av ett helhetsperspektiv och andra teoretiska begrepp som KASAM (känsla av sammanhang), gruppkultur, subkultur och avvikande beteende. För att uppnå studiens syfte har vi antagit en kvantitativ ansats och inhämtat vårt empiriska material via en webbaserad enkätundersökning. Vår data har genomgått sambandsanalyser med hjälp av Chi2-test, t-test och variansanalys (ANOVA). Studiens resultat visar att de flesta gymnasieelever sällan är motiverade att gå till skolan på morgonen och spenderar under 30 minuter om dagen på studier utöver skoltid. Samtidigt är det övervägande många som anser att det är av vikt att prestera väl i skolan. De flesta elever skolkar minst någon gång per termin och då på grund av en allmän skoltrötthet. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan elevers omgivning och deras studiesituation. Vänners vanor kring skolk återspeglas exempelvis i hur ofta eleven själv skolkar. Detsamma gäller för elevens användning av alkohol och narkotika. Avslutningsvis visar också studiens resultat att det finns samband mellan alkoholanvändning (i vissa fall), cannabisanvändning (i de flesta fallen) och studierelaterad problematik.