Lärarlag är idag den dominerande arbetsformen inom skolan. Arbetsmetoden antas leda till fler samarbeten och mer samverkan. Ämnesintegration är en naturlig följd av lagarbetet och syftar till att ge eleverna en mer lustfylld arbetsmiljö och större bredd i kunskapsinhämtandet. Trygghet och social samvaro är andra ledord som ska ge tyngd åt arbetssättet. I denna studie framgår det att lärarlagen och organisationen omkring ger eleverna en tryggare miljö men samtidigt svagare ämneskunskaper. Den visar också att lärarna trivs med arbetet i laget men att det finns arbetsmiljöfaktorer som talar emot lagarbetets funktionalitet, så som trångboddhet och en vikariesituation där lärarna ofta måste vikariera inom ämnen där de saknar kompetens. Studien visar också att lagarbete på en skola gärna bidrar till cellbildning, att skolan delas i flera separata och självstyrande grupper som ogärna samarbetar med varandra.

<p>Lärarlag är idag den dominerande arbetsformen inom skolan. Arbetsmetoden antas leda till fler samarbeten och mer samverkan. Ämnesintegration är en naturlig följd av lagarbetet och syftar till att ge eleverna en mer lustfylld arbetsmiljö och större bredd i kunskapsinhämtandet. Trygghet och social samvaro är andra ledord som ska ge tyngd åt arbetssättet. I denna studie framgår det att lärarlagen och organisationen omkring ger eleverna en tryggare miljö men samtidigt svagare ämneskunskaper. Den visar också att lärarna trivs med arbetet i laget men att det finns arbetsmiljöfaktorer som talar emot lagarbetets funktionalitet, så som trångboddhet och en vikariesituation där lärarna ofta måste vikariera inom ämnen där de saknar kompetens. Studien visar också att lagarbete på en skola gärna bidrar till cellbildning, att skolan delas i flera separata och självstyrande grupper som ogärna samarbetar med varandra.</p>

I denna uppsats undersöktes en mindre kommun i Sverige som har gjort om sin politiska och tjänstemannamässiga organisation under de sista 20 åren. Jag ville ta reda på varför man förändrade sin organisation och hur skolorganisationen uppfattas idag 2010. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och forskning av protokoll och kommunala rapporter. Ett svar jag fick genom min undersökning, angående varför man har förändrat sin organisation var att man ansåg att den tidigare organisationen var förlegad och skapade stuprör. Man ansåg att dagens samhälle var för komplext för den gamla organisationen.  Resultatet av undersökningen av vad som äger rum inom skolorganisationen är att det skiljer sig mellan papper och verklighet i uppfattning. Samt att det skiljer sig utifrån vem man frågar i organisationen.  En del anser att förändringen inte spelade någon som helst roll medan andra anser att det hade stor relevans. Utifrån undersökningen kan man urskilja att det finns ett tydligt glapp inom skolorganisationen. Då det  visar sig att aktörerna ser förändringen av skolorganisationen på olika sätt.

Syftet med den här studien är att belysa rektorers tolkning av frirummet gällande organisering av arbetet med särskilt stöd. Med en hermeneutisk ansats kopplad till pragmatism, främst kritisk pragmatism, och frirumsteorin, samt med djupintervju som verktyg utgör tre centrala frågor utgångspunkten för undersökningen. Den första handlar om hur rektor beskriver sin verksamhet gällande organisering av särskilt stöd utifrån sin tolkning av skolans styrdokument. Den andra frågan berör vilka särskilt viktiga faktorer för att få till stånd en välfungerande organisation kring särskilt stöd det finns enligt rektor. Den sista frågeställningen behandlar rektors upplevelse av relationen mellan styrdokument och den faktiska verksamheten kring särskilt stöd. Resultatet visar att rektorers tolkning av frirummet gällande organisering av arbetet med särskilt stöd utgörs av särskilt viktiga faktorer som kompetens, grundläggande organisationsstruktur och relationsbygge. Det handlar också om att förhålla sig till den diskrepans samtliga rektorer utrycker att de upplever existerar mellan skolans styrdokument och det som bland annat beroende på tillgängliga ekonomiska medel kan realiseras.

Denna essä kommer att behandla ett dilemma i vilket jag befinner mig i en situation där tre barn med olika behov behöver min hjälp varpå jag behöver prioritera vem jag ska hjälpa först. Det faktum att denna situation uppstått samt att jag står själv inför detta är aspekter som föreligger på en högre organisatorisk nivå än den jag kan påverka. Hur bör jag som pedagog agera i en situation som denna där prioriteringar av olika barns behov ställs emot varandra? Hur ser skolans resursfördelning ut och hur påverkas barnen av att inte få det stöd de är i behov av? Vilket ansvar bär organisationen för uppkomsten av situationer likt dessa? I denna essä reflekteras det över vilka faktorer som ligger till grund för att situationer likt dessa uppstår. Vidare kommer situationen i sin helhet att analyseras utifrån ett barnperspektiv för att se vilken påverkan detta har på barnen och slutligen kommer min roll som fritidspedagog att belysas. Denna reflektion och analys kommer bland annat att styrkas av ett hermeneutiskt arbetssätt, teorier om praktisk kunskap och etiska aspekter. Även organisationskulturen kommer att ses över.

Sammanfattning   Inkluderingsbegreppet har de senaste åren inom skolans värld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket är klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, är alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport är att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad när alla elever är inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av särskilt stöd på skolor i kommuner som når goda respektive dåliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts på en skola som lyckats väl med att inkludera alla elever och nått goda resultat. Två djupintervjuer har gjorts, en med rektor och en med specialpedagog. En enkätstudie har genomförts på fyrtio skolor i tjugo kommuner i Sverige. Tio kommuner som lyckats bäst och tio kommuner som lyckats sämst. I studien redovisas hur personalen beskrev att den undersökta skolan var organiserad och hur de arbetade för att inkludera alla elever. Det konstateras även att skolor i kommuner som lyckades bäst i Sverige organiserades på ett liknande sätt som den i intervjustudie undersökta skolan.

Denna studie handlar om vilken handlingsberedskap skolor pålandsbygden har vad det gäller mottagande av elever med annan språkbakgrundän svenska.Frågeställningarna är:Vilka krav ställspå de delaktiga rektorerna ochlärarna? ochhur har skolans mottagande av ickesvensktalande elever arrangerats?För att besvara dessafrågoranvändsen kvalitativ metod. Studiengörspå två olika skolori samma kommundär en lärare och en rektor på vardera skolanintervjuas. Resultatet i studien visar attdet inte finns några lokala riktlinjer ikommunen för nyanlända eleverutan enbart dokument som högre instanserhar utformat. Bristen på lokala riktlinjer medför en vag stödstruktur förlärarna och kraven som ställs blir på så vis otydliga. Vidare visar resultatet att skolornas mottagandeofta brister då kommunen inte har rutinmässig hantering kring nyanlända elever. Lärarna på skolorna tycker att kommunen bidrar med för lite hjälpmedel och resurser den första tiden för att bedriva en bra undervisning för de nyanlända eleverna.Ökade resurser skulle enligt intervjuerna generera möjligheter för lärare att förbättra mottagandet av nyanlända elever.Trots påvisadebrister anser intervjupersonerna att skolornahanterar mottagandet av dessa eleverpå ett fungerande sätt.De anser inte att saknaden av en förberedelseklass i kommunen behöver vara en nackdel.

Syftet med denna studie är att undersöka den tvåspråkiga undervisningens målsättning och organisering. Vidare syftar studien till att belysa tvåspråkiga elevers uppfattning om deras egna tvåspråkiga utveckling och deras syn på den tvåspråkiga undervisningen i synnerhet när det gäller undervisningen av modersmålet. Metod: Med utgångspunkt från tidigare forskning kring modersmålets betydelse för både tvåspråkig utveckling och skolresultat, bygger jag undersökningen på empiriska, kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer av tre skolledare och nio elever från grundskolan. Resultaten av undersökningen visar att skolledarna har stor medvetenhet om modersmålets betydelse i förhållande till skolframgång. De har även stora erfarenheter av att arbeta med detta område. Målsättningen med genomförandet av tvåspråkig undervisning är att tillgodose tvåspråkiga elevers behov av stöd för att utveckla kunskapsrelaterade språk, som är nödvändiga medel för att nå högre måluppfyllelse. Målsättningen med detta är även att arbeta för ett mångkulturellt samhälle och förebygga utanförskap. I denna undervisningsform tillvaratas modersmålet maximalt i de tidigare skolåren. De tvåspråkiga eleverna är positivt inställda till det egna modersmålet och är motiverade till att tillägna sig en välutvecklad tvåspråkighet. De har utvecklat två verbala och skriftliga kommunikativa språk. Däremot känner många sig otillfredsställda med läs- och skrivutvecklingsnivån de har uppnått på modersmålet, då undervisningen i detta ämne reducerats allt mer. Flertalet elever hävdar att de behöver få en additiv tvåspråkig undervisning där båda språken lärs ut lika mycket för att vidareutveckla båda språken.

The purpose of our studyis to investigate how the changed Education Act in Malmoe affects the work of school counselor in elementary school and how it further may affect the work. We were also investigating counselors’ views on the politically increasing transparency of student health that comes as a result of the new school organization in Malmoe. To obtain our results, we have chosen to use a qualitative research interview, where we have chosen a semi-structured interview form. We have chosen two theories, Foucault -power and discipline and organizational theory. With the help of our results, we have come to the conclusions that the law is not sufficiently clear about what is meant by "access to the counselor" with the result that there are loopholes to apply. This can lead to students being assisted but not getting enough help. Despite the clear in the law that one should work more preventive, there is not enough time to work on value issues. This inturn means that most of the time out of their work is devoted to emergency situations. The school counselors in Malmoe believe that the new school organization probably is an act out of political interaction and not a way of exercising power. They set themselves very positive about the increasing transparency, because it will require competence by the counselor. The school counselors hope to have a head of student health that are proficient in student health work and understand what the counselors have for education. They want a manager who takes responsibility for the students, a manager that the counselors can discuss their work with and thus develop their professional skills.

Pedagogiskt ledarskap leder till utveckling. Detta antagande ligger som grund för denna studie som fokuserar på rektorers pedagogiska ledarskap i relation med medarbetare. Många lärare upplever arbetsbördan för stor och så även rektorer. Detta visar på en organisation som inte mår riktigt bra. För att skapa utveckling som leder till att fler stannar i organisationen behöver skolutveckling ske utifrån kärnverksamheten, undervisningen. Medarbetarnas bild av organisationsutveckling behöver synliggöras. För att fokusera på skolutveckling och pedagogiskt ledarskap utifrån medarbetarnas perspektiv har jag fokuserat på relationen mellan rektor och medarbetare.  Interaktionen dem emellan kan skapa utveckling, något som är grundläggande i skolans värld. I denna undersökning har organisationsforskning och skolforskning bearbetats och analyserats tillsammans med empirin.  Empirin är samlad genom olika slags intervjuer som har sin grund i de systemteoretiska och Socialkonstruktivistiska teorierna. Dessa har även legat som grund för den analys av empirin som gjorts. Empirin visade att relationen mellan rektorer och medarbetare är god och att rektorerna utför ett pedagogiskt ledarskap. Den visade också att relationen inte användes för att utmana och utveckla medarbetarnas undervisning. Relationen var snarare till för att skapa trygghet, stabilitet och förtroende. Det pedagogiska ledarskapet som utfördes var på organisationsplan, som underlättade för medarbetarna att utföra sitt arbete. Men detta påvisades inte. Förväntningar mellan medarbetare och rektorer uttalades sällan och medarbetarna var omedvetna om rektorns ansvar för deras utveckling.   Slutsatserna är att rektorerna står för den trygghet och tydlighet som organisationen i övrigt saknar, vilket bidrar till att de inte kan vara utmanande. Om organisationen skulle stå för stabilitet skulle rektorerna kunna stå för variation och utmaningar. Relationen mellan rektorerna och medarbetarna är subjektiv vilket gör att förväntningar som annars skulle kunna ställas på en objektiv rektorsposition inte ställs. Samma sak gäller motsatta led. Att rektorerna inte ställer krav på sina medarbetare med hänsyn till deras situation. Det är en ständig balansgång mellan subjekt och objekt, men en distans till professionen skulle hjälpa organisationen att utvecklas. Dessutom kommuniceras inte det pedagogiska ledarskapet mellan rektorer och medarbetare, vilket bidrar till att det osynliggörs. / Educational leadership leads to development. This assumption is the basis for this study, which focuses on the principals educational leadership in relationship with employees. Many teachers feel the burden too great and so even principals. This indicates an organization that does not feel really good. In order to create development that will lead to more stops in the organization needs school development must rest on the core business, teaching. Employee image of organizational needs visibility. In order to focus on school improvement and educational leadership based on the employees' perspective, I have focused on the relationship between the headmaster and staff. The interaction between them may create development, which is essential in the world of school. In this study, organizational research and educational research processed and analyzed with the empirical data.   The empirical data is collected through various interviews that are rooted in the system theory and social constructivist theories. These have also been the basis for the analysis of empirical data gained. The empirical data showed that the relationship between principals and employees is good and that principals perform an educational leadership. It also showed that the relationship was not used to challenge and develop their employees' tuition. The relationship was rather to provide security, stability and confidence. The educational leadership were performed on the organizational chart, which made ​​it easier for employees to do their work. But this was not detected. Expectations between employees and principals were spoken rarely and employees were unaware of the principal's responsibility for their development.   This concluds that principals are responsible for the security and transparency of the organization in general lacks, which helps that they can be challenging. If the organization would stand for stability would headmasters able to stand for variety and challenges. The relationship between the principals and the employees is subjective allowing the expectations that could otherwise be imposed on a principal objective position is not reset. The same applies to the opposite point. The principals do not require their employees with respect to their situation. It is a constant balancing act between subject and object, but a distance to the profession would help the organization evolve. Additionally communicated not pedagogical leadership between principals and employees, which contributes to the rendered invisible.