Syftet med denna undersökning är att belysa nyanlända barns kommunikation med varandra och pedagogernas arbete och metoder i en mångkulturell förskola i Malmö. Studien genomfördes på en mångkulturell förskola där observationer är gjorda på fyra nyanlända barn i en barngrupp under några tillfällen och intervjuer med pedagoger samt specialpedagogen, som vi sedan analyserat utifrån våra frågeställningar. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna för att stimulera barns språkutveckling? På vilket sätt kommunicerar barnen med varandra i leken?Vår undersökning visar att det finns många olika synsätt kring kommunikation och språkutveckling hos nyanlända barn och att vi som vuxna spelar en stor roll för barnen genom att vara positiva förebilder. Vuxna skapar förutsättningar för barns språkliga utveckling, detta genom hur de vuxna interagerar med barnen. Det är även väldigt viktigt hur vuxna samspråkar med varandra. Språkets begränsningar hindrar inte barnen från att delta i leken tillsammans med andra barn.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med nyanlända barns språkutveckling och hur pedagoger kommunicerar med barnen. Även pedagogernas arbetssätt kommer att undersökas för att ta reda på hur de får barnen att bli delaktiga och hur barnens inflytande syns i verksamheten då de saknar det svenska språket. Materialet samlades in genom kvalitativ metod då vi intervjuade pedagoger från tre olika mångkulturella förskolor i Malmö. Resultatet visade att pedagogerna arbetar på olika sätt med språkutveckling. Angående barns inflytande var pedagogerna överens om att det är viktigt att vara lyhörda för barnens intresse och följa upp dem. På så sätt blir barnen mer och mer delaktiga då barnen får ta det i sin egen takt och utgå ifrån sin egen nivå. Pedagogerna ansåg att barnantalet och brist på tid hindrar dem från att arbeta på det sättet de vill. Med hjälp av detta kom vi fram till att pedagogerna måste vara engagerade, kunna kommunicera med barnen och skapa en relation till barnen för att barnen ska utveckla den sociala delen.

I denna studie undersöker jag hur förskollärare, som arbetar i både privata och kommunala förskolor i en mellanstor stad i Sverige, beskriver och resonerar kring sitt arbetssätt med nyanlända och flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet är att bidra med kunskap om språkutvecklande arbetssätt med nyanlända barn i förskolan. Studien presenterar de utmaningar som möter personal i förskolan när det gäller barns trygghet, kommunikation, deltagande och även när det gäller omsorg och lärande i förskolan. Metoden som jag använde till datainsamling var semistrukturerade intervjuar med förskollärarna från olika förskolor. Intervjuerna skedde skriftlig via mejlet och muntlig via Zoom. Både svensktalande förskollärare och förskollärare som har svenska som sitt andra språk intervjuades. Detta för att samla in olika synpunkter och perspektiv på arbetet med nyanlända barns språkutveckling. Studien fokuserar på arbetet med nyanlända barn med fokus på transpråkande, kultur och interkulturalitet. Avsikten är att veta hur mångfalden påverkar arbetet i förskolan. Det insamlade materialet har analyserats. Resultatet visar att pedagogerna anser sig arbeta på ett inkluderande förhållningssätt genom att lyfta alla språk och kulturer som finns i barngruppen. Pedagogerna resonerade kring möjligheter och utmaningar som de har i förskolan. Möjligheterna enligt förskollärarnas resonemang ligger i att pedagogerna som har samma modersmål underlättar arbetet med flerspråkighet i förskolan. Utmaningarna är svårigheter i att få tillgång till logopeder och specialpedagoger samt att det fattas tydliga riktlinjer i läroplanen om arbetet med nyanlända barns språkutveckling. Pedagogerna beskriver att de använder sig av både verbala och icke verbala kommunikationssätt i samspelet med nyanlända barn. Nyckelord: Nyanlända barn, förskola, förskollärare, språk

Många av de nyanlända eleverna har visat sig ha bristande vattenvana och en del är rädda att gå i bassängen i samband med simundervisning. Den ordinarie simundervisningen räcker inte till utan speciella insatser krävs för att göra dessa elever vattenvana. Syftet med denna studie är dels att undersöka lärares didaktiska och professionella utövande i en kurs där metoden Brainswim används på nyanlända elever, dels att uppnå en bättre förståelse för vilka lärandeprocesser som pågår under specifika moment i kursen och som i sin tur leder till att eleverna blir vattenvana. Syftet kan således brytas ner till följande tre frågeställningar: Vilken inverkan har metoden Brainswim på nyanländas vattenvana? Vilka utmaningar och möjligheter erbjuder en BS kurs för lärarens didaktiska och professionella utövande i simhallen? Vilka lärandeprocesser är kopplade till elevernas vattenvaneutveckling under en BS kurs? Genom att genomföra en etnografisk studie på en kurs i BS, där jag själv praktiserar metoden på en grupp nyanlända elever, tydliggörs kopplingen mellan övningsinnehåll, det pedagogiska ledarskapet och eleverna i kursen. Till denna studie valdes en etnografisk ansats med deltagande observation som metod. Etnografin genomsyrar både metod och analys. De viktigaste resultaten som framkom i studien är att lärandet kan förstås i ett sociokulturellt perspektiv, där lärarnas didaktiska kompetens, i interaktionen med eleverna och BS som metod, resulterade i att eleverna blev vattenvana. / Many of the migrants have shown a lack of waterconfidence and some are afraid when entering the pool, during swimming classes. The regular swimming education is not enough, but special efforts are required to make these pupils waterconfident. The purpose of this study is to investigate teachers´ didactic and professional performance in a group of migrants where the method Brainswim is used, and to perceive a better understanding for the learning processes taking place in specific parts of the course, which in turn leads to pupils become water confident. The objective can therefore be broken down into the following three questions: What is the impact of the method on migrants´ waterconfidence? What are the challenges and opportunities for the didactic and professional teacher in the swimminghall connected to a Brainswim course? What practices and learning processes are linked to the pupils´ waterconfidence development in a Brainswim course? By implementing an ethnographic study on a course of Brainswim, where I practiced the method on a group of migrants, made clear link the interaction between Brainswim training content, pedagogical leadership, and the pupils in the course. For this study was elected an ethnographic approach with participant observation as a method that permeates both the methodology and analysis. The key findings that emerged in the study is that learning can be understood in a sociocultural perspective, where the teachers´ didactic competence in the interaction with the pupils in Brainswim method, resulting in the pupils becoming water confident. / water confidence, didactic, learning, knowledge, teaching skills, migrants, culture, Brainswim

Studien syftar till att beskriva hur förskollärare samspelar med nyanlända barn i förskolan. För att uppnå syftet har följande frågeställningar besvarats: Vilka uppfattningar har förskollärare kring bemötandet av nyanlända barn? Vilka uppfattningar har förskollärare kring vuxnas deltagande i nyanlända barns lek? Studien är genomförd med kvalitativa intervjuer. Våra sju respondenter valdes utifrån att de är förskollärare som har eller har haft erfarenheter av att arbeta med nyanlända barn. Bemötandet av nyanlända barn handlar både om kommunikation och det sociala samspelet. I resultatet framkommer vikten av att försöka förstå varandra, både gällande språk och kulturer. Det är även viktigt att ha ett positivt och nyfiket förhållningssätt i mötena med nyanlända familjer. Förskollärarnas deltagande roll i nyanlända barns lek läggs främst fram som ett verktyg för språkutveckling. Detta sker när man tar tillfället i akt och benämner olika saker i barnens lek, menar våra respondenter. Vuxnas deltagande i leken ses även som en väg till att öka barnens trygghetskänsla.

Studiens syfte är att få en inblick hur arbetet med att integrera nyanlända barn i förskolans verksamhet går till. Vi vill även vinna kunskap om aspekter som ligger till grund för arbetet att placera in de nyanlända barnen i förskolan. För att få svar på studiens frågor genomfördes intervjuer med utbildningschefer i olika kommuner i Sverige. Frågeställningarna som användes vid utformningen av intervjufrågor var: Hur resonerar utbildningschefer angående integration i förskolan, vilka riktlinjer ligger som beslut för utformning av verksamheter med nyanlända barn samt vilka aspekter ligger till grund för kommunens utplacering av nyanlända barn. Som analysredskap använde vi innehållsanalys som syftar till att kategorier skapas utifrån det insamlade materialet. Studiens resultat visar att geografi har en stor betydelse för hur de nyanlända barnen placeras ut i kommunens olika förskoleverksamheter. Som nyanländ familj finns en problematik att transportera sig till en förskola som är placerad långt ifrån hemmet och resultatet blir då att de nyanlända barnen uteblir i verksamheten. Resultatet visar också att samtliga utbildningschefer har samma riktlinjer att följa men att det även går att tolka lagarna och utforma olika strategier för integrationsarbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna på två mångkulturella förskolor arbetar för att skapa trygghet i leken hos nyanlända barn. För att få fram ett resultat så genomfördes en kvalitativ studie där fyra förskollärare intervjuades enskilt kring ämnet, vilket sedan transkriberades och analyserades grundligt för att få fram ett resultat. Studien utgick ifrån ett interkulturellt perspektiv då det perspektivet berör mångkulturella grupper där en handling sker bland individer med olika kulturella bakgrunder. Resultatet visade på att förskollärarna använder sig av olika metoder som närvarande pedagog, ta del av barnens hemkultur, tecken, bilder och rörelser för att främja trygghet hos nyanlända barn i leken. Förskollärarens inflytande i barns gruppkonstellationer beskrivs då det skapar trygghet hos barn även där. En närvarande förskollärare som bidrar till att barnen leker i en varierad mångfald skapar på så sätt en trygghet i en interkulturell miljö.

Abstrakt Denna studie handlar om att undersöka hur förskollärare resonerar kring olika inskolningsmodeller och hur de på bästa möjliga sätt jobbar för att bidra samt främja till en trygg inskolning för alla barn i samhället. Även för de barn som är nyanlända eller som är flerspråkiga och som har en mångkulturell bakgrund. Studien grundar sig i kvalitativa studier där man intervjuat förskollärare från två olika förskolor för att undersöka vad som bidrar till en trygg inskolning utifrån pedagogers perspektiv. Utifrån tidigare forskning som lyfts i studien har man fått reda på att inskolning är en komplex process. Det krävs tid och engagemang från de vuxna för att en inskolning ska bli trygg och för att små barn ska kunna skapa anknytningsrelationer på förskolan. Tidigare foskning visar också hur en inskolning påverkar barnen och dess framtid och hur språk och kommunikation kan bidra till en trygg inskolning.  Resultaten av studien visar att inskolning är individuellt och att inskolning ska anpassas individuellt för varje barn. Att bygga upp anknytningsrelationer tar längre tid och det krävs ett samarbete mellan förskola och hem för att en inskolning på bästa möjliga sätt ska bli så trygg så möjligt. Resultaten visar också att miljön och dess utformning kan ha stor betydelse för hur barn gess ,öjlighet att känna trygghet. Även ett nära samarbete mellan förskola och hem ses som en central del för att man ska få en lyckad inskolning.

Förskolorna i Sverige har utifrån den flyktingström som skedde under 2015 mötts av en större del nyanlända barn. Förskolan är oftast det första mötet med det svenska samhället för både barn födda i utlandet och barn födda i Sverige med nyanlända föräldrar. Detta ställer krav på förskollärare som arbetar i förskolan för att möta dessa barn utifrån bästa sätt.Detta är bakgrunden till vårt syfte med denna studie av förskollärares erfarenheter i mottagandet av nyanlända barn. Vi vill med denna studie undersöka vilka svårigheter som förskollärare stöter på i sitt arbete för att kunna ge en bredare kunskap till dem som möter nyanlända barn för första gången i förskolan.Våra teoretiska utgångspunkter framkom utifrån en induktiv ansats och tog avstamp i teoretiska begrepp; begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet, trygg bas, trygg och otrygg anknytning samt genusperspektiv, som använts i analysen. Vi utgick från en kvalitativ metod och genomförde sex reflexiva intervjuer på två förskolor med erfarenhet av mottagandet av nyanlända barn.Resultaten visar att det finns ett starkt samband mellan förskollärares kunskaper och erfarenheter i hur mottagandet av nyanlända barn kommer att fungera. Förskollärare visar ett känslomässigt engagemang och framhåller vikten av det egna förhållningssättet. Resultatet visar även att relationsskapande handlar om förskollärares omsorgsförmåga. Förskollärares erfarenheter handlar om en medvetenhet om att man som förskollärare, oavsett tidigare erfarenheter, aldrig kan vara helt förberedd på vilka utmaningar som väntar. Detta ställer stora krav på förskollärare i mötet med nyanlända barn.

AbstractDagens Sverige är ett mångkulturellt land där olika kulturer möts i samspel med varandra. Samhällets krav och förväntningar möter de nyanlända individerna i relation till deras egna erfarenheter och förväntningar. Förskolan är en del av den svenska samhällsstrukturen vilket nyanlända familjer kommer att möta och det här mötet kan vara en utmaning för förskolepersonalen, när det gäller att ta emot familjerna och säkra deras inkludering i verksamheten.Studiens syfte är att undersöka nyanlända barns kommunikation i samspel med andra i förskolan. Studien belyser hur barn, pedagoger och vårdnadshavare resonerar kring kommunikation i förskolan när det svenska språket inte ännu utgör det primära gemensamma språket. Examensarbetet grundar sig på en kvalitativ fältstudie och det empiriska materialet har bearbetats utifrån det sociokulturella perspektivet. Studiens empiriska material har samlats in på mångkulturella förskolor genom observationer, intervjuer med barn, pedagoger och vårdnadshavare. Intervjuerna utfördes på olika förskolor från olika kommuner med syfte att få ett större perspektiv inom ämnet.Studieresultatet visar att nyanlända barns kommunikation sker inte enbart via det verbala språket utan även genom kroppsspråk eller lek. Nyanlända barns kommunikation och lärande kan främjas när en vänskapsrelation etableras i förskolan. Studien visar även att samverkan mellan de nyanlända barnen och deras vårdnadshavare, samt pedagogerna fungerar, trots språkliga barriärer, utifrån deras förhållningssätt till kommunikation och olika kommunikationsstrategier. Däremot kan det vara en utmaning för pedagogerna att säkra en inkludering utifrån lika villkor för nyanlända i verksamheten eftersom pedagogerna känner sig otillräckliga på grund av att kommunikationen på det svenska språket inte är tillräckligt utvecklad ännu hos nyanlända. Pedagogerna utvecklar och förbättrar arbetsmetoder i form av olika kommunikationshjälpmedel med nyanlända familjer för att säkra deras inkludering i verksamheten. Genom samspel mellan de nyanlända familjerna och förskolan påbörjas en integrationsprocess i verksamheten men även i det övriga samhället.Nyckelord: förskola, inkludering, integration, interaktion, interkulturalitet, kommunikation, multimodalitet, nyanlända barn, sociokulturellt perspektiv, språk.