I det här arbetet kommer vi att behandla nyanlända barns kommunikation i samspel med andra individer. Vi vill undersöka detta dels eftersom området är intressant och relevant för oss i vår roll som blivande förskollärare, dels är det en aktuell fråga ur en samhällsaspekt på grund av nyanlända familjers migration till Sverige i stor utsträckning idag. Detta innebär en ny kultur samt ett nytt språk för barnen och både forskning och styrdokument visar betydelsen av att flera språk lyfts i förskolan för att ge barn ökade möjligheter till kommunikation och deltagande. Studiens syfte är att undersöka nyanlända barns användning av språk och andra kulturella verktyg för att kommunicera med andra barn och vuxna på förskolan samt hur användandet av olika kommunikativa uttryckssätt bidrar till barnens deltagande i sociala sammanhang. Våra frågeställningar är: – Vilka kulturella verktyg använder nyanlända barn för att kommunicera i interaktion med andra barn och vuxna på förskolan? – På vilket sätt möjliggör olika kommunikativa uttryckssätt nyanlända barns deltagande i olika aktiviteter? Vi utgår från det sociokulturella perspektivet som teoretisk grund för studien och har genomfört en mikroetnografisk fältstudie där vi använt oss av observation och intervju som metoder för insamling av empiriska data. Den analysmetod vi använt oss av för att bearbeta vårt material är kommunikationsanalys. Studiens resultat visar att nyanlända barn dels använder sig av det verbala språket som kulturellt verktyg för att kommunicera i samspel med andra barn och vuxna, dels av icke-verbala uttryckssätt som sitt eget kroppsspråk och olika artefakter tillgängliga i förskolans miljö. Vi har också kommit fram till att barnens kommunikativa uttryckssätt bidrar till deltagande på olika sätt beroende på kontext. Vår slutsats är att användandet av olika kulturella verktyg och kommunikativa uttrycksätt styrs av barnens individuella förmågor samt att barnens användande av såväl modersmålet som det svenska språket är viktiga förutsättningar för deltagande.

SAMMANFATTNING Forskning beskriver att förskolan kan vara en första kontakt med det svenska samhället för en nyanländ familj. Förskolan har därför en viktig roll när det kommer till mottagandet och integreringen av nyanlända barn och vårdnadshavare. Läroplan för förskolan (Lpfö 18, s. 2) beskriver förskolan som en social och kulturell mötesplats där barnen får förståelse för vikten av mångfald i vårt samhälle. Lpfö (18, s. 8) lyfter även hur förskollärare ansvarar för att varje enskilt barn blir bemött och inkluderat utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring integrering av nyanlända barn i förskolan. Litteraturgenomgången visar att det finns en brist på forskning kring den mångkulturella förskolan samt att det finns ett behov av mer kunskap hos pedagoger angående integrering av nyanlända barn i förskolan. Forskning visar även att alla människor i Sverige inte lever under lika villkor och att ett interkulturellt förhållningssätt där ömsesidig respekt och förståelse för varandras behov är avgörande för hur en integreringsprocess utspelar sig. Verksamhetsteorin har använts för att analysera resultatet under diskussionsavsnittet. En kvalitativ metod har använts för att undersöka hur förskollärare resonerar kring integrering. Intervjuer hölls i två olika kommuner för att ta del av förskollärarnas tankar och erfarenheter och få varierade svar. Sammanlagt hölls sex semistrukturerade intervjuer med sju olika förskollärare. Datamaterialet sammanställdes och analyserades utifrån tabeller som grundade sig på studiens frågeställningar. En slutgiltig tabell gjorde det möjligt att upptäcka fem kategorier utifrån resultatet. Resultatet visar hur förskollärare resonerar kring integrering av nyanlända barn i förskolan. Det första mötet med en nyanländ familj skiljer sig lite mellan de två kommunerna, men arbetet med integrering var däremot relativt likt. Resultatet visar att integrering ses som en viktig del av en förskollärares uppdrag och är något som alla barn ska uppleva i verksamheten. Integrering av en nyanländ familj visar sig leda till både utmaningar och möjligheter där kommunikation och sociala relationer passar in som både en utmaning och möjlighet. De viktigaste aspekterna vid integrering anses vara trygghet och tillit, användning av pedagogiska hjälpmedel, ta hjälp av alternativ kommunikation samt att upprätthålla ett interkulturellt förhållningssätt. Resultatet visade även att det finns en önskan om mer spridning i kommunerna för att samtliga förskolor ska få uppleva mångfald.

Studiens syfte var att undersöka fritidspedagogens arbetssätt med nyanlända barn i fritidshem.

Förskolan är ofta en av de första verksamheterna nyanlända barn och familjer kommer i kontakt med för att integreras i det svenska samhället. Syftet med studien därför att ta reda på hur förskollärare introducerar och integrerar nyanlända i förskolan samt förutsättningarna med detta arbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med förskollärare som har erfarenhet av nyanlända barn. Förskollärarna i studien uttrycker att de inte gör särskilda anpassningar för nyanlända barn. De ser alla barn som unika individer med där alla har olika behov. I resultatet framkommer dock att de gör en mängd olika anpassningar i verksamheten. Analysen av resultatet utgår ifrån ett interkulturellt- och bristperspektiv som sedan diskuteras i diskussionen.

"Så länge man visar att man finns...".  - En kvalitativ studie om trygghet och relationer i förskollärares arbete med nyanlända barn. "As long as you show that you are there...".   - A qualitative study about safety and relationships in preschool teachers work with newly arrived children.  Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur förskollärare arbetar för att skapa goda relationer och trygghet för barn som är nyanlända. Genom studien vill vi också ta del av förskollärares berättelser om vilka strategier de använder för att skapa dessa goda relationer och denna trygghet med dessa barn i förskolan.  Studien har genomförts med utgångspunkt i en kvalitativ metod, där empirin insamlats genom sex semistrukturerade intervjuder med förskollärare som har erfarenhet av att ha arbetat med barn som är nyanlända. Studien tar sin utgångspunkt i anknytningsteorin, som utgår från att barns trygghet är en grund för att kunna utvecklas, och den forskning som presenteras menar att trygghet är betydelsefullt för nyanlända barns utveckling. Genom en tematisk analys av empirin har tre teman identifierats, vilka benämns som: Viljan att mötas, en god dialog med vårdnadshavarna samt ramar och rutiner. Dessa tre teman redovisas i studiens resultat, där det framkommer att förskollärare för att skapa goda relationer och trygghet med nyanlända barn kan visa att de finns där för barnen när de behöver det. I resultatet framgår också att relationer kan byggas utan ett delat språk, men tolkar förklaras vara en trygghetsskapande aspekt. Vidare framkommer i resultatet att vårdnadshavarnas trygghet är grundläggande för barnens trygghet, och rutiner och ramar beskrivs också fungera trygghetsskapande.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur förskollärare arbetar med nyanlända barns språkutveckling i svenska språket och hur man kommunicerar med dessa barn i förskolan. Vi undersökte även hur förskollärare använde olika arbetssätt för att fånga barnens intresse även om dessa barn saknade kunskap i det svenska språket. Vårt material samlades in genom kvalitativa intervjuer som metod. Vi intervjuade förskollärare från två förskolor i olika kommuner för att vi skulle se skillnader och likheter i hur man arbeta med nyanlända barns språkutveckling. Genom att också använda oss av litteraturgenomgång av aktuell litteratur har vi kunnat koppla intervjuresultatet till litteraturen.Resultatet visar att förskollärare arbetar på lite olika sätt med nyanlända barn språkutveckling men ändå har gemensamma tankar och så att de utvecklar svenska språket är om att det är viktigt att vara lyhörda för barns intresse och skapa en trygg miljö för dem.

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur förskollärare beskriver nyanlända barns sociala integration i förskolan, med fokus på språkutvecklande strategier. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i ett interkulturellt och sociokulturellt perspektiv. Genom en kvalitativ ansats har två frågeställningar fokuserats: Hur förhåller sig förskollärarna till arbetet med flerspråkighet i relation till nyanlända barn? och Vilka strategier använder förskollärarna för att stödja flerspråkiga barns kunskapsutveckling? Resultatet visar vikten av att inkludera olika språk och kulturer i förskolan för att skapa en trygg och inkluderande miljö för alla barn. Miljön ska uppmuntra till samtal och kommunikation på flera språk. Strategierna anpassas beroende på barnets språkliga nivå och behov. Resultatet visar utmaningar i arbetet med flerspråkighet, exempelvis språkbarriärer, kommunikationssvårigheter, missförstånd och anpassningar till förskolans rutiner och regler. Slutsatsen är att förskollärare behöver kunskaper och stöd i arbetet med flerspråkighet och kulturella skillnader, för att kunna bemöta familjerna på ett inkluderande och respektfullt vis.

Abstract The purpose of the study is to contribute further knowledge about preschool teachers' didactic choices when they plan and implement teaching in of sustainability and more precisely shed light on how preschool teachers adapt their work to promote newly arrived children's knowledge of sustainability. Eight preschool teachers from four preschools participated in the study. To get answers to the purpose of the study, the method structure telephone / zoom interviews was used. To analyze the interview material, a thematic / qualitative analysis was used as a research method. The results from the interviews show that preschool teachers are aware of the importance of sustainability development in children. When it comes to using picture books, the results show that preschool teachers do not use the multicultural possibilities that children's picture books offer to highlight different alternatives of sustainability education. The study also shows that some preschool teachers believe that they need competence development, while others believe that they do not need special knowledge to teach the newly arrived children about sustainability.

Abstract Med tanke på den senaste flyktingströmmen som drabbade Sverige år 2015 så antar vi att allt fler nyanlända barn kommit till de öppna förskolorna. Därmed vill vi undersöka pedagogernas förhållningssätt och uppfattningar kring inkludering av nyanlända barn på en öppen förskola. I den teoretiska utgångspunkten har vi valt att utgå från Onsjös (2006) tre aspekter kring inkludering som är, social–, rumslig– och didaktisk inkludering för att kunna analysera empirin. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger på observationer och intervjuer. Det empiriska materialet har samlats in genom två stycken intervjutillfällen med två stycken förskollärare på Blåbärets öppna förskola. Vi har även gjort fem stycken observationer, där vi observerat pedagogerna kring hur de förhåller sig till sitt arbete för att inkludera de nyanlända barnen i verksamheten. Vårt insamlade material innefattar även ett frågeformulär med kompletterande frågor. Huvudresultatet i vår studie visar på att föräldrarna har stor betydelse för pedagogernas förhållningssätt för att inkludera de nyanlända barnen. De resultat vi kommit fram till genomsyras av föräldrarna och hur pedagogerna använder sig av dem för att inkludera de nyanlända barnen.