I det här arbetet kommer vi att behandla nyanlända barns kommunikation i samspel med andra individer. Vi vill undersöka detta dels eftersom området är intressant och relevant för oss i vår roll som blivande förskollärare, dels är det en aktuell fråga ur en samhällsaspekt på grund av nyanlända familjers migration till Sverige i stor utsträckning idag. Detta innebär en ny kultur samt ett nytt språk för barnen och både forskning och styrdokument visar betydelsen av att flera språk lyfts i förskolan för att ge barn ökade möjligheter till kommunikation och deltagande. Studiens syfte är att undersöka nyanlända barns användning av språk och andra kulturella verktyg för att kommunicera med andra barn och vuxna på förskolan samt hur användandet av olika kommunikativa uttryckssätt bidrar till barnens deltagande i sociala sammanhang. Våra frågeställningar är: – Vilka kulturella verktyg använder nyanlända barn för att kommunicera i interaktion med andra barn och vuxna på förskolan? – På vilket sätt möjliggör olika kommunikativa uttryckssätt nyanlända barns deltagande i olika aktiviteter? Vi utgår från det sociokulturella perspektivet som teoretisk grund för studien och har genomfört en mikroetnografisk fältstudie där vi använt oss av observation och intervju som metoder för insamling av empiriska data. Den analysmetod vi använt oss av för att bearbeta vårt material är kommunikationsanalys. Studiens resultat visar att nyanlända barn dels använder sig av det verbala språket som kulturellt verktyg för att kommunicera i samspel med andra barn och vuxna, dels av icke-verbala uttryckssätt som sitt eget kroppsspråk och olika artefakter tillgängliga i förskolans miljö. Vi har också kommit fram till att barnens kommunikativa uttryckssätt bidrar till deltagande på olika sätt beroende på kontext. Vår slutsats är att användandet av olika kulturella verktyg och kommunikativa uttrycksätt styrs av barnens individuella förmågor samt att barnens användande av såväl modersmålet som det svenska språket är viktiga förutsättningar för deltagande.

Denna studie undersöker huruvida kulturella verktyg och metoder används och nyttjas för att främja ett ergonomiskt musicerande avseende sångelever på det estetiska programmet i musik i Sverige. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med tre musiklärare i Sverige som undervisar i kursen ”Instrument eller sång” vid det estetiska gymnasieprogrammet i musik samt tre elever i årskurs tre med sång som huvudinstrument vid det estetiska programmet i musik. Studiens resultat visar både likheter och skillnader i musiklärarnas och elevernas uppfattning om ergonomi i sångundervisningen. Resultatet påvisar att det råder olika meningar gällande begreppen anatomi och ergonomi hos musiklärarna. Eleverna är istället de som är mer insatta i definitionen av begreppet ergonomi och tycker sig kunna urskilja ergonomiska inslag i sångundervisningen. Därutöver visar resultatet också på musiklärarnas syn på sambandet mellan kulturella verktyg och ergonomi. Med tanke på att resultatet visar brist kring användandet av ergonomi i sångundervisningen är det svårt att dra några direkta kopplingar mellan ergonomi och kulturella verktyg. Däremot använder samtliga lärare sig av kulturella verktyg i sin undervisning så som noter, instrument osv. De tre lärarna har olika kunskaper och erfarenheter om vad ergonomi är och i vilken utsträckning de själva använt sig av det i sin egen sångundervisning.

Som snart färdigutbildad gitarr- och ensemblelärare med inriktning mot gymnasiet har jag genomgått många år av ensembleundervisning i flera olika skolformer. Mina första erfarenheter av ämnet fick jag i kulturskolan under barndomen och senare fortsatte ensembleundervisningen på gymnasium och folkhögskola. När jag själv undervisat har det väckts ett intresse för att undersöka om det finns samband mellan elevernas förkunskaper och de musikaliska elementen lärarna väljer att fokusera på i sin undervisning. Denna studies syfte är att undersöka hur två ensemblelärare verksamma vid kulturskola respektive folkhögskola undervisar genom att undersöka vilka kulturella verktyg, definierade enligt den kulturpsykologiska teorin, de använder i sin undervisning. Frågorna kretsar kring vilka verktygen är, hur de använder dem och vilka kunskaper de distribuerar. Vad har lärarna gemensamt i arbetssätt och finns det något som skiljer dem åt? Resultatet visar att det finns likheter i sätt att använda och kombinera verktygen och skillnader i vilka kunskaper de distribuerar och vad lärarna riktar in sig på. Förhoppningsvis kan resultatet leda till fördjupad kunskap om hur ensembleundervisning med elever på olika kunskapsnivåer bedrivs, och väcka nya frågor och ingångar till forskning inom området.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärare arbetar i sin matematikundervisning för att tillgodose olika varianter av lässvårigheter. En kvalitativ metod med hjälp av intervjuer har använts för att kunna presentera ett resultat. Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av några huvudbegrepp från det sociokulturella perspektivet. De begrepp som huvudsakligen har benämnts i denna studie är mediering, proximal utvecklingszon och appropriering. I resultatet framkommer det hur lärare kan upptäcka lässvårigheter i matematik. Flerspråkighet, otillräcklig begreppsförståelse och bristande strategier är några av anledningarna till att eleverna är i lässvårigheter, vilket lärare oftast uppmärksammar vid textuppgifter i matematik. I resultatet redovisas även hur lärare arbetar med elever i lässvårigheter. Det gör de bland annat genom digitala verktyg och konkret material, exempelvis pengar, klossar och pizza. Slutsatsen av studien är att läraren behöver besitta kunskap om hur de kulturella verktygen ska användas för att ge eleverna möjlighet till att utvecklas inom textuppgifter i matematik. / The purpose of the study is to deepen the knowledge of how teachers work in their mathematics teaching to meet different variants of reading difficulties. A qualitative method with the help of interviews has been used to be able to present a result. The research questions are answered with the help of some main concepts from the sociocultural perspective. The concepts that have been mainly mentioned in this study are mediation, Zone of Proximal Development, and appropriation. The result shows how teachers can detect reading difficulties in mathematics. Multilingualism, insufficient conceptual understanding, and lack of strategies are some of the reasons why pupils have reading difficulties, which teachers often pay attention to when writing text assignments in mathematics. The results also report how teachers work with pupils with reading difficulties. They do this through digital tools and concrete materials, such as money, bricks, and, pizza. The conclusion of the study is that the teacher needs to possess knowledge of how the cultural tools should be used to give pupils the opportunity to develop in text assignments in mathematics.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur förskollärare arbetar med barns språkutveckling i förskolans utemiljöer kopplat till sociokulturella perspektivet. Genom att få mer fördjupade kunskaper och analysera hur förskollärare främjar barns språkutveckling i förskolans utemiljöer kan denna studie bidra till att förbättra barns förutsättningar till språkutveckling i förskolans utemiljöer. Genom semi strukturerade intervjuer med fem legitimerade förskollärare undersöktes metoder och strategier som används för att främja barns språk i förskolans utemiljöer. Resultatet visar att förskollärare ser utemiljöerna som en gynnsam plats för barns språkutveckling. Medvetenhet och förhållningssätt, alltså förskolläraren roll i utemiljöerna lyfts fram som viktiga aspekter för att främja barns språkutveckling. Förskollärarna beskriver att vara aktiv, närvarande och ha en stödjande roll för att berika barns språk i utemiljöerna kan vara framgångsrikt. Det kommer också fram att planering, reflektion och kunskap kring barns språkutveckling är viktiga delar för att både inomhus som utomhus bidra till barn språkutveckling. Det är genom reflektionen och planeringen undervisningen ute sker mer systematiskt och kopplat till de gemensamma målen. Slutsatsen av studien är att det behövs fortsatt reflektion och diskussion kring hur förskolans utemiljöer kan användas mer kopplat till barns språkutveckling. Därför kan detta arbete kontinuerligt utvecklas och förbättrar för barns språkutveckling i förskolans utemiljöer.

Syftet med denna studie har varit att studera i vilken omfattning och på vilket sätt förskolepedagoger anser att de främjar barns språkliga utveckling med stöd av digitala verktyg. Vidare fokuseras hur de uppfattar att digitala verktyg påverkar barns språkutveckling samt vilka språkliga utvecklingsstadier de menar digitala verktyg kan påverka. Studien utgår ifrån Vygotskijs samlade språkteorier inom det sociokulturella perspektivet där grunden för språklig utveckling ligger i det sociala samspelet, mediering, kulturella verktyg och utnyttjandet av den proximala utvecklingszonen. I och med att samhället blir mer och mer digitaliserat följer även förskolans verksamhet denna utveckling där verksamheten utvecklas och får mer digitaliserade inslag att förhålla sig till. Det blir då pedagogernas arbete att skapa en verksamhet där barn får en möjlighet till att utveckla en adekvat digital kompetens. Därför har vi valt att fokusera på pedagogernas perspektiv och åsikter i denna studie.En enkätundersökning har genomförts med en blandning av kvalitativa och kvantitativa frågor, vars resultat kommer att redovisas i flytande text tillsammans med statistiska tabeller med tillhörande citat från de deltagande respondenterna.Resultatet har visat på att det som har störst betydelse för språkets utveckling i samband med användandet av digitala verktyg är pedagogernas förhållningssätt, inställning och kompetens inom de bägge arbetsområden. Majoriteten av pedagogerna använder digitala verktyg för att främja och fördjupa ett lärande till barn som befinner sig i behov av stöd samt barn som har ett annat modersmål än svenska med hjälp av olika högläsning verktyg. Denna studie riktar sig främst till pedagoger som har ett intresse för språk samt digitala verktyg, o