Det finns barn som ligger långt före utvecklingsmässigt i förhållande till jämnåriga. Begreppet särbegåvad används mer och mer i samhällsdebatter och skolpolitik. Alla barn har rätt till extra stöd, men forskning visar att detta stöd främst ges till de barn som har svårigheter av något slag. I denna studie kommer begreppet särbegåvad och extra stöd att diskuteras i förhållande till tidigare forskning samt teorier gällande begåvning, utveckling och lärande.Studiens syfte är att undersöka några förskollärares erfarenheter av att möta och arbeta med särbegåvade barn i förskolan, samt deras tankar kring begreppet extra stöd. Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som metod. Sex förskollärare intervjuades med hjälp utav en intervjuguide för att besvara studiens syfte.Resultatet visar att ingen utav förskollärarna definierat barn som särbegåvade. Däremot hade samtliga förskollärare erfarenheter av barn som ligger långt fram utvecklingsmässigt i olika områden, ur ett ålderadekvat perspektiv. Förskollärare i studien känner sig ofta otillräckliga på grund av stora barngrupper och tidsbrist. Det finns även en rad andra utmaningar för förskollärare i mötet med särbegåvade barn, så som identifiering, lärandesituationer samt reflektioner över det egna arbetssättet. Resultatet visar att förskollärare beskriver att extra stöd främst ges till de barn som har svårigheter av något slag. Däremot beskriver förskollärarna en rad åtgärder de gör för att utmana barn de barn som ligger långt före utvecklingsmässigt.

This study examines preschool teachers` experiences of working with multilingualism. Through the study I want to find out about what experiences preschool teachers have about working with multilingualism and what has changed during their working life. The study also examines which methods are used most to support the children`s native language and how educators experience work with multilingualism. The data gathering has been carried out using a qualitative method that is semi structured interviews. Six licensed preschool teachers were interviewed. Data has been analyzed using phenomenography. The results show that the work with multilingualism places demands on the educators but is seen with a positive attitude. The result also shows that the educators´ view of working with multilingualism is of importance for the children and their educational development. If the educator lacks will and commitment to work with multilingualism it will affect the education for the children. The children will then not receive the support they need to improve and develop. It is also important that the principals emphasize that multilingualism is included in the preschool`s activities. It also appears in the results that educators` knowledge plays a role in the work with multilingualism and that educators need to know about the child`s background to be able to support the children in their language development. The results show that the most used method support in the work with multilingualism are digital tools and specific learning app Polyglutt. / Denna studie undersöker förskollärares erfarenheter av arbete med flerspråkighet. Genom studien vill jag ta reda på vilka erfarenheter förskollärarna har kring arbetet med flerspråkighet och vad som har förändrats under deras arbetsliv. Studien undersöker även vilka metoder som används mest för att stödja barnens modersmål och hur pedagoger upplever arbetet med flerspråkighet. Datainsamlingen har genomförts med kvalitativ metod som är semistrukturerade intervjuer. Det intervjuades sex legitimerade förskollärare. Data har analyserats med hjälp av fenomenografi. Resultatet visar att arbetet med flerspråkighet ställer krav på pedagogerna men ses med en positiv inställning. Resultatet visar även att pedagogernas syn på att arbeta med flerspråkighet har stor betydelse för barnen och deras pedagogiska utveckling. Om pedagogerna saknar vilja och engagemang till att arbeta med flerspråkighet kommer det att påverka barnens utbildning. Barnen får då inte de stöd de behöver för att förbättra sig och utvecklas. Det är även viktigt att rektorerna lägger vikt på att flerspråkighet inkluderas i förskolans verksamhet. Det framkommer även i resultatet att pedagogers kunskaper spelar roll i arbetet med flerspråkighet och att pedagoger behöver veta om barnets bakgrund för att kunna stödja barnen i deras språkutveckling. Resultatet visar att den mest använda metoden som stöd i arbetet med flerspråkighet är digitala verktyg och specifikt lärandeappen Polyglutt.

Förskolorna i Sverige har utifrån den flyktingström som skedde under 2015 mötts av en större del nyanlända barn. Förskolan är oftast det första mötet med det svenska samhället för både barn födda i utlandet och barn födda i Sverige med nyanlända föräldrar. Detta ställer krav på förskollärare som arbetar i förskolan för att möta dessa barn utifrån bästa sätt.Detta är bakgrunden till vårt syfte med denna studie av förskollärares erfarenheter i mottagandet av nyanlända barn. Vi vill med denna studie undersöka vilka svårigheter som förskollärare stöter på i sitt arbete för att kunna ge en bredare kunskap till dem som möter nyanlända barn för första gången i förskolan.Våra teoretiska utgångspunkter framkom utifrån en induktiv ansats och tog avstamp i teoretiska begrepp; begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet, trygg bas, trygg och otrygg anknytning samt genusperspektiv, som använts i analysen. Vi utgick från en kvalitativ metod och genomförde sex reflexiva intervjuer på två förskolor med erfarenhet av mottagandet av nyanlända barn.Resultaten visar att det finns ett starkt samband mellan förskollärares kunskaper och erfarenheter i hur mottagandet av nyanlända barn kommer att fungera. Förskollärare visar ett känslomässigt engagemang och framhåller vikten av det egna förhållningssättet. Resultatet visar även att relationsskapande handlar om förskollärares omsorgsförmåga. Förskollärares erfarenheter handlar om en medvetenhet om att man som förskollärare, oavsett tidigare erfarenheter, aldrig kan vara helt förberedd på vilka utmaningar som väntar. Detta ställer stora krav på förskollärare i mötet med nyanlända barn.

Denna studie har till syfte att undersöka hur rektorers och förskollärares kunskap och intresse av fysisk aktivitet kan påverka barns möjligheter att delta i planerade rörelseaktiviteter och utveckla sin grovmotorik i inomhusmiljö. Bakgrunden ger en översikt kring styrdokument och riktlinjer, från litteratur redogörs grundläggande rörelseförmåga och inomhusmiljöns betydelse. Tidigare forskning berättar om fördelen med fysisk träning, hur forskning ser på förskollärarnas kunskaper samt hur den fysiska och pedagogiska inomhusmiljön påverkar. Studien har en kvalitativt skriftlig intervju som metod, där tanken är att undersöka förskollärares och rektorers kunskap och intresse kring fysisk aktivitet och rörelse. Socialkonstruktivismen används som den teoretiska utgångspunkten, att kunskap är socialt uppbyggt och att kunskap förmedlas genom kontakt mellan olika människor. Kunskaper och intresse har en stor betydelse i vad barn får ta del av under sina dagar på förskolan. Resultatet visar att förskollärarna och rektorerna i sin utbildning tagit del av olika moment av fysisk hälsa. Däremot erbjuds inte barn i tillräcklig utsträckning rörelse under dagarna på förskolan. Orsaker till detta är bland annat att miljöerna inomhus inte är anpassade men också på grund av att kollegor har olika syn på vad som är viktigt i verksamheten.