The aim of this study is to analyze the experiences of preschool teachers’ on dance activities in preschool settings. My main focus lies in understanding how big and which kind of role dance has in different preschools. I used three questions to get answers regarding my idea:What experience does preschool teachers have regarding dance in preschool?What knowledge does preschool teachers have regarding dance in preschool?What knowledge does the preschool teachers have about dance as a tool for learning? As a method I used a qualitative interviews’ with four preschool teachers’. I have recorded and transcribed the interviews’ and analyzed the result with a hermeneutics approach. The theoretical frame of the study is founded on a theory based on a phenomenological and a hermeneutic phenomenological perception and a socio-cultural theory of learning. In my search for previous research about dance in preschool I found out that there is little research on the matter so with this study I would like to highlight the importance of using dance as a method of development and learning. The result shows that preschool teachers’ interpret the curriculum in different ways and it affects how they work with dance in their preschool activities. Dance is mentioned in the curriculum, as one of several ways of expression, but it is not clear how they should be interpreted. Preschool curriculum talks about what the children are expected to develop and learn, but it does not appear in what way or methods to be used to achieve this. Another conclusion of the result shows that the preschool teachers’ who of which were interviewed mentions how dance is used in preschool depends on the preschool teachers’ knowledge and interest in dance.  The result also shows that the preschool teachers’ I have interviewed had a lot of knowledge concerning dance as a tool for learning, but still dance has a small space in preschool.

This study examines preschool teachers` experiences of working with multilingualism. Through the study I want to find out about what experiences preschool teachers have about working with multilingualism and what has changed during their working life. The study also examines which methods are used most to support the children`s native language and how educators experience work with multilingualism. The data gathering has been carried out using a qualitative method that is semi structured interviews. Six licensed preschool teachers were interviewed. Data has been analyzed using phenomenography. The results show that the work with multilingualism places demands on the educators but is seen with a positive attitude. The result also shows that the educators´ view of working with multilingualism is of importance for the children and their educational development. If the educator lacks will and commitment to work with multilingualism it will affect the education for the children. The children will then not receive the support they need to improve and develop. It is also important that the principals emphasize that multilingualism is included in the preschool`s activities. It also appears in the results that educators` knowledge plays a role in the work with multilingualism and that educators need to know about the child`s background to be able to support the children in their language development. The results show that the most used method support in the work with multilingualism are digital tools and specific learning app Polyglutt. / Denna studie undersöker förskollärares erfarenheter av arbete med flerspråkighet. Genom studien vill jag ta reda på vilka erfarenheter förskollärarna har kring arbetet med flerspråkighet och vad som har förändrats under deras arbetsliv. Studien undersöker även vilka metoder som används mest för att stödja barnens modersmål och hur pedagoger upplever arbetet med flerspråkighet. Datainsamlingen har genomförts med kvalitativ metod som är semistrukturerade intervjuer. Det intervjuades sex legitimerade förskollärare. Data har analyserats med hjälp av fenomenografi. Resultatet visar att arbetet med flerspråkighet ställer krav på pedagogerna men ses med en positiv inställning. Resultatet visar även att pedagogernas syn på att arbeta med flerspråkighet har stor betydelse för barnen och deras pedagogiska utveckling. Om pedagogerna saknar vilja och engagemang till att arbeta med flerspråkighet kommer det att påverka barnens utbildning. Barnen får då inte de stöd de behöver för att förbättra sig och utvecklas. Det är även viktigt att rektorerna lägger vikt på att flerspråkighet inkluderas i förskolans verksamhet. Det framkommer även i resultatet att pedagogers kunskaper spelar roll i arbetet med flerspråkighet och att pedagoger behöver veta om barnets bakgrund för att kunna stödja barnen i deras språkutveckling. Resultatet visar att den mest använda metoden som stöd i arbetet med flerspråkighet är digitala verktyg och specifikt lärandeappen Polyglutt.

Denna studie har till syfte att undersöka hur rektorers och förskollärares kunskap och intresse av fysisk aktivitet kan påverka barns möjligheter att delta i planerade rörelseaktiviteter och utveckla sin grovmotorik i inomhusmiljö. Bakgrunden ger en översikt kring styrdokument och riktlinjer, från litteratur redogörs grundläggande rörelseförmåga och inomhusmiljöns betydelse. Tidigare forskning berättar om fördelen med fysisk träning, hur forskning ser på förskollärarnas kunskaper samt hur den fysiska och pedagogiska inomhusmiljön påverkar. Studien har en kvalitativt skriftlig intervju som metod, där tanken är att undersöka förskollärares och rektorers kunskap och intresse kring fysisk aktivitet och rörelse. Socialkonstruktivismen används som den teoretiska utgångspunkten, att kunskap är socialt uppbyggt och att kunskap förmedlas genom kontakt mellan olika människor. Kunskaper och intresse har en stor betydelse i vad barn får ta del av under sina dagar på förskolan. Resultatet visar att förskollärarna och rektorerna i sin utbildning tagit del av olika moment av fysisk hälsa. Däremot erbjuds inte barn i tillräcklig utsträckning rörelse under dagarna på förskolan. Orsaker till detta är bland annat att miljöerna inomhus inte är anpassade men också på grund av att kollegor har olika syn på vad som är viktigt i verksamheten.

With a phenomenographic perspective this thesis aims to study preschool teachers experiences of parent cooperation. In order to complete the aim of this study we have formulated three inquiries:     What qualifications do the preschool teacher consider contributing to good cooperation?     What qualifications do the preschool teacher consider leads to a lack of cooperation?    What appears as power relationships in the preschool teacher experiences?     According to the curriculum, preschool teacher requires to build trustworthy relations with parents. This appears to be a complex task. With a quantitative method the data in this study consist of seven interviews with preschool teachers that work in preschools. With our phenomenographic approach we were able to find different categories from the preschool teachers experienced narratives. This thesis consists of an inductive study where the preschool teachers narratives determine our theoretical notions. The notions are: Cooperation, communication, attachment relationship, intercultural knowledge and empowerment, the conclusion of the study reveals that power relations exist between parents and preschool teachers, the teachers have a power position because of their knowledge and parents because of their right to choose among preschools. The study shows that the task to please parents needs can be difficult, it also shows that misunderstandings and the increased number of children in the group aggravates the mission to fulfil the curriculum assignment regarding cooperation with parents. The result also shows that creating a trustful relation with mutual understanding of each other differences can lead to improve the cooperation.

I den svenska förskolan har alla barn rätt till en likvärdig utbildning och att få sina behov tillgodosedda. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter förskollärare har av barn i behov av särkilt stöd och för hur de arbetar för att inte exkludera dessa barn. Frågeställningarna är: Vilka erfarenheter har förskollärare av barn i behov av särkilt stöd? Vilka erfarenheter har förskollärare om exkludering och inkludering av barn i behov av särkilt stöd? Metodiska ansatsen i denna studie har varit kvalitativ och empirin som samlats in var genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att förskollärare är överens om att förskolans läroplan inte ger något stöd för hur de ska arbeta med barn i behov av särkilt stöd. Det framkommer i resultatet att förskollärare har en del erfarenheter, men att de inte har tillräcklig kompetens för hur de ska arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Det framkommer även att förskollärarna får stöd av olika instanser, men på olika vis och att inkludering innebär en mer likvärdig och rättvis utbildning. Sammanfattningsvis är detta område övergripande stort och för att kunna möta barn i behov av särkilt stöd bör förskollärares kompetensutveckling öka.

Syftet med denna studie var att lyfta fram sex förskollärares upplevelser kring arbetet med barn som har språkliga svårigheter. Studien baseras på en kvalitativ forskningsundersökning där förskollärarna intervjuades genom frågor som handlade om deras förutsättningar, metoder, stöttning för barnen, utmaningar och samarbetet. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv där epoché, fenomen, livsvärld, meningsbärande enheter och essens är de centrala begrepp som används i koppling till analysen. I resultatet och analysen framställs det som ansågs vara kärnan i förskollärarnas upplevelser utifrån det som togs upp under intervjuerna. Här läggs fokus på språkmedvetet arbete, synligheten av svårigheter, tiden, vikten av att se varje barn och det viktiga samarbetet. / The purpose of this study was to highlight six preschool teachers' experiences of working with children with language difficulties. The study is based on a qualitative research where the preschool teachers were interviewed through questions about their conditions, methods, support for the children, challenges and cooperation. The study is based on a phenomenological perspective where epoch, phenomenon, lifeworld, meaning-bearing units and essence are the central concepts used in connection with the analysis. In the results and analysis, what was considered to be the core of the preschool teachers' experiences is presented based on what was raised during the interviews. Here, the focus is on language-aware work, the visibility of difficulties, time, the importance of seeing each child and the important collaboration.