Uppsatsens syfte är att undersöka likheter och skillnader i föräldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig på en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre föräldrar som under detsenaste halvåret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrån ett fenomenografiskt perspektivanalyserats där fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och föräldrars upplevelser där samtligamenar att barnets trygghet är det primära målet för inskolningen. Det visar sig attföräldrars oro för barnets välbefinnande efter momentet av att lämna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning. I resultatet framkom det skillnader i pedagogersresonemang och föräldrars upplevelser kring förälderns roll under inskolningen.Pedagogerna ser föräldrars aktiva deltagande som en viktig del under inskolningenmedan föräldrarna ser sin roll mer som ett stöd för barnet under inskolningen tillförskolan. Det framkommer också ur resultatet att pedagogerna inte alltid genomför deinskolningsmodeller som finns framskrivna utan att de anpassas efter barnet,föräldrarnas, förskollärarnas eller verksamhetens behov. Studiens kunskapsbidrag harbetydelse för hur pedagoger kan utveckla kommunikationen mellan samtliga parterunder inskolningen. Kunskapsbidraget handlar också om att, för föräldrar ochpedagoger, öka kunskapen kring tre olika inskolningsmodeller samt att belysa de olikabehov och intressen som kan finnas under inskolningsperioden. / The aim of this study was to examine similarities and differences in parents’experiences and teachers reasoning of the introduction of children with no previousexperience of educational activities in preschool. The reason for this study is all abouthighlighting the different interests and needs that may exist during the introductionperiod. The survey is based on a qualitative approach in the form of six interviews withthree teachers working in preschool, and three parents who in the past six monthintroduced their child to preschool without any experience of the given topic. Thematerial have been analyzed with a phenomenographic perspective, where the focus hasbeen in finding differences and similarities in respondents experiences and reasoning ofthe phenomenon of children´s introduction to preschool. Finally, in the discussion, theempirical results are problematized with the literature that is presented in the sectionbackground. The result showed similarities in teachers reasoning and parentsexperiences where all think that the child´s security is the primary concern for theintroduction period. It turns out that parents concern for the child´s well-being after themoment of leaving the child can be a barrier to the child´s introduction. The resultrevealed differences in teachers reasoning and parents experiences of the parent's roleduring the child’s introduction. Teachers see parent`s active participation as animportant part during induction while parents see their role more as a moral support forthe child. It is also evident from the result that the teachers do not always follow theestablished introduction models. They seem to adapt the models in consideration to thechildren´s, parents, preschool teachers or the organization needs. The knowledge thatthis study contributes is important for how teachers can develop communicationbetween all parties during the child´s introduction to preschool. This study alsoincreases teachers and parents knowledge about three different introduction models andit highlights the different needs and interests that may exist during the induction period.

För oss är inskolningen grunden till trygghet och förtroende på förskolan, både för barn och för deras vårdnadshavare. Det är vid inskolningen den värdefulla relationen skapas mellan barn – förskollärare och förskollärare – vårdnadshavare. Vårt valda område är intressant då forskning om skillnader mellan olika inskolningsmodeller saknas helt. Vi har valt att i vår studie rikta in oss på de två vanligaste förekommande inskolningsmodellerna som är, föräldraaktiv inskolningsmodell samt traditionell inskolningsmodell.Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur inskolningsmodeller kan påverka grunden till trygghet och förtroende i relationen med barn och deras vårdnadshavare.Studien genomfördes med hjälp av två olika forskningsmetoder, kvantitativ och kvalitativ metod. En kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie har genomförts för att öka studiens validitet samt få en fördjupad kunskap kring studiens tre kategorier, trygghet och förtroende, styrdokument samt inskolningsmodeller.Resultatet av vår studie visar att val av inskolningsmodell inte påverkar tryggheten och förtroendet för barn och vårdnadshavare så länge inskolningarna sker individanpassat för varje barn. Resultatet visar på att majoriteten av våra respondenter är väl insatta i förskolans styrdokument och tydligt kan förankra vald inskolningsmodell i styrdokumenten.Respondenterna är helt eniga om att vald inskolningsmodell ger vårdnadshavare god insyn i den pedagogiska verksamheten. De betonar att inskolningarna bör integreras i det pedagogiska arbetet samt påverka den befintliga barngruppen så lite som möjligt. Inskolningar i förskolan bör vara unika, för varje barn är som snöflingor, det finns inte två likadana i hela världen.

Vårt arbete handlar om anknytning vid inskolning. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring olika inskolningsmetoder, samt hur de ser på anknytningens och trygghetens betydelse vid inskolning. Uppsatsen kommer att bygga på tillfrågade pedagogers erfarenheter, föreställningar och arbete gällande inskolning. Med hjälp av anknytningsteorin, som varit den centrala utgångspunkten för studien, har vi kunnat analysera vårt empiriska material. Några av studiens centrala begrepp är trygg/otrygg anknytning och trygg bas. För att genomföra studien valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Detta för att kvalitativ metod i relation till vårt syfte är att vi söker förståelse om det aktuella forskningsområdet. Utifrån detta så är slutsatsen att tillfrågade pedagoger menar att inskolningen ska individanpassas men också att det är viktigt att se över hur tiden utformas och används. Gemensamt menar pedagogerna i studien att anknytning tar tid att skapa. Anknytningen hävdar de också är en av de viktigaste faktorerna för att skapa en lyckad inskolning. Även trygghetens betydelse vid inskolningen lyfts fram, och det beskrivs hur viktig den är att skapa för både barn och föräldrar. Studien visar att respondenterna har erfarenheter av de olika inskolningsmodellerna men att deras val av metod varierar i efter barnets behov. I förhållande till anknytning så innebär detta att de jobbar utifrån att vara nära barnet och att inskolningen skall vara individanpassad och trygg. Nyckelord: Inskolning, inskolningspedagog, inskolningsmodeller, trygghet, anknytningsperson, anknytning, lyhörd

Abstrakt Denna studie handlar om att undersöka hur förskollärare resonerar kring olika inskolningsmodeller och hur de på bästa möjliga sätt jobbar för att bidra samt främja till en trygg inskolning för alla barn i samhället. Även för de barn som är nyanlända eller som är flerspråkiga och som har en mångkulturell bakgrund. Studien grundar sig i kvalitativa studier där man intervjuat förskollärare från två olika förskolor för att undersöka vad som bidrar till en trygg inskolning utifrån pedagogers perspektiv. Utifrån tidigare forskning som lyfts i studien har man fått reda på att inskolning är en komplex process. Det krävs tid och engagemang från de vuxna för att en inskolning ska bli trygg och för att små barn ska kunna skapa anknytningsrelationer på förskolan. Tidigare foskning visar också hur en inskolning påverkar barnen och dess framtid och hur språk och kommunikation kan bidra till en trygg inskolning.  Resultaten av studien visar att inskolning är individuellt och att inskolning ska anpassas individuellt för varje barn. Att bygga upp anknytningsrelationer tar längre tid och det krävs ett samarbete mellan förskola och hem för att en inskolning på bästa möjliga sätt ska bli så trygg så möjligt. Resultaten visar också att miljön och dess utformning kan ha stor betydelse för hur barn gess ,öjlighet att känna trygghet. Även ett nära samarbete mellan förskola och hem ses som en central del för att man ska få en lyckad inskolning.

Syftet är att göra en undersökning om olika inskolningsmodeller av barn i ett års ålder utifrån ett barnperspektiv. Mina frågeställningar är: Finns det några avgörande för- och nackdelar med de olika modellerna? Hur upplever föräldrar och pedagoger (förskollärare och barnskötare kommer att benämnas som pedagoger i studien) de olika inskolningsmodellerna utifrån barnets behov? Vad kännetecknar en god inskolning? Spelar barnets ålder någon roll? Det finns inte någon exakt vetenskap eller forskning om de olika modellerna. Därför vill jag med olika teorier samt ett eget undersökande i form av observationer, enkäter och intervjuer, komma fram till vad dessa modeller tillför ett barn som är ett år. Jag vill utifrån ett barnperspektiv ta reda på vad fördelarna är med de olika inskolningsmodellerna. Jag har till denna studie valt ut olika utvecklingsteorier som utgångspunkt. Dessa berör anknytning, trygghet samt psykosocial-utveckling. Jag har valt att använda triangulering av undersökningsmetoderna observation, enkät samt intervju. I resultatet framgår att de olika inskolningsmodellerna har både för- och nackdelar. Det som är viktigast är barnets och föräldrarnas trygghet och anknytning till pedagogerna och verksamheten. Huruvida inskolningen blir lyckad hänger på pedagogernas förhållningssätt och flexibilitet och inte på den valda inskolningsmodellen.