Syftet är att göra en undersökning om olika inskolningsmodeller av barn i ett års ålder utifrån ett barnperspektiv. Mina frågeställningar är: Finns det några avgörande för- och nackdelar med de olika modellerna? Hur upplever föräldrar och pedagoger (förskollärare och barnskötare kommer att benämnas som pedagoger i studien) de olika inskolningsmodellerna utifrån barnets behov? Vad kännetecknar en god inskolning? Spelar barnets ålder någon roll? Det finns inte någon exakt vetenskap eller forskning om de olika modellerna. Därför vill jag med olika teorier samt ett eget undersökande i form av observationer, enkäter och intervjuer, komma fram till vad dessa modeller tillför ett barn som är ett år. Jag vill utifrån ett barnperspektiv ta reda på vad fördelarna är med de olika inskolningsmodellerna. Jag har till denna studie valt ut olika utvecklingsteorier som utgångspunkt. Dessa berör anknytning, trygghet samt psykosocial-utveckling. Jag har valt att använda triangulering av undersökningsmetoderna observation, enkät samt intervju. I resultatet framgår att de olika inskolningsmodellerna har både för- och nackdelar. Det som är viktigast är barnets och föräldrarnas trygghet och anknytning till pedagogerna och verksamheten. Huruvida inskolningen blir lyckad hänger på pedagogernas förhållningssätt och flexibilitet och inte på den valda inskolningsmodellen.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka vuxna biologiska barns erfarenheter av att vara familjehem och hur familjehemsplaceringarna har påverkat de biologiska barnen. Studien undersöker om den psykosociala utvecklingen har påverkat de biologiska barnen, hur erfarenheterna av att växa upp som biologiskt barn i familjehem har påverkat de vuxna individernas nuvarande livssituation och hur de biologiska barnen upplevde sin delaktighet i beslut gällande familjehemsplaceringar. Studien genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer där sju intervjupersoner mellan 19–44 år som hade vuxit upp som biologiskt barn i familjehem fick besvara frågor om deras upplevelser av olika områden av deras uppväxt i familjehem. Tematisk analys användes som analysmetod i studien.Resultatet av intervjuerna visar på att biologiska barn som växer upp i familjehem påverkas i olika grad av de barn som blir familjehemsplacerade hos dem. En del av intervjupersonerna nämner känslor av att hamna i skymundan, då de placerade barnen prioriterades när det gäller uppmärksamheten av vårdnadshavarna. Även skolgången påverkades negativt för en del av intervjupersonerna där dålig sömn var en avgörande faktor för de biologiska barnen, då sömnen gjorde att de presterade sämre i skolan. Även bortprioritering av egna skoluppgifter på grund av de placerade barnens behov att få hjälp i skolan påverkade de biologiska barnens skolgång åt det sämre då de inte fick tillräckligt med tid åt egna uppgifter. Intervjupersonerna nämner däremot hur de blivit mer förstående för när individer har det jobbigt och har enklare att finnas där för andra, detta på grund av uppväxten i familjehem. Majoriteten av intervjupersonerna uppger att de är positivt inställda till familjehem, men är däremot inte villiga att själva bli det som vuxna. / This qualitative interview study aims to investigate adults' biological children's experiences of being in a family home and how the family home placements have affected the biological children. The study examines whether the psychosocial development has affected the biological children, how the experiences of growing up as biological children in family homes have affected the adult’s current life situation and how the biological children experienced their participation in decisions regarding family home placements. The study was conducted through semi-structured interviews where seven interviewees between the ages of 19–44 who had grown up as biological children in family homes answered questions about their experiences of various areas of their upbringing in family homes. Thematic analysis was the chosen analysis method in the study. The results of the interviews show that biological children who grow up in family homes are affected to varying degrees by the children who are placed in family homes with them. Some of the participants mention experiences of being overlooked, when the children placed in family homes was prioritized the guardian’s attention. The education was also negatively affected for some of the interviewees, where poor sleep was a decisive factor for the biological children, as sleep made them perform worse at school. De-prioritization of own school tasks due to the placed children's need for help at school also affected the biological children's education for the worse as they did not get enough time for their own tasks. The participants, on the other hand, mention how they have become more aware when individuals are having a hard time and find it easier to be there for others, this due to growing up in a family home. Most of the interviewee’s state that they have a positive attitude to family homes, but are, on the other hand, not willing to become one themselves as adults.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån BVC-personalens skildringar synliggöra hur föräldrar kan främja sitt barns psykosociala hälsa och därmed motverka framtida risker. Fyra semistrukturerade intervjuer med BVC-sköterskor genomfördes. Utifrån detta formulerades fem teman som innefattar hur föräldrar kan främja sitt barns psykosociala hälsa. Den empiriska datan har analyserats med hjälp av den utvecklingsekologiska teorin, samt begreppet resiliens som teoretiskt ramverk. Resultatet har visat på vikten av att man som förälder är både fysiskt och emotionellt närvarande, samt att man har ett positivt samspel med sitt barn. Vidare lyftes vikten av ett nätverk, betydelsen av att bevara ett barns oskuldsfullhet samt att barnet känner sig älskat men samtidigt upplever en tydlig struktur och gränssättning. Resultatet bekräftar således på gräsrotsnivå det inom socialt arbete väl etablerade materialet “BBIC” (Barns Behov i Centrum). / The aim of this qualitative study was to explore child healthcare workers’ experiences of how parents can enhance their child’s psychosocial health and thereby prohibit future risks. Four nurses were interviewed, utilizing a semi-structured interview method. From this, five themes that embrace how parents can enhance their child’s psychosocial health took form. The empirical data was analyzed using developmental ecological theory and resilience as a conceptual framework. The findings showed the importance of parents being physically and emotionally available and having a positive interaction with their child. Further on, the importance of a network was lifted along with the significance of a child having an innocent childhood, a clear set of structure and boundaries and experiencing love. Thereby, the results on a grassroot level confirm the material “BBIC” that focuses on children’s needs and that’s well known and used in social work in Sweden.

Ungdomar på hem för Vård eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och är i behov av skydd, säkerhet och gränssättning. HVB-hem förväntas utifrån lagstiftning bereda ungdomar vård och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal på HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vård och behandling på HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas på olika sätt och vilka konsekvenser detta får för vården och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling. För att erhålla data genomfördes fem kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma på HVB-hem och en kvalitativ intervju med två tillsynsinspektörer från IVO. Resultatet analyserades utifrån teoretiska begreppen psykosocial utveckling, motivation och gränssättning och visar att ungdomars behov för att utvecklas psykosocialt består av individuell vård, delaktighet, gränssättning samt verktyg att hantera och skydda sig själva. Vidare visar resultatet att det förekommer hinder och möjligheter i personalens handlingsutrymme för att uppnå detta. Personal upplever frustration över hur tillsynen utförs och anser att deras handlingsutrymme begränsas då personalen och IVO har olika syn på lagstiftningen och hur personalen ska behandla den problematik som ungdomar på HVB-hem uppvisar. En problematiserande diskussion förs angående ungdomars problematik, gränssättning och personalens handlingsutrymme i relation till tillsynens utförande och de två olika tolkningarna av lagstiftningen som delvis står i motsättning till varandra. / Youths in Residential Institutions (HVB-home) often have a problematic behavior and are in need of protection, security and boundaries. HVB-homes are through legislation required to provide care and treatment to counteract adverse development among the youth. The Inspection for Health and Care (IVO) supervise the HVB-homes. The purpose of this study was to interview staff at HVB-homes and Inspectors at IVO to investigate their perceptions of how care and treatment should be conducted. Furthermore the aim was to distinguish whether the legislation can be interpreted differently and what consequences this has for the care and the treatment for the youths regarding their needs for positive psychosocial development. To obtain data five qualitative interviews were conducted with professionals at HVB-homes and one with two inspectors at IVO. The result was analyzed according to the theoretical concepts of psychosocial development, motivation and boundaries. The result shows that to develop psychosocial maturity, young people need individual care, empowerment, boundaries and skills to control and protect themselves. Furthermore, it shows occurrences of both obstacles and opportunities in terms of the staff being able to provide the appropriate care for the youth. The staff experience frustration in the execution of the supervision and describe that they interpret the legislation differently from IVO. The staff express that they are unable to handle the youths at HVB-home. A problematizing discussion is conducted regarding the youths’ problems at HVB-homes, need of boundaries and the staffs’ ability to provide appropriate care in relation to the execution of the supervision and the two partly different interpretations of the legislation.