Utifrån våra erfarenheter som förskollärarstudenter och vikarier inom skolväsendet anser vi att uppbyggnaden av miljön ofta glöms bort i arbetet med genus. Syftet med denna studie är att granska en förskolemiljö ur ett normkritiskt genusperspektiv. Vi vill genom vår granskning undersöka hur miljön speglar samhällets föreställningar om genus, det vill säga på vilket sätt vi tolkar vilka normer som finns i material och utformning av miljön. För att bearbeta, analysera och förstå vårt insamlade material används Yvonne Hirdmans och Judith Butlers genusteorier samt Reggio Emiliapedagogikens filosofin om miljön som den tredje pedagogen som våra teoretiska utgångspunkter. För att samla in vårt material har vi använt oss av kvalitativa insamlingsmetoder med en kombinerad observationsmetod mellan strukturerad- och öppen observation. Vi har kompletterat vårt material med uppföljande intervjufrågor med en platsinteragerande metod för att få en helhet på vårt material. Vår studie visar att en förskolemiljö både kan vara isärhållande och könsuppdelade. Detta resultat fick vi fram genom att bland annat observera vilket material som erbjuds. Följaktligen speglas genusstrukturer genom den förskolemiljö som erbjuds barnen. Slutsatsen är att genus och miljö är något som är sammankopplat men som ofta glöms bort i utformandet av miljö och material.