Socionomers arbetsområde präglas av olika typer av problematik, komplexa beslutsfattningar och etiska överväganden. Forskning visar att personer som studerar till socionom i större utsträckning har varit utsatta för sociala svårigheter jämfört med studenter som läser andra utbildningar. Det är viktigt att socionomstudenterna som haft komplicerade livsförhållanden har bearbetat sitt förflutna innan de går ut i arbetslivet. Syftet med vår studie är att bidra med kunskap kring betydelsen av egna erfarenheter och teoretiska kunskaper i det sociala arbetets praktik. Resultatet av studien baseras på fem semistrukturerade intervjuer som bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom ämnesområdet samt ett urval av två teoretiska perspektiv har legat till grund för tolkning och analys av studiens resultat. Av resultatet framgår att både den teoretiska och erfarenhetsbaserade kunskapen är nödvändiga i det sociala arbetet men att balansen mellan kunskaperna är komplex. Självmedvetenhet kan påverka hur den yrkesverksamma tillvaratar de båda kunskaperna i det praktiska sociala arbetet. / <p>2019-06-04</p>

Det estetiska programmet med inriktning dans finns på gymnasieskolor runt om i Sverige. Det är ett program som vilar på praktisk kunskap och denna uppsats avser att undersöka om utformningen av riktlinjerna i Gy11:s kursplaner för dans ger tillfredsställande verktyg för god validitet och reliabilitet vid bedömning. Det mer precisa syftet med uppsatsen är att med filosofen Jürgen Habermas teori kring det kommunikativa handlandet utforska kursplanernas språkliga redskap, samt användandet av värderande och graderande ord i kursplanerna för fyra obligatoriska danskurser för eleverna som går det estetiska programmet med inriktning dans. Jag har själv dansat i över 20 år, varit en tidigare elev på det nämnda programmet och finner mig i en position där jag snart är på väg att bedöma elever i det som jag själv blivit bedömd i; dans som ett konstnärligt ämne. Tidigare forskning pekar på att dans bär en lång tradition av mästarlära, där eleven ärver en tyst kunskap och lär sig att bemästra dans som hantverk från sin lärare. Dansundervisningen tar idag plats som ett ämne som vilket annat i en skolvärld dominerad av "mätbar" teoretisk kunskap. Men problematiken ligger i hur man som lärare ska ge en rättvis bedömning i kunskap som faller utanför det teoretiska. Till grund för studien ligger en kombinerad kvantitativ och kvalitativ textanalys av nämnda kursplaner. Materialet har analyserats utifrån ett hermeneutisk perspektiv och Habermas teori kring kommunikativt handlande. De sammantagna resultaten visar att de fyra kursplanerna kompletterar varandra för att ge eleverna verktyg till att bemästra dans som hantverk. Kursplanerna som avser de mer praktiska kurserna visar sig vara mer värderande och mindre preciserade, vilket skapar utrymme för varje lärare att göra sin egen tolkning kring vad som är giltig kunskap inom dans. Den kursplan som däremot gäller för den mer teoretiska kursen har tydliga graderande ord och är mer preciserad. Resultatet tyder på att kursplaner som gäller för en teoretisk kurs förefaller vara mer lättillgänglig ur ett språkligt perspektiv då utrymmet för tolkning är snävare. Detta skapar i sin tur större möjligheter för en god validitet och reliabilitet vid bedömning.

Jag har i denna studie valt att titta på hur textilslöjdslärare beskriver sitt arbete med materiallära. Syftet har varit att skapa kunskap om textilslöjdslärares undervisning i materiallära och vilka läromedel de använder sig av. Undersökningen utfördes genom litteraturstudier som knyter an till ämnet och fem kvalitativa intervjuer med utbildade textilslöjdslärare. Det som framkom var att materialläran läggs in i samband med det eleverna slöjdar med. Det framkom även att, om man gör undervisningen mer praktisk, så blir eleverna mer intresserade. Läromedel kring materiallära förekommer i begränsad omfattning och lärarna använder de läromedel som finns mest som ett stöd i sin undervisning. Det är lättare att undervisa de yngre eleverna i materiallära än de äldre, vilket kan bero på att de yngre är mer nyfikna av sig än de äldre. Materialens funktion är enligt lärarna den viktigaste kunskapen eleverna bör få med sig när de slutar skolan, så att de kan göra medvetna val i sina inköp av kläder och hemtextilier.

Denna kvalitativa studie syftar till att bidra med kunskap om vilka faktorer som motiverar personalvetarstudenter på Uppsala universitet att kombinera heltidsstudier med deltidsarbete. Vi har preciserat syftet genom två frågeställningar: “Vilken betydelse får relationen mellan teoretisk och praktisk kunskap för studenternas motivation till att arbeta deltid?” och “Vilka inre och yttre faktorer påverkar studenternas motivation till att söka deltidsarbete?” Resultatet i studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta personalvetarstudenter. De teorier som studien utgår från är praktisk kunskap baserat på Deweys pragmatiska syn på lärande som handlar om att teori kombinerat med erfarenhet främjar lärande. Baserat på Decis self-determination theory används begreppen inre och yttre motivation. Är en person inre motiverad utför de en handling på grund av eget intresse, nöjet att utvecklas och lära sig nya saker. En person som är yttre motiverad motiveras av incitament som belöningar som kommer med att utföra en uppgift. Resultatet visar att respondenterna upplever en avsaknad av praktisk kunskap i utbildningen och att de ges större möjlighet att applicera sina teoretiska kunskaper i praktiken på deras deltidsarbeten. Vidare visar det sig att “utveckling och nyfikenhet”, “arbetslivserfarenhet och anställningsbarhet” och “beröm från arbetsgivare” var mer avgörande för valet att söka deltidsarbete än “lön” och “betyg från universitetet”. I studiens avslutande avsnitt diskuteras varför belöningar måste vara givande och meningsfulla på lång sikt och svårigheten med att kategorisera respondenternas motivation som antingen inre eller yttre motivation samt vikten av praktiska inslag i personalvetarutbildningen.

<p>Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat Läroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen håller så anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrån den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger på. </p><p> Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap är relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa är kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism. Alla förnekar de, var för sig, minst ett av tre de nödvändiga villkoren i den traditionella analysen av kunskap, vilken innebär att kunskap är sann berättigad tro.</p><p> Jag har även presenterat, analyserat samt diskuterat de elementära och logiska motsägelser som följer en relativistisk kunskapssyn. Dessa är av den omfattningen att det kan finnas tillräckliga skäl att förkasta en relativistisk kunskapssyn oavsett vilket relativistiskt resonemang som ligger till grund för Lpf 94s relativa kunskapssyn. </p><p> Min slutsats är att synen på att teoretisk kunskap är relativ inte håller och bör förkastas, vilket innebär att läroplanen i framtiden bör bygga på en objektiv kunskapssyn.</p>

Föreliggande uppsats har kritiskt granskat, analyserat och diskuterat Läroplanens teoretiska kunskapssyn. Om analysen håller så anser jag mig ha visat vilka resonemang, utifrån den kognitiva relativismen, som Lpf 94 bygger på. Hur den kognitiva relativismen kommer fram till att kunskap är relativ kan se lite olika ut. Minst tre underliggande teser kan urskiljas vilka alla kan ligga till grund för Lpf 94s kunskapssyn. Dessa är kunskapssociologisk relativism, epistemisk relativism och ontologisk relativism. Alla förnekar de, var för sig, minst ett av tre de nödvändiga villkoren i den traditionella analysen av kunskap, vilken innebär att kunskap är sann berättigad tro. Jag har även presenterat, analyserat samt diskuterat de elementära och logiska motsägelser som följer en relativistisk kunskapssyn. Dessa är av den omfattningen att det kan finnas tillräckliga skäl att förkasta en relativistisk kunskapssyn oavsett vilket relativistiskt resonemang som ligger till grund för Lpf 94s relativa kunskapssyn. Min slutsats är att synen på att teoretisk kunskap är relativ inte håller och bör förkastas, vilket innebär att läroplanen i framtiden bör bygga på en objektiv kunskapssyn.

Denna studie fokuserar på konflikthantering och dess egenskaper. Jag har fördjupat mig i praktiska och teoretiska kunskaper i konflikthantering med eleverna. I denna studie kommer jag att intervjua fyra pedagoger, två erfarna lärare och två nyexaminerade pedagoger. Jag kommer också att förklara vilka känslor har för roll i konfliktlösning. Varför jag har valt att skriva om konflikten är på grund av min osäkerhet när det gäller att lösa konflikter med elever så jag har valt att intervjua två erfarna pedagoger. Slutsatsen av min studie är att alla mina fyra informanter anser att den praktiska kunskapen är lika viktig som den teoretiska kunskapen. Studien visar att vi kan få in de olika kunskaper på två olika sätt; genom utbildningen som är den teoretiska kunskapen samt ute i arbetslivet som är den praktiska kunskapen.

Syftet med studien är att undersöka legitimerade grundlärare i fritidshems erfarenheter av mötet mellan de kunskaper de har från sin utbildning och de kunskaper arbetet i fritidshem kräver av dem. I studien används kvalitativ metod där materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Tolkningen av materialet har sin teoretiska utgångspunkt i fenomenologin samt används fenomenologin och hermeneutiken som analysmetoder.  I resultatet uttrycks en önskan om att moment i utbildningen ska läggas till eller göras om för att få möjlighet att tillägna sig fler kunskaper. Respondenterna beskriver att grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem övervägande har varit bra men att de saknar en fördjupning i vissa kurser. Vidare diskuteras om en fördjupning är möjlig eller om det då krävs en revidering eller förlängning av utbildningen. Resultatet visar att den verksamhetsförlagda utbildningen är en bidragande faktor i att förstå och uppleva hur verksamheten fungerar. Det framkommer att den verksamhetsförlagda utbildningen möjliggör omvandlingen mellan teoretisk kunskap och praktisk verksamhet. Vidare framgår det att samtliga respondenter upplever att utbytet av erfarenheter har stor betydelse för kunskapsutvecklingen både under och efter utbildningen. Det respondenterna har beskrivit är hur kollegor på olika sätt visat sig särskilt viktiga för deras fortsatta kunskapsutveckling.

Syfte Syftet med denna undersökning var att belysa vad lärare anser vara teoretisk kunskap på lektioner i ämnet idrott och hälsa, hur de ser sambandet mellan den teoretiska kunskapen och de praktiska förmågorna utifrån lärarnas bakgrund. Frågeställningarna som studien utgått från: Vad anses teoretisk kunskap vara? Hur undervisas teoretisk kunskap på lektionerna? Finns det likheter eller skillnader mellan lärarnas uppfattning av teoretisk kunskap? Metod Metoden för denna studie var kvalitativ i form av intervjuer med fyra lärare i idrott och hälsa. En intervjuguide har följts under intervjuerna och alla tillfrågade lärare blev intervjuade. Resultat Alla lärare i denna studie undervisar teoretisk kunskap på ett sätt som de själv uppfattar som det bästa sättet för dem att lära eleverna. De integrerar den teoretiska kunskapen med en praktiska. Bara en av lärarna använde sig av hela teoretiska moment. Likheter i lärarnas bakgrunder har hittats, till exempel har alla en idrottsbakgrund men inget som tyder på att habitus påverkat deras syn på den teoretiska kunskapen. Slutsats I första hand anses teoretisk kunskap vara den reflekterande, elevcentrerade eftertänksamheten och informativa förståelsen om praktiska förmågor och- eller moment. Lärarna tycker att teorin “ingår” i de praktiska momenten. / <p>Idrott III</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgränser av den svåruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som används i empirin samlades in genom intervjuer med anställda på fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ”learning by doing” modell där konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans på olika projekt. Erfarenheter från projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process där den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgänglig för hela företaget. Studien visar att Accenture har rutiner som gör att dem överkommer de flesta hinder som presenteras i den befintliga teorin. Det hinder som Accenture belyste som ett problem var informationsöverflödet som fanns inom företaget.</p> / <p>The purpose of the study is to study how a global management consulting firm works internally with knowledge transfer across national borders of the hard to express, experience-based knowledge of a consultant. The qualitative data which is presented in the empirical part of the paper was collected through interviews with employees at the case firm Accenture. The result of the study showed that practical knowledge is transferred through formal meetings, and a “learning by doing” process, where consultants of different nationalities and degrees of experience work together on projects. Experiences from projects are collected, stored, and transferred to the Knowledge Exchange database, in a process where the practical knowledge is transformed into theoretical knowledge and made available to the entire company. The study shows that Accenture has routines that help them overcome most of the impediments presented in the existing theory. The impediment that Accenture expressed to be a problem within their organization was information overflow.</p>