Syftet med studien är att undersöka hur ett globalt management konsultföretag arbetar internt med kunskapsöverföring över landsgränser av den svåruttryckliga erfarenhetsbaserade kunskapen som en konsult innehar. Den kvalitativa data som används i empirin samlades in genom intervjuer med anställda på fallföretaget Accenture. Resultatet av undersökningen visade att praktisk kunskap överförs genom formella sammankomster samt en ”learning by doing” modell där konsulter av olika nationaliteter och grad av erfarenhet arbetar tillsammans på olika projekt. Erfarenheter från projekt samlas, lagras och överförs till databasen Knowledge Exchange, i en process där den praktiska kunskapen transformeras till teoretisk kunskap och görs tillgänglig för hela företaget. Studien visar att Accenture har rutiner som gör att dem överkommer de flesta hinder som presenteras i den befintliga teorin. Det hinder som Accenture belyste som ett problem var informationsöverflödet som fanns inom företaget. / The purpose of the study is to study how a global management consulting firm works internally with knowledge transfer across national borders of the hard to express, experience-based knowledge of a consultant. The qualitative data which is presented in the empirical part of the paper was collected through interviews with employees at the case firm Accenture. The result of the study showed that practical knowledge is transferred through formal meetings, and a “learning by doing” process, where consultants of different nationalities and degrees of experience work together on projects. Experiences from projects are collected, stored, and transferred to the Knowledge Exchange database, in a process where the practical knowledge is transformed into theoretical knowledge and made available to the entire company. The study shows that Accenture has routines that help them overcome most of the impediments presented in the existing theory. The impediment that Accenture expressed to be a problem within their organization was information overflow.

In recent decades, police training has undergone a professionalization process in which the training has been increasingly incorporated within the academy. The professionalization process has led to the content of police training being changed by theoretical subjects replacing practical elements. The study examines how the shift between theoretical and practical knowledge has affected police training and how police students view their training today. The theoretical framework for the study's is based on the theory of knowledge, situated learning and communities of practice. Aristotle's theory of knowledge describes the view of knowledge and explains that theoretical knowledge, episteme, must be combined with practical knowledge, techné, in order to achieve a complete understanding and wisdom, fronesis, (Sohlberg & Sohlberg 2019, p. 93). Within the police, learning largely takes place in social contexts together with other colleagues, situated learning, and the practical knowledge, techné, is in focus. Within the academy, theoretical knowledge is central and the police trainings job to unite the academic and police world lays the foundation for the theory of communities of practice. Previous research shows a complexity of training police officers and professional police officers have considered police training to be too poorly anchored in practical professional practice and experienced that police students do not learn relevant knowledge and skills during training (Ekman 1999). The study was conducted through qualitative interviews with students from the police education to examine the students' own experience of the education. The interviews were analyzed according to the study's questions and theoretical framework. The results showed that the students consider both the theoretical and practical knowledge to be important for the police work and that an interdisciplinary approach that unites these forms of knowledge during the education is needed. However, the students considered it important that the theoretical knowledge was not too abstract but linked to the practical action in everyday police life. In the compilation of results, there was a consensus among the students which form of teaching they valued most in connection with combining theoretical and practical knowledge during police training, scenario training. These training opportunities should therefore be increased during police training. An interdiscip- linary approach should permeate the structure of police training and greater efforts should be made to combine theoretical and practical knowledge during the training. / Polisutbildningen har under de senaste decennierna gått igenom en professionaliserings-process där utbildningen har infogats allt mer inom akademin. Professionaliseringsprocessen har lett till att innehållet i polisutbildningen har förändrats genom att teoretiska ämnen har ersatt praktiska moment. Studien undersöker hur förskjutningen mellan teoretisk och praktisk kunskap har påverkat polisutbildningen och hur polisstudenterna ser på sin utbildning idag. Studiens teoretiska ramverk utgår från kunskapsteori, situerat lärande och communities of practice. Aristoteles kunskapsteori beskriver synen på kunskap och förklarar att teoretisk kunskap, episteme, måste kombineras med praktisk kunskap, techné, för att en fullständig förståelse och klokhet, fronesis, ska uppnås (Sohlberg & Sohlberg 2019, s. 93). Inom polisen sker lärandet till stor del i sociala sammanhang tillsammans med andra kollegor, situerat lärande, och den praktiska kunskapen, techné, står i fokus. Inom akademin är den teoretiska kunskapen central och polisutbildningens arbete med att förena den akademiska och polisiära världen lägger grund för teorin om communities of pracitice. Tidigare forskning visar på en komplexitet att utbilda poliser och yrkesverksamma poliser har ansett polisutbildningen har varit för dåligt förankrad i det praktiska yrkesutövandet, då de upplevt att polisstudenterna inte lär sig relevanta kunskaper och färdigheter under utbildningen (Ekman 1999). Studien har skett genom kvalitativa intervjuer med studenter från polisutbildningen för att undersöka studenternas egen uppfattning av utbildningen. Intervjuerna har analyserats efter studiens frågeställningar och teoretiska ramverk. Resultatet visade att studenterna anser att både den teoretiska och praktiska kunskapen är viktig för det polisiära arbetet och att ett tvärvetenskapligt förhållningssätt som förenar dessa kunskapsformer under utbildningen behövs. Studenterna ansåg dock att det var viktigt att den teoretiska kunskapen inte var allt för abstrakt utan kopplade an till det praktiska handlandet i den polisiära vardagen. I resultat- sammanställningen rådde en konsensus bland studenterna vilken undervisningsform de värderade högst i samband med att förena teoretisk och praktisk kunskap under polisutbildningen, scenarioträning. Dessa utbildningstillfällen bör därför utökas under polisutbildningen. Ett tvärvetenskapligt förhållningssätt bör genomsyra polisutbildningens upplägg och större insatser borde vidtas för att förena teoretisk och praktisk kunskap under utbildningen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare och elever värderar ämnet hem- och konsumentkunskap (HK) jämfört med idrott och hälsa (IDH) i grundskolan. Undersök-ningen görs ur ett genusperspektiv och resultatet kommer även att jämföras med politikers värdering av ämnet. De frågeställningar jag utgått ifrån är följande:  Hur värderarlärare och elever HK i förhållande till IDH?  Finns det några skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall?  Finns det några skillnader mellan flickors och pojkars syn på HK och IDH, och vilka är dessa i sådana fall? För att få fram elevers och lärares värderingar kring skolämnena har en kvantitativ under-sökningsmetod använts. Resultatet visar att HK varken har hög eller låg status bland lärare och elever då ämnet i genomsnitt placerar sig i mitten bland alla ämnen. Värt att notera är att IDH, som är den manliga motsvarigheten till det kvinnliga HK-ämnet, får hög status i skolan då det ses som ett viktigt hälsoämne. Hälsoaspekten, som har en framträdande roll även i HK-ämnet, uppmärksammas dock inte av deltagarna i studien.

Frisörers arbete med preparat som påverkar hårets kemiska uppbyggnad ökar och därmed även felbehandlingar på salonger. Detta skapar frågor kring från gymnasieutbildningen nyexaminerade frisörers kunskaper kring hur frisörers arbetsmaterial, det vill säga kunden, fungerar i samverkan med den kemiska behandling som utförs. Forskning kring hår finns då produktionen av produkter är enorm, men frågan är om frisörerna som användare av produkterna sitter på kunskapen kring håret och om de använder den kunskapen när de arbetar med kunden. Fokus som använts i studien är grundade på tre områden. Dessa presenteras som: Kund som helhet eller bara hår? Undervisningens styrkor och svagheter samt Yrkesutövandets förutsättningar. Resultaten visar respondenters erfarenheter i arbetets fokusområden utifrån utbildningens inriktning. De påvisar skillnader i sin uppfattning kring förutsättningarna för kemiska behandlingar av kundens hår som skiljer sig beroende på vilken skola de gått på, men påvisar även skillnader efter hur praktikplatsers förhållningssätt kring hårets beskaffenhet. Upplevelser i undervisningen påvisar vad de anser vara bra respektive dålig lärostil. Utöver det är framtidstron för ett arbete i yrket inte glasklar. Diskussionen sker utifrån respondenternas syn på fokusområdena vägt mot branschens och skolans perspektiv. / The use of chemical substances that negatively affect the biological composition of hair has increased, leading to more mistreatments in salons and hair studios. This has, consequently, led to questions arising from educators within the field regarding the knowledge levels of newly-trained hairdressers/stylists relative to the potential reactions of customers’ hair and the increasing use of preparative substances. Research and development conducted in the general field of hair-care is plentiful due to the huge level of production within the industry. Questions remain unanswered, however, in terms of whether those using the products within the profession have the relevant knowledge and/or if this knowledge is applied practically. The focus of this study is threefold: The customer; a whole (an entirety) or just hair The strengths and weaknesses of teaching within this field The pre-requisites for practicing the profession  Results indicate respondents’ experiences in the relevant areas dependent upon educational focus points. Furthermore, results show disparities in the understanding of pre-requisites concerning the chemical treatment of customer’s hair dependent on the school attended. A differentiation can also be seen practically, dependent on the variety of approaches and attitudes towards hair within salons offering practical placements. Experiences within the processes of learning show views of what are considered good or bad teaching styles. Belief in the employment potential within the industry is a debatable issue. The discussion has a comparative format; results herein are placed in contrast to the industry and in relation to the perspective of the school/educational institutions.

Bakgrund: Det finns väl rapporterat kunskap och teoribildningar om sjuksköterskans övergång från utbildningen till det praktiska yrkesutövandet. Den kunskap som saknas är bland annat hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever sina förmågor i praxis, särskilt i relation till god vård och omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap i relation till kraven på säker vård och omvårdnad. Metod: Studien genomfördes som litteraturöversikt som bygger på nio vetenskapliga artiklar. Analysmetoden var deduktiv innehållsanalys (template analysis; Malterud,1998). Strukturen i analysmetoden byggde på modellen människa, teknik och organisation av Ödegård (2006). Resultat: Analysfynden formades efter kategorierna människa, teknik, organisation enligt Ödegårds modell. Dessa kategorier innehåller åtta subkategorier: fysisk påfrestning, förhindrad koncentration, känslomässig otillräcklighet, oförmåga till kritiskt tänkande inom omvårdnad; stödberoende vid akuta situationer, frustration vid invecklad och krånglande teknik; gäst i den dysfunktionella verkligheten och den svaga punkten – den ojämna bemanningen. Slutsats: Analysen av nio vetenskapliga arbeten med stöd av Ödegårds och Benners teoretiska begrepp har visat att övergången från sjuksköterskestudent till novis och avancerad nybörjare, det vill säga en övergång från teoretisk kunskap till praktisk handling, innefattar upplevelser av en samling av hinder. Hindren manifesteras tydligast i relation till sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap enligt kategorin människa och måttligt enligt kategorierna teknik och organisation. Vad gäller den oerfarna sjuksköterskans kunskapsproblem i relation till kraven på säker vård och omvårdnad, visas i arbetet att dessa härrör främst från begreppen människa och organisation och endast sparsamt från begreppet teknik. / Background: A nurse graduate’s transition period in her profession is well illustrated from previous studies and theories. However, what has been overlooked is how the newly graduate perceives her ability in practice, especially in relation to what is actually required in good nursing care. Aim: The aim of this study was to elucidate the newly examined nurse’s experience of her conception of what is demanded of her in relation to a safe care. Method: This study was carried out as a literature review from nine scientific articles. The analysis method was a deductive content analysis (template analysis; Malterud, 1998). The structure of the analysis was based on the model Man -Technique-Organisation of Ödegård (2006). Results: in the analysis, originated from the categories – man– technique – organisation after the model of Ödegård, emerged eight subcategories: physical stress, distraction, emotional inadequacy, inability to objective thinking regarding nursing care; need of support in urgent situations, frustration in dealing with complicated and difficult technology; a guest in a dysfunctional reality, and the weak link – an imbalance in staffing. Conclusion : The analysis of nine scientific articles, with support of Ödegård’s and Benner’s theoretical concepts, has shown that the transition from a student nurse to novice and advanced beginner, i.e. a transition from the theoretical knowledge to the knowledge in practice, subsequently includes experiences of restraining aspects which leads to problem issues. The nurse’s inability in practice is manifested clearly according to the category person and moderately to the categories technology and organisation. Regarding the newly examined nurses’ experience of knowledge issues in relation to the demand in giving a good and safe nursing care, the results originate primarily from the concepts Man and Organisation, and only hardly from the concept, technology.

The study examines in what way social workers who handle financial assistance experience the impact of theoretical knowledge and practical knowledge in treatment of clients with neuropsychiatric disabilities. Furthermore, the study aims to investigate what opportunities and limitations there are for acquiring this knowledge. The study is based on an inductive approach where nine social workers were interviewed through qualitative semi-structured interviews. Qualitative content analysis has been applied as the analysis method of the study where two main categories were identified: Theoretical knowledge and practical knowledge are significant for a more favorable treatment of clients with neuropsychiatric disabilities and Theoretical and practical knowledge becomes personal. Furthermore, the results have been analyzed on the basis of previous research combined with the study's theoretical starting point: theoretical knowledge and practical knowledge, with inspiration from the theory of knowledge. The results of the study show that theoretical knowledge and practical knowledge can enable a more favorable treatment of clients with neuropsychiatric disabilities. The results also indicate that the practical knowledge is attributed to greater significance than what the theoretical knowledge is emphasized to do. Furthermore, the study results demonstrate that the social workers’ knowledge acquisition will be limited based on whether the organization provides education, methods, guidance or the opportunity to read at the workplace. The social workers’ opportunities for acquiring knowledge thus become dependent on the professional's own interest and experiences, and the knowledge can thus be thought to be personal. / Studien undersöker hur socialsekreterare som handlägger ekonomiskt bistånd upplever att teoretisk respektive praktisk kunskap kan ha för betydelse vid bemötandet av klienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vidare syftar studien till att undersöka vilka möjligheter och begränsningar det finns för att inhämta denna kunskap. Studien utgår ifrån en induktiv ansats där nio socialsekreterare intervjuades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien har kvalitativ innehållsanalys applicerats som analysmetod där två huvudkategorier har identifierats: Teoretisk kunskap samt praktisk kunskap har betydelse för ett mer fördelaktigt bemötande av klienter med NPF och Teoretisk kunskap samt praktisk kunskap blir personbunden. Vidare har resultatet analyserats utifrån tidigare forskning förenat med studiens teoretiska utgångspunkt: teoretisk kunskap och praktisk kunskap, med inspiration från kunskapsteorin. Studiens resultat påvisar att teoretisk kunskap samt praktisk kunskap kan möjliggöra för ett mer fördelaktigt bemötande gentemot klienter med NPF, däremot tillskrivs den praktiska kunskapen större betydelse än vad den teoretiska kunskapen framhålls göra. Vidare indikerar studiens resultat på att socialsekreterarnas kunskapsinhämtning blir begränsad utifrån om organisationen tillhandahåller utbildning, metoder, handledning eller möjlighet till lästid på arbetsplatsen. Socialsekreterarnas möjligheter för kunskapsinhämtning blir därmed beroende av den professionellas eget intresse och egna erfarenheter, och kunskapen kan därmed tänkas bli personbunden.

En studie som genom kvalitativa intervjuer och observationer har till syfte att försöka förstå vad som ligger till grund vad som gör att en lärare väljer en viss metod i sin undervisning. Men även vilka mål som kan finnas med undervisningen och hur lärare ser på lärande hos elever i klassrummet. Lärarna som medverkade hade olika metoder för att lära ut elever, men båda hade samma mål med undervisningen. Nämligen att eleverna ska lära sig någonting. Det finns, beroende på lärare och vilken syn en lärare har på exempelvis undervisning, matematik och lärande olika metoder som läraren anser bäst för att få eleven att lära sig matematik. Men de olika metoder som används strävar ofta efter samma mål, att eleven ska lära sig någonting. Det finns många vägar till kunskap för eleverna, och läraren har väljer av olika anledningar en väg i sin undervisning.

This essay investigated which professional group within the school is estimated to have the highest degree of theoretical knowledge and competence to intervene in mental illness among students. The study has also looked at which organizational conditions are important for identification and intervention and whether school staff believe that something is missing toachieve this. The study was done through a web survey and was answered by teachers and counselors working in elementary school. The survey contained open questions where the respondents' possible lack of routines and guidelines and support were requested. The central theoretical view was systems theory, which were used to interpret the material. The materialwas analyzed using cross-tabulations, t-tests and linear regression analyses. The results showed that more than double the number of counselors than teachers have further training inmental illness. Within theoretical knowledge, competence to intervene, routines and guidelines and support, counselors rate themselves higher than teachers. Teachers rate themselves lowest regarding theoretical knowledge and counselors answered “perceived support”. Both groups rate routines and guidelines the highest, but they also respond that it´s lacking. The result shows significant differences between the groups regarding theoretical knowledge and competence to intervene. Further education has a positive impact on perceived theoretical knowledge and competence to intervene. Transboundary work and a "whole school approach" are important for school social work, which will also be important to examine in further research. / Denna uppsats undersökte vilken yrkesgrupp inom skolan som skattar sig ha högst grad av teoretisk kunskap och kompetens att intervenera vid psykisk ohälsa bland elever. Studien har även sett till vilka organisatoriska förutsättningar som är viktiga vid identifiering och intervenering samt om skolpersonal anser att det saknas någonting för att uppnå detta. Studien genomfördes genom en webbenkät och besvarades av lärare yrkesverksamma inom årskurs F6 samt skolkuratorer yrkesverksamma inom årskurserna F-9. Enkäten innehöll öppna frågor där respondenternas eventuella avsaknad gällande rutiner och riktlinjer samt stöd efterfrågades. Den centrala teoretiska utgångspunkten var systemteori vilket användes för tolkning av materialet. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av korstabeller, t-test och linjära regressionsanalyser. Resultatet visade att mer än dubbla antalet skolkuratorer än lärare har vidareutbildning kring psykisk ohälsa. Inom teoretisk kunskap, kompetens att intervenera, rutiner och riktlinjer samt stöd skattade sig skolkuratorerna högre än lärarna. Lärarna skattade sig lägst kring teoretisk kunskap och skolkuratorerna skattade sig lägst kring upplevt stöd på arbetsplatsen. Båda yrkesgrupperna skattade sig högst kring rutiner och riktlinjer men de svarade även att tydliga rutiner och riktlinjer saknas. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan yrkeskategorierna avseende teoretisk kunskap samt kompetens att intervenera. Vidareutbildning har en positiv påverkan på den upplevda teoretiska kunskapen och kompetensen att intervenera. Ett professionsöverskridande arbete och ”whole school approach”är viktigt för det skolsociala arbetet vilket även blir viktigt att undersökas i vidare forskning.

Detta är en studie som utforskar fritidspedagogers uppfattning om samtal med barn i deras verksamhet. Vår utgångspunkt var sokratiska och filosofiska samtal som vi stötte på under en kurs i ”barns existentiella frågor”. Vi blev då nyfikna över hur detta såg ut i verkligheten, om det fanns överhuvudtaget. Vi använder oss av ett fenomenologiskt perspektiv kombinerat med kunskapsbegrepp från Aristoteles för att få goda verktyg i en analys utifrån kvalitativa intervjuer. Vi använder även Skolinspektionens kvalitetsgranskning av fritidshemmen från 2010 för att få ett bollplank att jämföra de mönster vi hittat och de mönster de identifierat. I arbetet kom vi fram till att pedagoger ofta strävar efter mål som de inte alltid kan uppnå av olika orsaker samt att de i samtal med elever vill ha det resultat som ett Sokratiskt eller filosofiska samtal har möjlighet att bidra till. Dock upptäckte vi att man genom samtal försöker lära elever praktisk klokhet men med samma metoder man använder för att lära ut teoretisk kunskap. / In this study, we will be exploring the extended school teacher’s perception of dialogue with children in their work environment. The starting point for this study happened when we encountered Philosophical and Socratic dialogues as a didactic tool in our course “the child's existential questions”. This sparked our interest, trying to figure out how these would look like in the real world, if they were present at all. This study is using a phenomenological perspective, combined with Aristotle's theory of knowledge with the purpose of giving us the tools required for analyzing our qualitative interviews. We will also be using a report from Skolinspektionen regarding the quality of extended school teacher’s work environment from 2010 with the purpose of comparing the results we find in our study against the results they identified. The results of this study concluded that pedagogues often strive for goals that may be difficult to reach, for a couple of different reasons. Also in their dialogues with children they strive for results that philosophical and Socratic dialogues can contribute to. We also learned that the extended school teachers try to teach practical wisdom but with the tools of teaching theoretical knowledge.