Detta examensarbete i juridik bygger på en empirisk studie av förhör med misstänkta i fyra fall av grova brott. Resultaten av studien presenteras och sätts i ett sammanhang av juridiska föreskrifter och rättspsykologisk teori. Utifrån detta framläggs ett antal förslag som syftar till att stärka kvalitén på förhörsförfarandet inom det svenska rättsväsendet.

Bakgrund: Då antagningskraven till polisutbildningen i Sverige förändrats under de senaste åren, har det medialt ofta vinklats som att kraven på de sökande sänkts och de antagna därmed presterar sämre testresultat i dagsläget än tidigare år. Fysiken har betydelse för en yrkesverksam polis och därför utför polisutbildningen vid Linnéuniversitetet i Växjö fysiska tester under utbildningen för att studenterna skall få insikt i sin egen fysiska profil samt den kravbild som finns. Syfte: Syftet med den retrospektiva studien var att kartlägga de blivande polisernas fysiska profil för att upptäcka en eventuell förändring över tid. Fokus låg på att jämföra resultaten av de fysiska testerna i termin 1 hos de studerande vid polisutbildningen i Växjö under tidsperioden 2007 - 2016. Metod: Data samlades in från protokoll för de fysiska tester som utförs på polisutbildningen i Växjö. En digitalisering utfördes av protokollen i pappersform för möjligheten att utföra statistiska analyser. Statistiska analyser utfördes i statistikprogrammet SPSS gällande jämförelse av genomsnittlig ålder, BMI, kondition (BEEP-test), styrka i överkropp (handgreppstest) och styrka i underkropp (stående längdhopp). Resultat: En envägs ANOVA påvisade inga signifikanta resultat, dock förekom det i Post hoc test på gruppnivå utan hänsyn till kön, signifikanta skillnader i BEEP-test och handgreppstest. I BEEP-test förelåg skillnad mellan grupperna 2014 och 2016 (p=0,043) där gruppen 2014 har ett högre VO2max. I handgreppstest förelåg skillnader mellan grupperna 2007 och 2013 (p=0,024), samt 2007 och 2016 (p=0,048) där gruppen 2007 är starkare än både 2013 och 2016. Vid hänsyn till kön påvisades för männen endast en skillnad gällande medelvärde mellan år 2007 och 2016 för handgreppstest (p=0,034), där gruppen 2007 var starkare. Bland kvinnornas testresultat återfanns ingen signifikant skillnad. Slutsats: Jämförelsen av de fysiska testerna utförda under termin 1 vid polisutbildningen i Växjö indikerar att den genomsnittliga polisstudentens resultat i huvudsak inte har förändrats under tidsperioden 2007-2016.

Att poliser har förtroende för allmänheten, och vice versa, är viktigt för ett väl fungerande samarbete och ett framgångsrikt polisarbete. Uppfattningar relaterat till yrkesrollen och yrkesmässig kontakt med människor har visats förändras under utbildning i samband med praktikperioder och vidare i övergången till yrkesliv. Studier om polisens förtroende för allmänheten och hur detta eventuellt förändras saknas dock i en svensk poliskontext. Syftet med den här studien var att undersöka uppfattningen om och förtroendet för allmänheten hos polisstudenter och verksamma poliser, samt att utforska eventuella gruppskillnader eller förändring över tid avseende detta. Syftet undersöktes genom två delstudier där deltagarna besvarade en enkät med frågor kring deras inställning till allmänheten. Delstudie 1 bestod av 219 deltagare och delstudie 2 av 357 deltagare, med cirka 30 % kvinnor i båda studierna. Inomgrupps- och mellangruppsdesign användes, med två-vägs-ANOVA och mixed between-within ANOVA som analysmetod. Resultatet visade att polisstuderande och verksamma poliser generellt hade en relativt neutral uppfattning om allmänheten. Resultatet gällande gruppskillnader visade att polisstudenter efter praktikperioden hade en mer negativ uppfattning om och ett lägre förtroende för allmänheten än verksamma poliser. Inga gruppskillnader mellan polisstudenter före och efter praktikperioden återfanns. Resultatet visade däremot en interaktionseffekt mellan tid och kön avseende förändring över praktikperioden. Kvinnliga polisstudenter tycktes ha en mer negativ uppfattning om och lägre förtroende för allmänheten efter praktikperioden jämfört med de manliga polisstudenterna som inte tycktes ha förändrat sin uppfattning. Vidare forskning behövs för att förstå varför och för att få säkrare resultat. Studien betonar vikten av att under polisutbildningen arbeta för att främja och synliggöra betydelsen av förtroende. Detta för att skapa bra förutsättningar för ett framgångsrikt polisarbete. / Establishing trust between the police and the public is vital for effective collaboration and successful policing. Perceptions related to the professional role and professional interactions with people have been shown to change during education, practical training periods, and in the transition to professional life. However, studies on the police's trust in the public and how this may change are lacking in a Swedish police context. This study aimed to explore the perceptions and trust levels toward the public among police students and police officers in Sweden, investigating potential group differences and changes over time. This was investigated through two sub-studies in which participants answered a survey with questions about their attitude toward the public. Sub-study 1 consisted of 219 participants, and sub-study 2 consisted of 357 participants, with approximately 30 % women in both studies. Within-group and between-group designs were used, with two-way ANOVA and mixed between-within ANOVA. The results showed that police students and police officers generally had a relatively neutral perception of the public. The results regarding group differences showed that after the practical training period, police students had a more negative perception of and lower trust in the public compared to police officers. No group differences between police students before and after the practical training period were found. However, the results showed an interaction effect between time and gender regarding changes over the practical training period. Female police students seemed to have a more negative perception of and lower trust in the public after the practical training period compared to male police students who did not seem to have changed their perception. Further research is needed to understand why and to obtain more reliable results. The study emphasizes the importance of working during police education to promote and highlight the significance of trust, creating favorable conditions for successful policing.

Denna uppsats undersöker hur individer resonerar som valt att utbilda sig inom ett riskfyllt yrke i Sverige, trots en påtaglig hotnivå som ökat de senaste åren. Genom en kvalitativ ansats har semistrukturerade intervjuer av sju studenter vid olika polishögskolor i Sverige skapat grunden för uppsatsen. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk analys och tre övergripande huvudområden, bakgrund, motivation och risk.  Teorin som används för att förstå vår frågeställning, empiriska material och koppla samman med analysen är huvudsakligen från Anthony Giddens. Giddens diskuterar bland annat om det reflexiva självet, ontologisk trygghet och existentiell ångest som varit de teoretiska ramverk för vår uppsats.  Syftet med denna uppsats är att få en nyanserad bild och beskrivning av olika individers motiv till valet att utbilda sig till polis. Uppsatsen bidrar till ökad förståelse varför människor väljer att utbilda sig till polis trots en förhöjd hotnivå som förvärrats de senaste åren i Sverige. Uppsatsen ger tänkbara förklaringar kring människors olika drivkrafter bakom valet av polisyrket och hur hotnivån i samhället haft effekt på beslutet. Genom vald metod bidrar även denna uppsats till forskning som bygger på en kvalitativ metod. Sammanfattningsvis så visar denna uppsats att det finns fler anledningar som driver människor till polisyrket. Bakgrund, motivation och risk är viktiga områden som visat sig påverka yrkesvalet.

In recent decades, police training has undergone a professionalization process in which the training has been increasingly incorporated within the academy. The professionalization process has led to the content of police training being changed by theoretical subjects replacing practical elements. The study examines how the shift between theoretical and practical knowledge has affected police training and how police students view their training today. The theoretical framework for the study's is based on the theory of knowledge, situated learning and communities of practice. Aristotle's theory of knowledge describes the view of knowledge and explains that theoretical knowledge, episteme, must be combined with practical knowledge, techné, in order to achieve a complete understanding and wisdom, fronesis, (Sohlberg & Sohlberg 2019, p. 93). Within the police, learning largely takes place in social contexts together with other colleagues, situated learning, and the practical knowledge, techné, is in focus. Within the academy, theoretical knowledge is central and the police trainings job to unite the academic and police world lays the foundation for the theory of communities of practice. Previous research shows a complexity of training police officers and professional police officers have considered police training to be too poorly anchored in practical professional practice and experienced that police students do not learn relevant knowledge and skills during training (Ekman 1999). The study was conducted through qualitative interviews with students from the police education to examine the students' own experience of the education. The interviews were analyzed according to the study's questions and theoretical framework. The results showed that the students consider both the theoretical and practical knowledge to be important for the police work and that an interdisciplinary approach that unites these forms of knowledge during the education is needed. However, the students considered it important that the theoretical knowledge was not too abstract but linked to the practical action in everyday police life. In the compilation of results, there was a consensus among the students which form of teaching they valued most in connection with combining theoretical and practical knowledge during police training, scenario training. These training opportunities should therefore be increased during police training. An interdiscip- linary approach should permeate the structure of police training and greater efforts should be made to combine theoretical and practical knowledge during the training. / Polisutbildningen har under de senaste decennierna gått igenom en professionaliserings-process där utbildningen har infogats allt mer inom akademin. Professionaliseringsprocessen har lett till att innehållet i polisutbildningen har förändrats genom att teoretiska ämnen har ersatt praktiska moment. Studien undersöker hur förskjutningen mellan teoretisk och praktisk kunskap har påverkat polisutbildningen och hur polisstudenterna ser på sin utbildning idag. Studiens teoretiska ramverk utgår från kunskapsteori, situerat lärande och communities of practice. Aristoteles kunskapsteori beskriver synen på kunskap och förklarar att teoretisk kunskap, episteme, måste kombineras med praktisk kunskap, techné, för att en fullständig förståelse och klokhet, fronesis, ska uppnås (Sohlberg & Sohlberg 2019, s. 93). Inom polisen sker lärandet till stor del i sociala sammanhang tillsammans med andra kollegor, situerat lärande, och den praktiska kunskapen, techné, står i fokus. Inom akademin är den teoretiska kunskapen central och polisutbildningens arbete med att förena den akademiska och polisiära världen lägger grund för teorin om communities of pracitice. Tidigare forskning visar på en komplexitet att utbilda poliser och yrkesverksamma poliser har ansett polisutbildningen har varit för dåligt förankrad i det praktiska yrkesutövandet, då de upplevt att polisstudenterna inte lär sig relevanta kunskaper och färdigheter under utbildningen (Ekman 1999). Studien har skett genom kvalitativa intervjuer med studenter från polisutbildningen för att undersöka studenternas egen uppfattning av utbildningen. Intervjuerna har analyserats efter studiens frågeställningar och teoretiska ramverk. Resultatet visade att studenterna anser att både den teoretiska och praktiska kunskapen är viktig för det polisiära arbetet och att ett tvärvetenskapligt förhållningssätt som förenar dessa kunskapsformer under utbildningen behövs. Studenterna ansåg dock att det var viktigt att den teoretiska kunskapen inte var allt för abstrakt utan kopplade an till det praktiska handlandet i den polisiära vardagen. I resultat- sammanställningen rådde en konsensus bland studenterna vilken undervisningsform de värderade högst i samband med att förena teoretisk och praktisk kunskap under polisutbildningen, scenarioträning. Dessa utbildningstillfällen bör därför utökas under polisutbildningen. Ett tvärvetenskapligt förhållningssätt bör genomsyra polisutbildningens upplägg och större insatser borde vidtas för att förena teoretisk och praktisk kunskap under utbildningen.

Många yrkesgrupper i samhället har en mer eller mindre stark och tydlig yrkesidentitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur en yrkesgrupp med en, för de som befinner sig i den, tydlig yrkesidentitet påverkas när befattningar bemannas med personal utan motsvarande bakgrund som organisationens huvuddel. Vi har valt att göra undersökningen på poliser som har arbetat inom Polismyndigheten under ett antal år. Den teoretiska utgångspunkten i vår forskning hämtas främst från det sociologiska perspektivet på begreppet identitet. Inom detta perspektiv kopplas begreppet identitet till det sociala livet där sociala positioner och kollektiv samhörighet utgör viktiga element för individers identitetsskapande. Ledordet i vår forskning har varit att förstå. Förstå något som i grunden är unikt, föränderligt och skapas av de människor som befinner sig i eller omkring organisationen. Ett induktivt angreppssätt och en iterativ process har präglat vårt arbete.  Det vetenskapliga stöd vi har behövt nyttja oss av i form av referensram är främst inom den sociala konstruktivismen, social identity theory, tidigare forskning om polisidentiteter samt vissa delar ur fenomenologin. Resultatet av vår undersökning har gett oss en tydlig bild av att polisers identitet kommer påverkas negativ om man inte aktivt jobbar med den friktionen inom polismyndigheten kommande år. Att polisutbildningen utvecklas till att vara delad på olika inriktningar, att civilanställda utbildas till poliser eller att chefer inom polismyndigheten inte rekryteras ur de egna leden. Detta riskerar att skapa en förskjutning mellan vad poliser idag menar är en polis, eller närmare bestämt riktig polis, och vilka Polismyndigheten i framtiden kommer anse vara poliser. Resultatet av vår forskning har gett oss att Polismyndigheten framgent står inför någonting komplext att hantera när det kommer till polisers identitet och hur den utmanas. Genom att tidigt hantera frågan avseende Identitet, kan den tydligare profileringen i olika utbildningsinriktningar och huvudsakliga arbetsområden komma att innebära en positiv utveckling för den samlade polismyndigheten. Ej hanterad - uppstår risken att identiteten som polis, påverkas negativt och därav kan komma att utvecklas till en bidragande faktor för en ogynnsam utveckling för de som arbetar inom polismyndighetens kärnverksamhet. / Many professions have a more or less strong and clear professional identity. The purpose of this study, is to investigate how a professional group with a solid professional identity is affected when positions are staffed with personnel of diverging background from the main part of the organization. We conduct the study on police officers who have worked within the Swedish Police for a number of years. The theoretical starting point in our investigation is based on the sociological perspective on the concept of identity. Within this perspective, the concept of identity is linked to social life where social positions and collective belonging are important elements for the forming of an individuals' identity. The key word in our investigation has been to understand. Understand something that is fundamentally unique, changeable and created by the people who are in or around the organization. The essay is a qualitative study with a hermeneutical approach. The empirical data is primarily from interviews with respondents – Police officers, employed in different roles or positions within the Swedish police. The scientific frame of reference in the study is mainly within social constructivism, social identity theory, previous research on police identities and certain parts of phenomenology.  The empirical material shows, and the conclusion of our study is, that the identity of police officers will be negatively affected if the Swedish Police does not actively work with the social identity perspective during the coming years.  The suggested development of the police training and the several different ways to be able to wear the police uniform tend to challenge the identity negatively. This could result in a shift between whom serving police officers in the organisation regard as a real police officer, and the type of police officer the Swedish Police authority will consider being police officers in the future.

Bakgrund: En god fysisk förmåga bland poliser är en förutsättning för att polisyrket ska kunna utföras på ett säkert sätt. Polisstudenters fysiska förmåga i relation till de krav som ställs som polis är en omfattande och betydande del inom polisutbildningen. Polisutbildningen erbjuds genom olika utbildningsformer, campusbaserad, distansbaserad och funktionsinriktad utbildning, men där kravet på polisstudenters fysiska förmåga vid examen är densamma. Lite är dock känt om polisstudenters fysiska förmåga och polisstudenters fysiska förmåga mellan olika utbildningsformer är ett avsaknat forskningsfält.Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga polisstudenters fysiska förmåga och identifiera möjliga skillnader i fysisk förmåga mellan olika utbildningsformer.Metod: Urvalet bestod av data från 1477 polisstudenter i Sverige (män n = 1003 och kvinnor n = 474). Totalt genomförde 1123 utbildningen på campus, 288 på distans och 66 genom funktionsinriktad utbildning. Examinerande tester i termin 3, a) agility, b) styrka, c), explosivitet, d) muskulär uthållighet och e) konditionsförmåga, inkluderades.Resultat: Resultaten från envägs ANOVA visade på signifikanta skillnader i fysisk förmåga mellan olika utbildningsformer bland manliga och kvinnliga polisstudenter. Huvudresultaten i studien visar att både manliga och kvinnliga polisstudenter som gått campusbaserad utbildning har en signifikant högre fysisk förmåga i agility (män p = < 0,001, p = 0,013 och kvinnor p = < 0,001, p = < 0,001), explosivitet (män p = < 0,001, p = < 0,001 och kvinnor p = 0,018, p = < 0,001) och muskulär uthållighet (män p =  0,002, p = 0,005, p = 0,003 och kvinnor p = 0,015) i jämförelse med polisstudenter som gått distansbaserad utbildning och funktionsinriktad utbildning. Signifikanta skillnader i VO2 max påvisades bland kvinnliga polisstudenter som gått campusbaserad utbildning (p = 0,008, p = 0,002) i jämförelse med kvinnliga polisstudenter som gått distansbaserad utbildning och funktionsinriktad utbildning.Slutsats: Studien visar att det är skillnader i fysisk förmåga mellan olika utbildningsformer bland polisstudenter på polisutbildningen i Sverige. Polisstudenter som gått den campusbaserade utbildningen presterar generellt bättre på samtliga fysiska tester. / Background: A good physical fitness among police officers is a prerequisite for the police profession to be able to perform in a safe manner. In relation to the requirements, set as a police officer, the physical fitness among police students is an extensive, and significantly part in police training. Police education is offered through various forms of education, campus-based, distance-based and as a function-based education, but where the requirement of physical fitness among police students at graduation is the same. However, little is known about the physical fitness among police students, and the differences between different forms of education and physical fitness among police students is an unexplored field.Aim: The aim of this study was to investigate differences in physical fitness between different forms of educations among police students in Sweden.  Method: Data selection, which includes data consisted of 1477 police students in Sweden (men n = 1003 and women n = 474). A total of 1123 completed the training on campus, 288 on distance, and 66 through function-based education. Compulsory examinations during the third semester, with regards to: a) agility, b) strength, c) explosiveness, d) muscular endurance, and e) aerobic endurance, was included.Results: The results from one- way ANOVA showed significant differences in physical fitness between different forms of education among male and female police students. The main results in this study indicate that both male and female police students who have completed campus-based education, compared to police students who have completed distance-based and function-based education, have a significant higher physical fitness in agility (male p =<0,001, p = 0,013 and female p =< 0,001,  p = < 0,001), explosiveness (male p = < 0,001, p = < 0,001 and female p = 0,018, p = < 0,001) and muscular endurance (male p =  0,002, p = 0,005, p = 0,003 and female p = 0,015. Female police students who have completed campus-based education had an significant higher physical fitness in VO2 max (p = 0,008, p = 0,002), compared to distance-based and function-based education.Conclusion: This study shows that the physical fitness among police students differs depending on form of education. Police students who attend the campus-based education generally perform better on all physical tests.